eso0925sv — Bildrelease

Nytt porträtt av Omeganebulosans skimrande akvarellfärger

7 juli 2009

Omeganebulosan är en stjärnornas barnkammare där mycket unga stjärnor lyser upp omgivningen och skulpterar ett vidsträckt, pastellfärgat sagolandskap ur stoft och gas. I en ny bild från ESO framträder den i all sin prakt.

Omeganebulosan, ibland även kallad Svannebulosan, är en bländande stjärnbarnkammare som ligger omkring 5500 ljusår bort i Skyttens stjärnbild. Ur detta 15 ljusår breda område, där stjärnbildning pågår för fullt, har en klunga av tunga, heta stjärnor nyligen skapats. De unga bjässarnas intensiva sken och starka vindar har skurit ut märkliga, vävliknande former ur gasen och stoftet.

Sedd genom ett mindre teleskop ser nebulosan för somliga observatörer ut som det grekiska alfabetets sista bokstav, omega. Andra ser en svan med dess kännetecknande lång, böjd hals. Nebulosans form har även inspirerat till andra smeknamn som Hästskonebulosan och Hummernebulosan.

Det var den schweiziske astronomen Jean-Philippe Loys de Chéseaux som upptäckte nebulosan kring 1745. Den franske kometjägaren Charles Messier återupptäckte den ungefär 20 år senare och gav den nummer 17 i sin berömda katalog. I ett mindre teleskop syns Omeganebulosan som en spöklik stav av ljus med Vintergatans stjärnfält som fond. Tidiga observatörer var osäkra på om detta märkliga objekt verkligen var ett gasmoln eller en fjärran stjärnhop, för långt bort att stjärnorna skulle kunna upplösas. Debatten fick sin lösning 1866 då William Huggins, med hjälpa av ett nytt instrument, den astronomiska spektrografen, bekräftade att Omeganebulosan var ett glödande moln av gas.

Nyligen har astronomer upptäckt att Omeganebulosan är ett av Vintergatans yngsta och tyngsta stjärnbildningsområden. Nya stjärnor började här födas för bara ett par miljoner år sedan och processen pågår än idag. Den lysande gasen i bilden är faktiskt bara en blåsa på kanten av ett mycket större mörkt moln av molekylär gas. Stoftet som framträder tydligt i bilden har sitt ursprung i resterna efter tunga, heta stjärnor som har slutat sina korta liv och kastat sin materia tillbaka ut i rymden. Det är dessutom den kosmiska aska ur vilken framtida solar kommer att bildas.

Den nysläppta bilden har tagits med instrumentet EMMI, som är monterat vid ESO:s 3,58-meters teleskop NTT (New Technology Telescope) vid La Silla, Chile. Den visar i utsökt detalj Omeganebulosans centrala delar. År 2000 fångade ett annat instrument vid samma teleskop, SOFI, en annan imponerande bild av nebulosan (ESO:s pressfoto 24a/00) i kortvågigt infrarött ljus, som låter astronomer se igenom nebulosans stoftlager för att avslöja tidigare gömda stjärnor. NASA:s och ESA:s rymdteleskop Hubble har dessutom avbildat mindre delar av nebulosan i detalj (heic0305a och heic0206d),

Vid bildens vänstra kant täcker ett jättelikt och märkligt fyrkantigt gasmoln den glödande gasen. Bildens fängslande palett av fina nyanser kan tillskrivas olika gaser (mest väte, men även syre, kväve och svavel) som lyser under det obönhörliga skenet från de heta stjärnorna.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta mellanstatliga organisation för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 14 länder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av kraftfulla markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra viktiga vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal driver ESO Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och VISTA, det största kartläggningsteleskopet. ESO är den europeiska partnern i ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och det största astronomiska projekt som finns. ESO planerar för närvarande ett 42-meters europeiskt extremt stort teleskop för synligt och infrarött ljus, E-ELT, som kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Kontakter

Robert Cumming
Kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Tel: 070 49 33 114
E-post: robert@astro.su.se

Henri Boffin
ESO
Garching, Germany
Tel: +49 89 3200 6222
E-post: hboffin@eso.org

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso0925, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso0925sv
Legacy ID:PR 25/09
Namn:Omega Nebula, Swan Nebula
Facility:New Technology Telescope

Bilder

The Omega Nebula
The Omega Nebula
text på engelska
Digitized Sky Survey Image of the Omega Nebula (M 17)
Digitized Sky Survey Image of the Omega Nebula (M 17)
text på engelska

Videor

Zoom in on the Omega Nebula
Zoom in on the Omega Nebula
text på engelska
Pan on the Omega Nebula
Pan on the Omega Nebula
text på engelska

Se även