eso1720sv — Bildrelease

Störtskön spiralgalax med ett händelserikt hjärta

5 juli 2017

ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) har tagit en magnifik ny bild på stavspiralgalaxen Messier 77. Bilden gör galaxen rättvisa genom att visa upp dess sprakande, dammstråkskorsade armar. Ändå framgår det inte av bilden just hur turbulent Messier 77 egentligen är.

Denna bildsköna spiralgalax ser ut att vara alldeles stillsam, men den bär på hemligheter. Messier 77, även känd som NGC 1068, är en av de närmaste aktiva galaxerna. Sådana är bland kosmos mest energiska och spektakulära objekt, med kärnor som kan lysa mer än hela sin värdgalax. Aktiva galaxer är bland universums starkaste ljuskällor och strålar i de flesta, om inte alla våglängder, från gamma- och röntgenstrålning ändå till mikrovågor och radiovågor. För astronomer kännetecknas Messier 77 av att den lyser särskilt starkt i infrarött ljus och således klassas som en Seyfertgalax av Typ II.

Bakom den imponerande lyskraften ligger intensiv strålning från en central kraftkälla – den så kallade ackretionsskiva som omger ett supermassivt svart hål. Materia som faller mot det svarta hålet trycks samman och hettas upp till otroligt höga temperaturer vilket gör att den strålar ut gigantiska mängder energi. Den här ackretionsskivan tror forskarna ligger höljd inuti ett tjockt, ringformat moln av gas, stoft och damm – en torus. Observationer av Messier 77 som gjordes redan 2003 blev de första som kunde upplösa strukturen, tack vare det kraftfulla instrumentet VLT-interferometern (eso0319).

Denna bild av Messier 77 togs i fyra olika vågländsband som representeras i blått, rött, lila och rosa (väte-alfa). Varje våglängd tar fram olika detaljer. Till exempel framhävs de varmare och yngre stjärnorna som bildas i spiralarmarna i rosa, medan de fina trådformiga strukturerna i gasen som omringar Messier 77 [1] syns i rött. En förgrundsstjärna syns också bredvid galaxens mitt; dess diffraktionstaggar skvallrar om att den ligger i vår galax Vintergatan. Dessutom är många mer avlägsna galaxer synliga i bilden. I utkanten av spiralarmarna verkar de små och sköra i jämförelse med den kolossala aktiva galaxen.

Messier 77 befinner sig 47 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Valfisken och är en av de mest avlägsna galaxerna i Messier-katalogen. Inledningsvis trodde Messier att detta mycket lysande objekt som han såg genom sitt teleskop var en stjärnhop, men allt eftersom tekniken utvecklats insåg man att det i verkligen var en galax. Messier 77 är också en av de största galaxerna i Messier-katalogen. Den har diameter på nästan 100 000 ljusår och är så massiv att dess gravitation får andra galaxer att vridas (eso1707) [2].

Bilden togs med instrumentet FOcal Reducer and low dispersion Spectrograph 2 (FORS2) som sitter på enhetsteleskop 1 (Antu) vid VLT som befinner sig vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Den togs som en del av ESO:s program “Kosmiska pärlor”, ett utåtriktad initiativ dedikerad till att skapa bilder av intressanta, spännande och vackra objekt med hjälp av ESO:s teleskop.

 

Noter

[1] Liknande röda filament har också upptäckts i NGC 1275. De är kalla, trots att de är omringade av en väldigt varm gas som är cirka 50 miljoner grader Celsius. Filamenten ligger i ett magnetiskt fält som håller upp deras struktur och demonstrerar hur energin från det centrala svarta hålet överförs till den omgivande gasen.

[2] NGC 1055 befinner sig omkring 60 miljoner ljusår bort. Till skillnad från Messier 77 är den en kantställd galax. Denna bild från Astronomy Picture of the Day visar båda tillsammans i ett synfält som är ungefär lika stort som månen.

 

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Onsala, Sverige
Tel: 031 772 5500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1720, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1720sv
Namn:Messier 77
Typ:Local Universe : Galaxy : Activity : AGN : Seyfert
Facility:Very Large Telescope
Instruments:FORS2

Bilder

Den störtsköna galaxen Messier 77
Den störtsköna galaxen Messier 77
Den aktiva galaxen Messier 77 i stjärnbilden Valfisken
Den aktiva galaxen Messier 77 i stjärnbilden Valfisken
Vidvinkelbild av Messier 77
Vidvinkelbild av Messier 77

Videor

ESOcast 115 Light: Möt ett av universums verkliga energiknippen
ESOcast 115 Light: Möt ett av universums verkliga energiknippen
Zooma in på Messier 77
Zooma in på Messier 77
Panorera över en ny bild av Messier 77
Panorera över en ny bild av Messier 77

Se även