eso1347sv — Bildrelease

Unga stjärnor målar ett spektakulärt stjärnlandskap

13 november 2013

Astronomer på ESO har tagit den bästa bilden hittills av de underliga molnen omkring stjärnhopen NGC 3572. Den här nya bilden visar hur detta gas- och stoftmoln har formats de unga stjärnornas vindar till konstiga bubblor, bågar och former som kallas elefantsnablar. De starkast lysande stjärnorna i den här hopen är mycket tyngre än solen och deras liv kommer att sluta med att de exploderar som supernovor.

De flesta stjärnor bildas inte ensamma, utan föds ungefär samtidigt tillsammans med sina syskon från samma gas- och stoftmoln. NGC 3572 i den södra stjärnbilden Kölen är en sådan stjärnhop. Den innehåller många heta unga stjärnor som lyser starkt med ett blåvitt ljus, och som ger upphov till starka stjärnvindar som gradvis skingrar den kvarvarande gasen och stoftet från omgivningen. De glödande gasmolnen och den medföljande stjärnhopen avbildas i den här nya bilden tagen med instrumentet Wide Field Imager på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s observatorium La Silla i Chile [1].

I den undre delen av bilden ser vi en stor del av molekylmolnet som gett upphov dessa unga stjärnor. Det har på ett dramatiskt sätt påverkats av den starka strålningen från dess glödande avkomma. Strålningen gör inte bara att det lyser med en karaktäristisk röd färg, men den formar också molnet med fantastiska bubblor, bågar och mörka pelare som astronomerna kallas elefantsnablar [2].

Precis ovanför mitten av bilden syns också en underlig liten ringliknande nebulosa. Astronomerna är fortfarande lite tveksamma till dess ursprung. Det är antagligen en tät kvarleva från molekylmolnet som hopen bildades från, en bubbla som skapats kring en väldigt starkt lysande het stjärna. Men andra har övervägt möjligheten att det kan vara en planetarisk nebulosa – återstoden av en döende stjärna [3] – med en ovanlig form.

Stjärnor som föds inuti hopar kan anses vara syskon, men de är inte tvillingar. Deras ålder är nästan samma, men de har olika storlek, massa, temperatur och färg. En stjärnas liv bestäms främst av dess massa. Varje stjärnhop därför innehåller därför stjärnor vid olika stadier i sina liv, vilket ger astronomerna ett perfekt laboratorium där de kan studera hur stjärnor utvecklas [4]. 

Dessa unga stjärngäng håller bara ihop under en relativt kort tid, typiskt tio eller hundratals miljoner år. De löses sedan gradvis upp genom gravitationella interaktioner, men också eftersom de mest massiva stjärnorna lever så korta liv. Dessa stjärnor gör slut på sitt bränsle fort och slutar sina liv i våldsamma supernovaexplosioner, vilket bidrar till utspridningen av den kvarvarande gasen och stjärnorna i hopen.

Noter

[1] För att skapa den här bilden användes data som togs av ett team som letts av ESO-astronomen Giacomo Beccari. De använde kraften hos Wide Field Imager för att studera fysiken i protoplanetära skivor hos unga stjärnor i NGC 3572. De överraskades av att hopen innehåller stjärnor som är mer än tio miljoner år gamla och ändå fortfarande drar till sig material, och som därför fortfarande måste omges av skivor. Det bevisar att stjärnor i NGC 3572 kan ha bildats i åtminstone 10-20 miljoner år och skulle innebära att tidskalan för bildandet av planeter är mycket längre än man tidigare trott.  

[2] Det mest kända exemplet på sådana “elefantsnablar” är Skapelsens pelare i Örnnebulosan, som fångades på bild i enastående detalj av NASA/ESA:s Hubbleteleskop (http://www.spacetelescope.org/images/opo9544a/). 

[3] När en stjärna som liknar solen använt allt sitt bränsle, skickar den ut materialet i sina yttre lager i den omgivande rymden. Den heta återstoden av stjärnan fortsätter lysa starkt in i detta material, vilket skapar vackra men kortlivade skal av joniserad gas, så kallada planetariska nebulosor. Detta historiska namn är bara relaterat till objektens utseende när man tittar på dem i ett litet teleskop, inte att de har något att göra med planeter.  

[4] En stjärnas livstid beror dramatiskt på hur tung den är. En stjärna som är femtio gånger mer massiv än solen lever hela sitt liv under bara några få miljoner år, solen lever ungefär 10 miljarder år, medan en lätt röd dvärgstjärna kan leva i många tusen miljarder år – mycket längre än universums nuvarande ålder.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av det europeiska extremt stora 39 metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Sverige
Tel: 031 772 1000
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Giacomo Beccari
ESO
Santiago, Chile
Tel: +56 (0) 2 2463 3096
E-post: gbeccari@eso.org

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1347, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.
Bookmark and Share

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1347sv
Namn:NGC 3572
Typ:• Milky Way : Star : Grouping : Cluster : Open
Facility:MPG/ESO 2.2-metre telescope

Bilder

Stjärnhopen NGC 3572 och dess dramatiska omgivning
Stjärnhopen NGC 3572 och dess dramatiska omgivning
Stjärnhopen NGC 3572 i stjärnbilden Carina
Stjärnhopen NGC 3572 i stjärnbilden Carina
Vidvinkelbild av himlen omkring stjärnhopen NGC 3572
Vidvinkelbild av himlen omkring stjärnhopen NGC 3572

Videor

Zooma in mot stjärnhopen NGC 3572
Zooma in mot stjärnhopen NGC 3572
En närmare titt på stjärnhopen NGC 3572 och dess dramatiska omgivning
En närmare titt på stjärnhopen NGC 3572 och dess dramatiska omgivning

Se även