eso1011sv — Pressmeddelande (forskning)

"Lagom" varm exoplanet uppmätt

17 mars 2010

Genom att kombinera observationer från satelliten CoRoT och ESO:s instrument HARPS har astronomer upptäckt den första ”normala” exoplanet som kan studeras på djupet. Planeten, som har fått beteckningen Corot-9b, passerar regelbundet framför en stjärna som liknar solen och ligger 1500 ljusår från jorden i Ormens stjärnbild.

Claire Moutou är medlem i teamet på 60 astronomer som har gjort upptäckten. - Det här är en normal, tempererad exoplanet precis som de dussintals som vi redan känner till, säger hon. Men den är den första som vi kan studera på djupet. Den kommer utan tvekan att bli en hörnsten för framtida exoplanetforskning.

- Corot-9b är den första exoplaneten som på riktigt liknar planeter i vårt solsystem. Den har samma storlek som Jupiter och en bana som liknar Merkurius bana, förklarar Hans Deeg, huvudförfattare av en ny artikel om upptäckten.

Teammedlemmen Tristan Guillot tillägger: - Som våra egna jätteplaneter, Jupiter och Saturnus, består planeten mest av väte och helium. Den kan dessutom innehålla uppemot 20 jordmassor av andra grundämnen, samt möjligen även vatten och sten vid höga temperaturer och högt tryck.

Sett från jorden passerar Corot-9b framför sin värdstjärna en gång var 95:e dag [1]. Denna så kallade passage varar i cirka 8 timmar och ger astronomer mycket information om planeten. Lyckligtvis, kan man säga, eftersom gasjätten delar många egenskaper med flertalet av de exoplaneter som hittills upptäckts [2].

- Vår analys har gett mer information om Corot-9b än för andra exoplaneter av samma typ, säger medförfattaren Didier Queloz. Den kan öppna upp ett nytt forskningsfält som kan hjälpa oss att förstå exoplaneters atmosfärer med måttliga och låga temperaturer. Framför allt öppnas ett helt nytt fönster i vår förståelse av kemi vid låg temperatur.

Hittills har fler än 400 exoplaneter upptäckts, varav 70 stycken med passagemetoden. Corot-9b utmärker sig då avståndet från värdstjärnan är cirka tio gånger större än hos någon annan planet som tidigare upptäckts med denna metod. Till skillnad från alla sådana exoplaneter har planeten dessutom ett tempererat klimat. Temperaturen vid gasplanetens yta förväntas vara mellan +160 och -20 grader Celsius med bara mindre skillnader mellan dag och natt. De exakta värdena hänger på huruvida planeten härbärgerar ett lager av kraftigt reflekterande moln.

Satelliten CoRoT, som drivs av den franska rymdstyrelsen CNES [3], identifierade planeten efter 145 dagars observationer sommaren 2008. Observationer med ESO:s framgångsrika planetjägare – instrumentet HARPS monterat på 3,6-metersteleskopet vid La Silla i Chile – gjorde det sedan möjligt för astronomer att mäta dess massa. De kunde bekräfta att Corot-9b verkligen är en exoplanet, med massa på ungefär 80 procent av Jupiters massa.

Upptäckten publiceras i veckans nummer av tidskriften Nature.

Noter

[1] En planetpassage sker när en himlakropp passerar framför sin värdstjärna och blockerar en del av stjärnans ljus. Denna typ av förmörkelse gör att stjärnans ljusstyrka sedd från jorden förändras, vilket i sin tur gör att planetens diameter kan mätas. I kombination med mätningar av stjärnans radialhastighet gjorda med spektrografen HARPS kan man räkna fram planetens massa och därmed planetens densitet. Det är denna kombination som gör det möjligt för astronomer att studera just den här planeten i detalj. Att den dessutom passerar framför stjärnan – men ändå inte så nära att den blir en så kallad ”het Jupiter” – gör den till ett objekt som är unikt lämpad för vidare studier.

[2] Tempererade gasjättar utgör den största gruppen av exoplaneter som upptäckts hittills.

[3] Rymdteleskopet CoRoT (Convection, Rotation and Transits, eller Konvektion, rotation och passager) byggdes av CNES med bidrag från Österrike, Tyskland, Spanien, Belgien, Brasilien och det europeiska rymdorganet ESA. Det är specialdesignat för att kunna upptäcka exoplanetpassager och för att genomföra seismologiska studier av stjärnor. CoRoT:s resultat kompletteras med observationer vid flera teleskop på jordskorpan, bland dem IAC-80 (Teide-observatoriet), CFHT (Canada-France-Hawaii-teleskopet på Hawaii), Isaac Newton-teleskopet (Roque de los Muchachos-observatoriet, Kanarieöarna), Wise-observatoriet (Israel), teleskopet Faulkes North som ingår i Las Cumbre-observatoriets globala teleskopnätverk (Hawaii) och ESO:s 3,6-meters teleskop (Chile).

Mer information

Forskningsresultaten presenteras i en artikel i veckans nummer av Nature (“A transiting giant planet with a temperature between 250 K and 430 K”), av H. J. Deeg m.fl.

Forskningsteamet består av H.J. Deeg, B. Tingley, J.M. Almenara och M. Rabus (Instituto de Astrof?sica de Canarias, Teneriffa, Spanien), C. Moutou, P. Barge, A. S. Bonomo, M. Deleuil, J.-C. Gazzano, L. Jorda och A. Llebaria (Laboratoire d'Astrophysique de Marseille, Université de Provence, CNRS, OAMP, Frankrike), A. Erikson, Sz. Csizmadia, J. Cabrera, P. Kabath, H. Rauer (Institutet för planetforskning, Tyska centret för luft- och rymdfart, Berlin, Tyskland), H. Bruntt, M. Auvergne, A. Baglin, D. Rouan och J. Schneider (Observatoire de Paris-Meudon, Frankrike), S. Aigrain och F. Pont (University of Exeter, Storbritannien), R. Alonso, C. Lovis, M. Mayor, F. Pepe, D. Queloz och S. Udry (Observatoire de l'Université de Genève, Schweiz), M. Barbieri (Università di Padova, Italien), W. Benz (Universität Bern, Schweiz), P. Bordé, A. Léger, M. Ollivier och B. Samuel (Institut d’Astrophysique Spatiale, Université Paris XI, Orsay, Frankrike), F. Bouchy och G. Hébrard (IAP, Paris, Frankrike), L. Carone och M. Pätzold (Rheinisches Institut für Umweltforschung an der Universität zu Köln, Tyskland), S. Carpano, M. Fridlund, P. Gondoin och R. den Hartog (ESTEC/ESA, Noordwijk, Nederländerna), D. Ciardi (NASA Exoplanet Science Institute/Caltech, USA), R. Dvorak (Wiens universitet, Österrike), S. Ferraz-Mello (Universidade de São Paulo, Brasilien), D. Gandolfi, E. Guenther, A. Hatzes, G. Wuchterl, B. Stecklum (Thüringer Landessternwarte, Tautenburg, Tyskland), M. Gillon (Liège universitet, Belgien), T. Guillot och M. Havel (Observatoire de la Côte d’ Azur, Nice, Frankrike), M. Hidas, T. Lister och R. Street (Las Cumbres Observatory Global Telescope Network, Santa Barbara, USA), H. Lammer och J. Weingrill (Institutet för rymdforskning, Österrikiska vetenskapsakademin) samt T. Mazeh och A. Shporer (Tel Avivs universitet, Israel).

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta mellanstatliga organisation för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 14 länder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av kraftfulla markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra viktiga vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal driver ESO Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och VISTA, det största kartläggningsteleskopet. ESO är den europeiska partnern i ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och det största astronomiska projekt som finns. ESO planerar för närvarande ett 42-meters europeiskt extremt stort teleskop för synligt och infrarött ljus, E-ELT, som kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande 1010, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.

Länkar

Kontakter

Robert Cumming
Kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Tel: 070 49 33 114
E-post: robert@astro.su.se

Didier Queloz
Geneva Observatory, University of Geneva
Geneva, Switzerland
Tel: +41 22 379 2477
E-post: didier.queloz@unige.ch

Hans J. Deeg
Instituto de Astrofísica de Canarias
Tenerife, Spain
Tel: +34 922 605 244
Mobil: +34 619 360 054
E-post: hdeeg@iac.es

Claire Moutou
Laboratoire d'Astrophysique de Marseille
Marseille, France
Tel: +33 4 91 05 59 66
E-post: claire.moutou@oamp.fr

Henri Boffin
ESO La Silla-Paranal/E-ELT Press Officer
Garching, Germany
Tel: +49 89 3200 6222
Mobil: +49 174 515 43 24
E-post: hboffin@eso.org

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1011, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1011sv
Namn:Corot-9b
Facility:ESO 3.6-metre telescope
Science data:2010Natur.464..384D

Bilder

Artist’s impression of Corot-9b
Artist’s impression of Corot-9b
text på engelska

Videor

Artist’s impression of Corot-9b
Artist’s impression of Corot-9b
text på engelska
Artist’s impression of Corot-9b (orbit)
Artist’s impression of Corot-9b (orbit)
text på engelska
Artist’s impression of Corot-9b (transit)
Artist’s impression of Corot-9b (transit)
text på engelska

Se även