Veckans bild 2013

Subscribe to receive news from ESO in your language!
potw1332 — Veckans bild
The calm before the storm
12 augusti 2013: This beautiful image portrays the galaxies NGC 799 (below) and NGC 800 (above) located in the constellation of Cetus (The Whale). This pair of galaxies was first observed by the American astronomer Lewis Swift back in 1885. Located at a distance of about 300 million light-years, our face-on view allows us to clearly appreciate their shapes. Like the Milky Way — our galaxy — these objects are both spiral galaxies, with characteristic long arms winding towards a bright bulge at the centre. In the prominent spiral arms, a large number of hot, young, blue stars are forming in clusters (tiny blue dots seen in the image) whereas in the central bulge a large group of cooler, redder, old stars are packed into a compact, almost spherical region. At first glance, these galaxies look rather similar, but the devil is in the detail. Apart from the obvious difference in size, only ...
potw1331 — Veckans bild
Belt of Venus over Cerro Paranal
5 augusti 2013: This photo shows the view to the east from Paranal Observatory, seconds after the Sun has disappeared behind the horizon. The orange glow of the sunset can be seen against the 1.8-metre VLT Auxiliary Telescopes, and the almost full Moon is hanging in the sky. But the image is more interesting still, thanks to an atmospheric phenomenon known as the Belt of Venus. The grey-bluish shadow above the horizon is the shadow of the Earth, and right above it is a pinkish glow. This phenomenon is produced by the reddened light of the setting Sun being backscattered by the Earth's atmosphere. As well as right after sunset, this atmospheric effect can also be seen shortly before sunrise. A very similar effect can also be observed during a total solar eclipse. The telescopes shown in the image are three of the four 1.8-metre Auxiliary Telescopes, housed in ultra-compact mobile enclosures. These ...
potw1330-sv — Veckans bild
Messier 100: storslagen prakt
29 juli 2013: Spiralgalaxer är ofta estetiskt tilltalande, och sedda ovanifrån är de svårslagna. Den här bilden är ett särskilt fint exemplar: den väldefinierade spiralgalaxen (på engelska grand design spiral) Messier 100 (M 100), som ligger i den södra delen av stjärnbilden Berenikes hår. Den ligger omkring 55 miljoner ljusår från jorden. Även om Messier 100 visar upp väldefinierade spiralarmar har den även knappt tydbara stavliknande strukturer i mitten som kvalificerar den som galaxtyp SAB. Staven är inte lätt att se i denna bild men forskare har med hjälp av bilder tagna i andra våglängder kunnat bekräfta att den verkligen finns. Denna detaljrika bild visar upp de egenskaper som en galax av denna typ brukar uppvisa: jättelika moln av vätgas som lyser rött tack vare att de återstrålar energin från nyfödda, tunga stjärnor; den jämna lyskraften av äldre, gulaktiga stjärnor nära galaxens mitt; och svarta strimlor av stoft och damm som slingrar längs ...
potw1329-sv — Veckans bild
NTT som en snurra
22 juli 2013: I den här bilden ser vi New Technology Telescope (NTT) som ligger vid ESO:s observatorium La Silla i Chile. Den speciellt formade byggnaden ser suddig ut tack vare att teleskopet har rört sig under denna 30-sekunders exponering. En av de första saker du kanske noterar i den här bilden är att teleskopets byggnad har en underlig form, som inte riktigt liknar de vanligare runda domerna. Denna design har sedan kopierats, t.ex. av ESO:s Very Large Telescope, men då teleskopet byggdes och invigdes i slutet av 1980-talet var den banbrytande. NTT:s revolutionerande design är gjord för att få optimal bildkvalitet, till exempel, genom en noggrant kontrollerad ventilation, vilken kontrollerar luftflödet i teleskopet och minskar effekter av turbulens inuti teleskopet. Sådan turbulens kan ge upphov till suddiga bilder. Man kan precis ana de stora luckor som är viktiga för detta system i bilden. En annan detalj som var avancerad för sin tid ...
potw1328-sv — Veckans bild
Wings for Science flyger över Paranal
15 juli 2013: På den här ovanliga bilden syns Paranalobservatoriet från luften. Den togs i december 2012 av Clémentine Bacri och Adrien Normier som flyger ett specialbyggt miljövänligt ultralight-flygplan [1] på en årslång resa världen runt. I bilden framträder det karga landskapets skönhet kring platsen som är hem till en av världens allra förnämaste astronomiska anläggningar, ESO:s VLT (Very Large Telescope) med dess fyra 8,2-metersteleskop på toppen av Cerro Paranal. ESO ingår i ett utåtriktat partnerskap med projektet ORA Wings for Science, ett ideellt initiatic som ger luftburet stöd till icke-kommersiella forskningsorganisationer. De två besättningsmedlemmarna i projektet Wings for Science flög över observatorierna i norra Chile innan de lämnade Sydamerika mot Australien. Under resans gång ger man höghöjdshjälp till forskare i form av bland annat luftprover, arkeologi, observationer av biologisk mångfald och terrängmodellering i 3D. Flygningarna ger korta filmer och otroliga bilder som används för utbildning och för att främja lokala forskningsprojekt. Världsomflygningen ...
potw1327a-sv — Veckans bild
Maëlles nya leksaker
8 juli 2013: Astronomi och teleskop kan ibland få fram barnet inuti en. Som bevis på människans nyfikenhet bygger astronomer ständigt allt större instrument på fjärran platser över hela världen, ESO-astronomen Julien Girard knäppte det här söta fotot av sin dotter under en familjedag på Paranalobservatoriet i de chilenska Anderna. Tack vare ett perspektivets nyck ser lilla Maëlle ut att titta in i den öppna kupolen hos en av de 1,8-meters hjälpteleskopen som tillhör ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope). Även fast det är till seriös forskning som teleskopen kan astronomer ändå ibland känna att de är som barn som leker med gigantiska "leksaker". Julien Girard är astronom vid ESO och en av ESO:s fotoambassadörer med bas i Chile, där han jobbar på VLT. Han är instrumentansvarige forskare för instrumentet NACO, en kamera som tillämpar adaptiv optik och som finns på VLT:s enhetsteleskop 4. Han skickade in denna bild till Flickr-gruppen Your ESO ...
potw1326-sv — Veckans bild
Europeiska antenner vid ALMA:s driftstödcentrum
1 juli 2013: I detta foto ser vi antenner som snart ska ingå i ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array). De tre antennerna i förgrunden, samt även några av de i bakgrunden, levererades av ESO som en del av dess bidrag till ALMA. Leveransen gjordes enligt ett avtal med det europeiska AEM-konsortiet [1]. Totalt bidrar ESO med 25 av de 12-metersantennerna som ingår i ALMA. Ytterligare tjugofem 12-metersantenner levereras av den nordamerikanska partnern i ALMA och den resterande delen, en uppsättning av tolv antenner med diameter 7 meter och fyra 12-metersantenner som tillsammans utgör Atacama Compact Array, levereras av ALMA:s ostasiatiska partner. Här ser vi antennerna vid ALMA:s driftstödcentral OSF (Operations Support Facility) som ligger 2900 meter över havet i utkanterna av de chilenska Anderna. Antennerna i förgrunden är i området som kallas AEM Site Erection Facility, där antennerna sätts ihop och genomgår stränga tester innan de lämnas över till observatoriet. Hos antennerna längre ...
potw1325-sv — Veckans bild
Månsken och zodiakalljus över La Silla
24 juni 2013: Det ser kanske ut som en framtida stad från en science fiction-film som flyter högt ovanför molnen, men det är faktiskt ESO:s trotjänare, observatoriet vid La Silla. Den här bilden togs av astronomen Alan Fitzsimmons nära ESO:s 3,6-metersteleskop precis efter solnedgången. Månen ligger precis utanför bilden och badar observatoriet i ett häftigt sken som reflekteras från molnen nedanför. Den svaga pelaren av ljus som finns precis ovanför molnen, fortfarande upplyst av solnedgången, är det så kallade zodiakalljuset. Det orsakas av solljus som växelverkar med stoftpartiklar mellan solen och planeter. Det kan bara ses precis efter solnedgången eller precis före soluppgången, vid speciella tider på året, och bara från bra observationsplatser. I bilden ser vi också många teleskop. Till exempel: den stora strukturen där vägen tar slut är New Technology Telecscope (NTT). Teleskopet har, som namnet antyder, redan då det färdigställdes 1989 använt en mängd revolutionerande tekniker som adaptiv optik samt ...
potw1324-sv — Veckans bild
Blixtar och dunder
17 juni 2013: I den här elektriska bilden, tagen fredagen den 7 juni 2013, ser vi ett åskoväder över Cerro Paranal. De fyra VLT-teleskopens gigantiska domer, var och en stor som ett åttavåningshus, syns knappt alls genom den mäktiga stormen. Till vänster i bilden tittar en ensam stjärna fram genom den stormiga himlen. Det är stjärnan Procyon, en stark dubbelstjärna i stjärnbilden Lilla hunden. Moln är en ovanlig syn över ESO:s Paranalobservatorium. I genomsnitt så många som 330 av årets dagar helt klara. Åskoväder är ännu mer ovanligt, eftersom observatoriet ligger på en av de torraste platserna på jorden: Atacamaöknen i norra Chile, 2600 meter över havet. Om det finns några moln över huvud taget ligger observatoriet oftast över dem. ESO:s fotoambassadör Gerhard Hüdepohl, en ingenjör som arbetat på Paranal i 16 år, hade bara sett åska en gång tidigare här - så han tog sin kamera och gick ut för att fånga ...
potw1323-sv — Veckans bild
En supernovas uppgång och fall
10 juni 2013: I en ovanlig ny video får man en titt på hur en supernova-explosion i galaxen NGC 1365 blir ljusare för att sedan blekna igen. Supernovan, som fått beteckningen SN 2012fr, upptäcktes av den franske astronomen Alain Klotz den 27 oktober 2012. Den unika filmen skapades av bilder som fångades av det lilla robotteleskopet TAROT vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. Supernovor är det som syns av vissa typer av stjärnors explosionsartade och kataklysmiska död. En supernova kan under flera veckor lysa starkare än hela galaxen som den ligger i. Sedan lyser den allt svagare och försvinner ur sikte. Supernovan 2012fr [1] upptäcktes av Alain Klotz under eftermiddagen den 27 oktober 2012. Då höll han på med att mäta upp ljusstyrkan hos en ljussvag variabelstjärna (en stjärna som varierar i ljusstyrka) i en bild från det fjärrstyrda teleskopet TAROT (Télescope à Action Rapide pour les Objets Transitoires) vid ESO:s observatorium La ...
potw1322-sv — Veckans bild
Tre planeter dansar över La Silla
3 juni 2013: Ibland bjuds fotografer och astronomer på något utöver det vanliga. Just nu är våra himlar vittne till ett fenomen som kallas syzygy - när tre eller fler himlakroppar samlas på nästan samma läge på himlen. När dessa dessutom har samma ekliptiska longitud, som det heter, kallas detta en nära trippelkonjunktion. Det handlar givetvis bara om ett perspektivets nyck, men det är inte mindre spektakulärt för det. I det aktuella fallet handlar det om tre planeter och det enda man behöver för att ta del av showen är en klar horisont efter solnedgången. Det var just det som ESO:s fotoambassadör Yuri Beletsky fick uppleva söndagen den 26 maj då han fick syn på fenomenet från ESO:s La Silla-observatorium i norra Chile. Ovanför teleskopens runda kupoler trädde efter solnedgången tre av solsystemets planeter fram: Jupiter (ovan), Venus (nedan till vänster) och Merkurius (nedan till höger), alla tre upptagna med sin kosmiska dans. ...
potw1321-sv — Veckans bild
Krusningar över den chilenska himlen
27 maj 2013: Vid första anblicken kanske den här suggestiva bilden ser ut som vågorna från en sten som kastas i en sjö. Men det vi ser är faktiskt resultatet av stjärnornas rörelse över himlen, samt några trick från en duktig fotograf. Bilden är tagen från Cerro Armazones, en bergstopp 3060 meter över havet, som ligger i mitten av Atacamaöknen i de chilenska Anderna. De långa strecken är stjärnspår som var och en visar en enda stjärnas väg över den mörka natthimlen. Genom att låta kamerans slutare vara öppen under en lång tid avslöjas stjärnornas rörelser, som annars är omöjliga att se med blotta ögat. Exponeringstider på 15 minuter är tillräckliga för att ta sådana här bilder. I det här fallet kombinerade fotografen flera kortare exponeringar för att skapa denna imponerande bild. Med ett vidvinkelobjektiv kunde både den södra himmelspolen (till höger) och ekvatorn (under det lilla tornet) få plats i samma bild. ...
potw1320-sv — Veckans bild
Att betrakta galaxen
20 maj 2013: Även den vanaste astronomen lockas att ta lite tid ledigt från arbetet och bara stanna och stirra upp mot den södra stjärnhimlen i all sin prakt. Den här bilden är en självporträtt tagen av astronomen Alan Fitzsimmons, som tog den mellan observationspass vid ESO:s La Silla-observatorium. Detta slående fotografi visar upp kontrasten mellan en enkel, stillsam och mörk figur på jorden och den lysande och ljusa stjärnspäckade himlen. Himlen i bilden domineras av det vidsträckta ljusa färgstänket från stjärnorna och stoftmolnen som utgör mitten av vår hemgalax, Vintergatan. ESO:s observatorier ligger mycket glest bebodda trakter i Atacamaöknen i norra Chile. Här är nätterna mycket mörka och väderförhållandena extremt klara, och båda faktorer bidrar till att här kan göras observationer av högsta kvalitet. La Silla är ESO:s första observatorium och invigdes 1969. Det är hem till ett antal teleskop med spegeldiameter på upp till 3,6 meter. Med fler än 300 stjärnklara ...
potw1319-sv — Veckans bild
Vintergatan lyser över ett snötäckt La Silla
13 maj 2013: I Atacamaöknens utkanter, långt från norra Chiles ljusförorenade städer, är himlen kolmörk efter solnedgången. Det är just sådana mörka himlar som gör astronomiska observationer möjliga. Här, 2400 meter över havet, ger de klara skyarna över ESO:s La Silla-observatorium tillgång till en otrolig natthimmel. Men trots den högt belägna och torra platsen, långt från annan bebyggelse, kommer man ändå inte undan vintervädret. Till och med här kan snö täcka bergstoppen och teleskopens kupoler. Över detta vinterlandskap från La Silla lyser Vintergatsbandet som ett brett stjärnstänk över himlen. Under den, från vänster till höger, kan man se ESO:s 3,6-metersteleskop, det 3,58-metersteleskopet NTT (New Technology Telescope), ESO:s 1-meters Schmidtteleskop, samt MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop - här med snö kvar på kupolen. Bredvid 3,6-metersteleskopet syns även kupolen för det nedlagda teleskopet CAT (Coudé Auxiliary Telescope) som numera finns i Sverige vid Lunds observatorium. Mellan CAT och NTT finns observatoriets vattentankar. Snö över La Silla är kanske ...
potw1318-sv — Veckans bild
Lore rullar på
6 maj 2013: I den här bilden ser vi en av ALMA:s två speciallastbilar, Lore. Den bär på en av de 7-meters antennerna som ingår i ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array). Lore och hennes tvillingbror Otto är två knallgula transportfordon med 28 hjul var som är specialbyggda för att flytta runt ALMA:s antenner uppe på Chajnantorplatån, 5000 meter över havet. Tack vare dem kan teleskopets uppställning av antenner ändras för att kunna genomföra de bästa observationer för ett vetenskapligt mål på himlen. Bilarna flyttar även antenner från Chajnantor ner till ALMA:s driftcentrum, som ligger på lägre höjd, när de behöver underhåll. ALMA har en huvuduppställning på femtio antenner med diameter 12 meter. Utöver den finns även en uppställning på tolv 7-metersantenner och fyra 12-metersantenner som kallas Atacama Compact Array (ACA). Här bär Lore på en av ACA:s mindre, 7-metersantenner. Huvuduppställningens 12-metersantenner kan inte placeras närmare än 15 meter från varandra, annars skulle de ...
potw1317-sv — Veckans bild
Wings for Science flög över ALMA
29 april 2013: I denna vackra bild, tagen i december 2012 ser vi antennerna som utgör ALMA, världens största astronomiprojekt. Teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) ligger på Chajnantorplatån i de chilenska Anderna. De stora antennerna är 12 meter i diameter. De mindre antenner, 12 antenner på 7 meter, står i en klunga i bildens mitt och utgör ALMA Compact Array (ACA). När teleskopet är färdigbyggt kommer uppställningen att bestå av hela 66 antenner. ESO har påbörjat ett utåtriktat partnerskap med projektet ORA Wings for Science, en ideell organisation som stöttar offentligt finansierad forskning från luften som en del av en årslång resa världen runt. De två medlemmarna i Wings for Sciences besättning, Clémentine Bacri och Adrien Normier, flyger en specialbyggt miljövänlig ultralight [2] med syfte att hjälpa forskare från luften - med allt från luftprover till arkeologi, biologisk mångfald och terräingmodellering i 3-d. Under flygningarna görs korta filmer och otroliga bilder som ...
potw1316-sv — Veckans bild
Silver och blått på Paranal
22 april 2013: Det är en dag som var som helst i världen skulle räknas som en fin, solklar dag. Men just här är det ovanligt molnigt. På Paranalobservatoriet i Atacamaöknen, en av världens torraste platserna, är det ovanligt att se moln på himlen. För många av de astronomer och tekniker som besöker platsen är detta en av de märkligaste aspekterna med att arbeta i Atacamaöknen. Denna oemotståndliga 360-graders panoramabild, som togs av Dirk Essl, uppdragstagare åt ESO, i en serie av 15 exponeringar, fångar en av de sällsynta dagarna då molnen svävar över Paranal. Ett par sköra cirrusmoln syns ovanför teleskophöljen till VLT (Very Large Telescope). Sådana moln bildas på hög höjd och består av mycket små ispartiklar. Mindre än 10 millimeter av regn faller på Paranalobservatoriet varje är. Det är bara en av skälen till att detta 2600 meter höga berg valdes som plats för ESO:s jätteteleskop VLT. I panoramabilden syns ...
potw1315-sv — Veckans bild
Förtrollade av de Magellanska molnen
15 april 2013: Denna vackra bild på ALMA visar det nya teleskopets antenner under en andlöst vacker stjärnhimmel. Den har tagits av Christoph Malin, en av ESO:s fotoambassadörer. Det är en stillbild från en av hans timelapse-videor av ALMA (som också finns tillgängliga i ann12099). ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) ligger 5000 meter över havet på Chajnantorplatån i Chile. Det är världens mest kraftfulla teleskop för studier av universum som det ser ut i ljus med våglängd kring och strax under en millimeter. Här byggs ALMA färdigt under 2013, och hela 66 högprecisionsantenner kommer alla vara i drift på denna plats. Ovanför antennerna lyser de Magellanska molnen - det stora och det lilla - starkt på himlen. Dessa oregelbundna dvärggalaxer ligger nära vår galax i rymden, och båda är lätta att se från södra halvklotet, till och med för blotta ögat. De två små galaxerna kretsar kring vår galax, Vintergatan, och bevis finns ...
potw1314-sv — Veckans bild
Ett gnistrande band av stjärnor - den södra Vintergatan från La Silla
8 april 2013: Denna panoramabild, tagen av Alexandre Santerne, visar upp vår hemgalax som den ser ut inifrån. Sedd härifrån, en kall vinternatt med snö på marken på ESO:s La Silla-observatorium i Chile, ser Vintergatans skiva ut som ett gnistrande band av stjärnor som sträcker sig över himlen. Panoramabildens vida vinkel vrider Vintergatan till en båge. ESO:s 3,6-metersteleskop tittar upp över kullen till vänster i bilden. I teleskopet finns bland annat världens främsta exoplaneter-jägare, HARPS (High Accuracy Radial velocity Planet Searcher). Längst till höger syns det schweiziska 1,2-meters Leonhard Euler-teleskopet, som byggdes och drivs av Genèveobservatoriet. La Silla är ett utmärkt ställe om man vill observera natthimlen i allmänhet och Vintergatan i synnerhet. För det första ligger det på det södra halvklotet, varifrån man får en bättre vy över galaxens stjärnrika mitt. Dessutom ligger det långt ifrån både ljus- och miljöföroreningar. Här på 2400 meter över havet är nätterna mörka och atmosfären klar. ...
potw1313-sv — Veckans bild
Stjärnor kretsar över Paranalobservatoriets Residencia
1 april 2013: Det här är en vackert stjärnfylld och dynamisk bild av himlavalvet på södra stjärnhimlen som den ser ut över forskarhotellet Residencia vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Bilden är tagen av ESO:s fotoambassadör Farid Char. För att skapa stjärnvirvlarna i bilden exponerade Farid i 30 minuter, och under tiden avslöjades jordens rotation av stjärnornas synbara rörelser. I mitten finns den till synes orörliga celesta sydpolen. Till vänster och upptill i bilden uppenbarar sig Vintergatans granngalaxer, de Magellanska molnen, som större suddiga fläckar. Under de cirklande stjärnorna ligger en mörk kupol som utgör en del av taket till Residencia-byggnaden. Detta unika halvnedgrävda hus har används sedan 2002 av forskare och ingenjörer som arbetar på observatoriet. Under dagen släpper den 35-meter breda kupolen in naturligt dagsljus in i huset. Här på observatoriet, 2600 meter över havet på ett berg i den karga Atacamaöknen, betalar man ett pris för de utsökta astronomiska förhållanden. Människor ...
Visar 21-40 av 52
Skicka dina synpunkter!
Subscribe to receive news from ESO in your language
Accelerated by CDN77