Pressmeddelande

Stjärnbildning pågår i ett spektakulärt landskap

20 augusti 2014

I en ny bild från kameran WFI vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile syns två dramatiska områden i Vintergatans södra delar där många nya stjärnor håller på att bildas. Området till vänster i bilden domineras av stjärnhopen NGC 3603, som ligger 20 000 ljusår bort i Vintergatans Carina-Sagittarius spiralarm. Det andra området är en samling av lysande gasmoln som går under beteckningen NGC 3576 och som ligger betydligt närmare jorden.

NGC 3603 är en väldigt ljusstark stjärnhop som är välkänd för att ha den högsta koncentrationen av tunga stjärnor som vi har upptäckt i Vintergatan. I hopens mitt ligger ett multipelstjärnesystem, känt som HD 97950, där så kallade Wolf–Rayet-stjärnor ingår. Wolf-Rayet-stjärnor är tunga stjärnor som har kommit långt i sin livscykel men som börjar med runt 20 gånger solens massa. Trots sin stora massa, kastar Wolf-Rayet stjärnor ut stora mängder av sitt material i kraftfulla stjärnvindar. Vindarna skickar material från stjärnans yta ut i rymden med flera miljoner kilometer i timmen – en hårdbantning av kosmiska mått.

NGC 3603 ligger i ett område där stjärnbildning just nu pågår för fullt. Stjärnor bildas i stort sett helt dolda för oss i mörka och dammiga områden i rymden. Men allt eftersom unga stjärnor gradvis börjar lysa och rensar upp deras omgivande kokong av material, så blir de synliga och skapar glödande moln i gasen som omger dem, ofta kallade H II-områden. Dessa områden lyser upp när moln av vätgas bestrålas av intensivt ultraviolett ljus från de heta unga stjärnorna. H II-områden kan vara flera hundra ljusår i diameter. Det som omger NGC 3603 utmärks av att den är den mest massiva i vår galax.

Stjärnhopen observerades av John Herschel den 14 mars 1834 under sin tre år långa forskningsresa för att systematiskt kartlägga den södra natthimlen från utanför Kapstaden. Han beskriver det som ett anmärkningsvärt objekt och trodde att det kunde vara en klotformig stjärnhop. Senare studier visade att det som han sett inte var någon gammal klothop utan en ung öppen stjärnhop, och dessutom en av de största vi känner till.

NGC 3576, till höger i bilden, ligger också i Vintergatans Carina-Sagittarius-spiralarm. Den ligger bara drygt 9000 ljusår från jorden – mycket närmare än NGC 3603, trots att de på natthimlen ser ut att ligga precis bredvid varandra.

NGC 3576 är anmärkningsvärd på grund av två enorma böjda former som liknar en bagges horn. Dessa udda filament är resultatet av de heta, unga stjärnornas stjärnvindar, som har kastat ut stoft och gas som nu når ut till hundra ljusår från stjärnorna. I silhuett syns också två mörka områden som ofta kallas för Bok-globuler och som också ingår i denna stora sammansättning av nebulosor. Dessa mörka moln i nebulosans övre del erbjuder ställen där nya stjärnor kan komma att bildas i framtiden.

NGC 3576 upptäcktes också 1834 av John Herschel – sannerligen ett produktivt och visuellt givande år för den engelska astronomen.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Sverige
Tel: 0317725500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1425 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1425sv
Namn:NGC 3603
Typ:Milky Way : Nebula : Type : Star Formation
Facility:MPG/ESO 2.2-metre telescope
Instruments:WFI

Bilder

Stjärnbildning i södra Vintergatan
Stjärnbildning i södra Vintergatan
Stjärnbildande område i stjärnbilden Kölen
Stjärnbildande område i stjärnbilden Kölen
Stjärnbildning i stjärnbilden Kölen
Stjärnbildning i stjärnbilden Kölen

Videor

Zooma in på stjärnbildningen i södra Vintergatan
Zooma in på stjärnbildningen i södra Vintergatan
eso1425a-fulldome-pan
eso1425a-fulldome-pan
text på engelska
En närmare titt på stjärnbildningen i södra Vintergatan
En närmare titt på stjärnbildningen i södra Vintergatan