eso1430sv — Bildrelease

Vildänder tar till flykten i öppen stjärnhop

1 oktober 2014

Kameran WFI på MPG/ESOs 2.2-metersteleskopet vid ESOs La Silla-observatorium i Chile har tagit en vacker ny bild av Messier 11, även känd som NGC 6705 eller Vildandshopen. Stjärnhopen, fylld med blå stjärnor, av en av de mest stjärnrika öppna hopar som astronomer känner till.

Messier 11 är ett exempel på en öppen stjärnhop eller galaktisk stjärnhop som ligger drygt 6000 ljusår bort i stjärnbilden Skölden. Den upptäcktes år 1681 av den tyska astronomen Gottfried Kirch vid Berlinobservatoriet, som såg den genom ett teleskop som suddig fläck. Det dröjde ända fram tills 1733 innan de enskilda stjärnorna kunde upplösas, av prästen William Derham i Storbritannien. Senare år 1764 lade Charles Messier den till i sin berömda katalog.

Messier var en kometjägare och hans katalog kom till efter hans frustration av att konstant observera diffusa men orörliga objekt som såg ut som kometer (till exempel stjärnhopar, galaxer och nebulosor). Han ville ha ett register för att undvika att oavsiktligt observera dem igen och missta dem för att vara nya kometer. Just den här stjärnhopen blev katalogens elfte post - därav namnet Messier 11.

Öppna stjärnhopar återfinns typiskt längs med armarna i spiralgalaxer eller i områden i oregelbundna galaxer, där stjärnor ligger tätpackade och ny stjärnbildning fortfarande är vanligt. Bland kända öppna stjärnhopar är Messier 11 en av de mest stjärnrika och tätaste: den är knappt 20 ljusår tvärs över men inhyser närmare 3000 stjärnor. Öppna stjärnhopar skiljer sig från klotformiga stjärnhopar som tenderar att vara mycket mer kompakta, tätt bundna av deras gemensamma gravitation och innehåller hundratusentals väldigt gamla stjärnor. Några av klothoparna är nästan lika gamla som universum självt.

Att studera öppna stjärnhopar är ett utmärkt sätt att testa teorier för stjärnors utveckling, eftersom stjärnorna bildas från samma moln av gas och stoft. Därför är de väldigt lika varandra - de har alla ungefär samma ålder, kemiska uppsättning och ligger alla ungefär lika långt bort från jorden. Men stjärnorna i hopen har olika massor. De tyngsta stjärnorna utvecklas mycket snabbare än deras mindre massiva motsvarigheter eftersom de använder upp sitt väte mycket snabbare.

Därför kan vi inom stjärnhopen direkta jämföra stjärnornas olika utvecklingsfaser. Utvecklas till exempel en 10 miljoner år gammal stjärna med samma massa som solen på samma sätt som en annan stjärna som är lika gammal, men som väger bara hälften så mycket? På så vis är öppna stjärnhopar det närmaste astronomer kommer till “laboratorieförhållanden”.

Eftersom stjärnorna i stjärnhopar är väldigt löst bundna till varandra så kan individuella stjärnor lätt kastas ut från hopen om de påverkas av närliggande himlakroppars gravitationskrafter. NGC 6705 är redan drygt 250 miljoner år gammal, så det är troligt att Vildandshopen inom några få miljoner år kommer att upplösas och stjärnorna kommer då smälta samman med omgivningen [1].

Bilden togs med kameran Wide Field Imager som sitter på  MPG/ESO 2.2-meterteleskopet vid ESOs La Silla-observatoriet i norra Chile.

Noter

[1] Det alternativa och suggestiva namnet på NGC 6705, Vildandshopen, kom till under 1800-talet. När stjärnhopen studerades genom ett litet teleskopet uppmärksammade man att de ljusstarkaste stjärnorna bildar en öppen triangel på stjärnhimlen som påminner om änder som flyger i formation.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Sverige
Tel: 031 772 5500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1430, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1430sv
Namn:M 11, Wild Duck Cluster
Typ:Milky Way : Star : Grouping : Cluster : Open
Facility:MPG/ESO 2.2-metre telescope
Instruments:WFI

Bilder

Vildandshopen
Vildandshopen
Den öppna stjärnhopen Messier 11 i stjärntecknet Skölden
Den öppna stjärnhopen Messier 11 i stjärntecknet Skölden

Videor

Zooma in på den öppna stjärnhopen Messier 11
Zooma in på den öppna stjärnhopen Messier 11
eso1430a-fulldome-pan
eso1430a-fulldome-pan
text på engelska
En närmare titt på den öppna stjärnhopen Messier 11
En närmare titt på den öppna stjärnhopen Messier 11

Se även