Forskningsarkiv

ESO:s Science Archive Operation Group tar emot och sprider vidare data från ESO-teleskopen samt från Hubbleteleskopet och erbjuder modern användarstöd.

Arkivrummet

Archive Operations RoomÅrligen får ESO-arkivet cirka 10 000 webbhänvisningar och distribuerar runt 12 terabyte (TB) med offentligt tillgängliga data. Dessutom skickas ut mer än 2000 cd- och dvd-skivor med proprietära data till de forskare som har fått observationer utförda åt dem av personal på ESO-teleskopen (så kallat "service mode"). I dag innehåller arkivet totalt omkring 65 TB, och den årliga ökningen är cirka 15 TB. Detta kommer snart att ändras drastiskt – med ungefär en faktor tio. VISTA-teleskopet (Visible and Infrared Survey Telescope för Astronomy) med sin infraröda kamera kommer nämligen bara det generera runt 150 TB med data varje år.

ESO:s stora databasservrar koordineras mellan Tyskland och Chile. Tekniken och komplexiteten är i samma klass som systemen hos stora kommersiella företag, som till exempel inom det internationella bankväsendet.

Det digitala universum

Stora genombrott inom teleskop-, detektor- och datateknik gör att astronomiska observationsprojekt nu genererar enorma mängder bilder, spektra och kataloger. Datamängderna täcker hela himlen i alla våglängder från gamma- och röntgenstrålning, via synligt och infrarött ljus ut till de långa radiovågorna.

Genom att göra de stora datamängderna i detta ”digitala universum” lätt tillgängliga, blir det nu också möjligt för astronomerna att göra nya upptäckter. Dessa tekniker använder grid-konceptet inom distribuerat IT, med sömlös och intuitiv tillgång till data genom det som kallas "virtuella observatorier".

På samma sätt som vanliga observatorier har sina unika teleskop och astronomiska instrument består ett virtuellt observatorium av datacentra som erbjuder olika typer av datamängder, programvara och databehandlingsverktyg.

Detta globala, användarcentrerade initiativ utvecklas globalt i regi av International Virtual Observatory Alliance (IVOA) och i Europa genom projektet EURO-VO.

Virtuella observatorier har redan visat hur effektiva de kan vara, till exempel genom att upptäcka 31 nya kvasarkandidater i befintliga data från kartläggningsprojektet GOODS (Great Observatories Origins Deep Survey). Detta är en fyrdubbling jämfört med antalet som tidigare känts till. Upptäckten innebär att kartläggningen av supermassiva svarta hål hittills har underskattat förekomsten av dessa objekt med minst en faktor två och kanske så mycket som en faktor fem (se ESO:s pressmeddelande eso0414).