Pressmeddelande

Ny bild på Trifidnebulosan avslöjar okända, föränderliga stjärnor i fjärran

4 februari 2015,

En ny bild som tagits med ESO:s kartläggningsteleskopet VISTA visar upp Trifidnebulosan i nytt, spöklikt ljus. Genom att observera i infrarött ljus kan astronomer se rakt igenom Vintergatans dammfyllda mittpartier och få syn på många tidigare dolda objekt. I bara denna lilla del av himlen, som ingår i ett av VISTA:s kartläggningsprojekt, har astronomer upptäckt två okända och mycket avlägsna stjärnor, så kallade cepheidvariabler, som ligger nästan precis bakom nebulosan. De är de första stjärnor av den här typen som ligger i Vintergatans plan och bakom galaxens centrala bula.

I en av dess viktigaste kartläggningar av den södra hemisfären, letar teleskopet VISTA vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile Vintergatans centrala regioner i infrarött ljus efter nya, hittills dolda objekt. Kartläggningen, som kallas VVV (det står för VISTA Variabler i Via Lactea) återvänder också till samma delar av himlen om och om igen för att upptäckta objekt som varierar i ljusstyrka.

En liten del av de enorma datamängderna som VVV gett hittills har använts för att skapa den här fantastiska nya bilden av ett välkänt objekt. Stjärnfabriken Messier 20 kallas oftast Trifidnebulosan tack vare de spöklika mörka fälten som sett genom teleskop delar den i tre delar.

Mer kända tidigare bilder visar Trifiden som den ser ut i synligt ljus. Den lyser starkt i både rosa nyanser från joniserat väte och ett blått dis av spritt ljus från heta, unga stjärnor. Enorma moln av ljusabsorberande stoft är också framträdande. Men VISTA:s infraröda syn ger en helt annan bild Nebulosan är bara en skugga jämfört med hur den ser ut i synligt ljus. Stoftmolnen är mycket mindre framträdande och glöden från vätemolnen syns knappt alls. Den tredelade strukturen är nästan helt osynligt.

Liksom för att kompensera för den bleknande nebulosan, träder istället en spektakulär ny panorama fram i den nya bilden. De tjocka stoftmolnen i galaxens skiva, som annars absorberar synligt ljus, släpper nu igenom det mesta av det infraröda ljuset som VISTA kan se. Nu ser VISTA långt bortom Trifiden och upptäcker objekt på andra sidan galaxen som aldrig har setts förut.

Av en slump är bilden ett perfekt exempel på överraskningarna som kan avslöjas när man observerar i infrarött. I VISTA:s data har ett två hittills okända variabla stjärnor uppdagats. På natthimlen ligger de nära Trifiden men i verkligheten ligger de sju gånger längre bort [1]. Dessa är cepheidvariabler, en typ av stjärnor som är instabila och som varierar i ljusstyrka. Detta stjärnpar, som astronomer tror är de ljusaste medlemmarna i en stjärnhop, är de enda cepheidvariabler som hittills upptäckts så långt borta men ändå så nära galaxens centrala plan, men på andra sidan om galaxens mitt. Stjärnorna ljusnar och bleknar med en period på elva dagar.

Noter

[1] Trifidnebulosan ligger cirka 5200 ljusår från jorden. Vintergatans mitt ligger omkring 27 000 ljusår bort i samma riktning, och de nyupptäckta cepheiderna ligger ungefär 37 000 ljusår bort.

Mer information

Forskningsresultaten presenteras i en artikel med titeln “Discovery of a Pair of Classical Cepheids in an Invisible Cluster Beyond the Galactic Bulge”, av I. Dekany m. fl., och som nyligen publicerats i tidskriften Astrophysical Journal Letters.

I forskarlaget ingår I. Dékány (Instituto Milenio de Astrofísica, Santiago, Chile; Universidad Católica de Chile, Santiago, Chile), D. Minniti (Universidad Andres Bello, Santiago, Chile; Instituto Milenio de Astrofísica; Center for Astrophysics and Associated Technologies; Vatikanobservatoriet, Vatikanstaten), G. Hajdu (Universidad Católica de Chile; Instituto Milenio de Astrofísica), J. Alonso-García (Universidad Católica de Chile; Instituto Milenio de Astrofísica), M. Hempel (Universidad Católica de Chile), T. Palma (Instituto Milenio de Astrofísica; Universidad Católica de Chile), M. Catelan (Universidad Católica de Chile; Instituto Milenio de Astrofísica), W. Gieren (Instituto Milenio de Astrofísica; Universidad de Concepción, Chile) samt D. Majaes (Saint Mary's University, Halifax, Kanada; Mount Saint Vincent University, Halifax, Kanada).

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart  för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Forskningsartikeln

• Bilder på VISTA

• Kartläggningsprojektet VISTA Variabler i Via Lactea

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Sverige
Tel: 031 772 5500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO education and Public Outreach Department
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1504 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.