Pressmeddelanden

2 juli 2018: Instrumentet SPHERE på ESO:s Very Large Telescope jagar planeter, och nu har det fångat den första bekräftade bilden på en planet som håller på att bildas i den dammiga skivan som omger en ung stjärna. Den unga planeten karvar ut en bana genom den skiva av gas, stoft och damm som omger den mycket unga stjärnan PDS 70. Mätningarna tyder på att planetens atmosfär är molnig.

27 juni 2018: `Oumuamua, det första interstellära objektet som upptäckts i solsystemet, rör sig bort från solen snabbare än vad man trott. Detta annorlunda beteende upptäcktes av en världsomspännande astronomiskt samarbete där ESO:s Very Large Telescope i Chile ingår. De nya resultaten pekar mot att `Oumuamua mer sannolikt är en interstellär komet och inte en asteroid. Upptäckten publiceras i tidskriften Nature.

21 juni 2018: Astronomer har utsatt Einsteins allmänna relativitetsteori för sitt strängaste prov hittills utanför Vintergatan med hjälp av instrumentet MUSE på ESO:s jätteteleskop VLT i Chile och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble. Den närliggande galaxen ESO 325-G004 fick agera som en gravitationslins som förvränger ljus från en mer avlägsen galax som ligger bakom den. Detta skapar en så kallad Einsteinring runt galaxen. Genom att jämföra galaxens massa med hur rymden kröks kring den kunde astronomerna konstatera att gravitationen fungerar som väntat enligt den allmänna relativitetsteorin också i astronomisk skala. Detta utesluter några alternativa teorier om tyngdkraftens beskaffenhet.

13 juni 2018: Två forskarlag har oberoende av varandra och med hjälp av ALMA presenterat övertygande bevis för tre unga planeter som kretsar kring den mycket unga stjärnan HD 163296. Genom att identifiera tre störningar i den gasfyllda skivan som omger den unga stjärnan kunde astronomerna få fram de starkaste bevisen hittills att nybildade planeter går i bana kring stjärnan. Planeterna anses vara de första som upptäckts med hjälp av ALMA.

4 juni 2018: Astronomer har med hjälp av teleskopen ALMA och VLT upptäckt att stjärnfabriker i både det unga universum och i en närliggande galax innehåller en mycket högre andel av massiva stjärnor än vad man hittar i lugnare galaxer. Dessa fynd utmanar dagens teorier om hur galaxer utvecklas och förändrar vår förståelse för hur stjärnor – och grundämnen – har skapats under universums historia.

30 maj 2018: Tarantelnebulosan lyser med ett starkt ljus cirka 160 000 ljusår bort och är den mest spektakulära av medlemmarna i det Stora magellanska molnet, en satellitgalax till vår Vintergatan. VLT Survey Telescope vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile har fotograferat detta område och dess rika omgivningar i stor detalj. Det avslöjar ett kosmiskt landskap av stjärnhopar, glödande gasmoln och de spridda resterna från supernovaexplosioner. Detta är den skarpaste bilden någonsin av detta området.

16 maj 2018: Astronomer har med hjälp av observationer från ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) och ESO:s VLT (Very Large Telescope) kunnat fastställa att stjärnor började bildas oväntat tidigt i en mycket avlägsen galax. Upptäckten av det mest avlägsna reserverna av syre i universum tyder på att stjärnbildning i galaxen MACS1149-JD1 – som ligger längre bort än någon annan galax som skådats av ALMA eller VLT – började bara 250 miljoner år efter Stora smällen. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 17 maj 2018.

9 maj 2018: Astronomer har med hjälp av ESO:s undersökt en sällsynt relik från solsystemets barndom. Det internationella forskarlaget fann att det ovanliga Kuiperbältobjektet 2004 EW95 är en kolrik asteroid, den första av sitt slag som bekräftats i solsystemets kalla yttre delar. Den märkliga himlakroppen bildades troligen i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, och kastades sedan miljarder kilometer bort från sitt ursprung till ett nytt hem i Kuiperbältet.

27 april 2018: Den 26 april 2018 invigdes planetariet och besökscentret ESO Supernova. Från och med imorgon 28 april 2018 öppnas dörrarna för allmänheten. Det nya centret, vid ESO:s huvudkontor i Garching, Tyskland, erbjuder besökare en astronomisk helhetsupplevelse där ESO:s forskningsresultat, projekt och tekniska genombrott självklart ingår. Under 2018 är alla aktiviteter vid ESO Supernova gratis. Föreställningar och andra evenemang kan bokas online.

25 april 2018: Genom att skåda djupt in i rymden – tillbaka till en tid då universum bara var en tiondel av sin nuvarande ålder – har teleskopen ALMA och APEX bevittnat förstadierna till gigantiska kosmiska seriekrockar mellan galaxer. Astronomer har tidigare trott att dessa kollisioner mellan unga starburstgalaxer inträffade tre miljarder år efter big bang. De nya observationerna visar att de skedde när universum bara var hälften så gammalt. Dessa uråldriga system av galaxer antas bygga galaxhopar, de största strukturerna i det kända universum.

11 april 2018: Nya bilder från instrumentet SPHERE vid ESO:s Very Large Telescope avslöjar de dammiga skivorna runt unga närliggande stjärnor i större detalj än vad som tidigare varit möjligt. Bilderna visar upp en bisarr mångfald av former, storlekar och strukturer, som bland annat kan bero på planeter som håller på att bildas.

5 april 2018: Nya mätningar från ESO:s Very Large Telescope i Chile och andra teleskop har avslöjat ett rikt landskap av stjärnor och glödande gasmoln i en av våra närmast belägna granngalaxer, det Lilla magellanska molnet. Med hjälp av bilderna har astronomer kunnat identifiera ett svårfångat stjärnlik bland filament av gas som lämnats av en 2000-årig supernovaexplosion. Instrumentet MUSE har använts för att fastställa det gäckande objektets gömställe. Tidigare mätningar från Chandra X-ray Observatory har bekräftat dess identitet som en isolerad neutronstjärna.

7 mars 2018: Denna fantastiska bild av nät av filament i Orionnebulosan har skapats utifrån nya mätningar gjorda med ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) och andra teleskop. Nätets detaljer är eldigt rödfärgade i denna dramatiska bild, men i själva verket är de så kalla att astronomer måste använda teleskop som ALMA för att kunna observera dem.

5 mars 2018: Det nya instrumentet MATISSE som sitter vid ESO:s Very Large Telescope Interferometer (VLTI) har nu framgångsrikt fullbordat sina första observationer vid Paranalobservatoriet i norra Chile. Det nya instrumentet är världens kraftfullaste för interferometri i ljus med våglängd kring en hundradels millimeter. Med hjälp av högupplösta bilder och spektra kommer MATISSE att undersöka områdena omkring unga stjärnor där planeter bildas samt omgivningarna hos supermassiva svarta hål i galaxers centrum. De första observationerna med MATISSE, som använde VLTI:s hjälpteleskop för att undersöka natthimlens ljusaste stjärnor, inklusive Sirius, Rigel och Betelgeuse, visade att instrumentet funkar bra.

16 februari 2018: ESO-astronomen Suzanna Randall är ett steg närmare hennes dröm att bli den första tyska kvinnan att resa till rymden. Hon har valts ut som ny aspirant till initiativet Astronautin som ämnar till att träna den första tyska kvinnliga astronauten och skicka henne på ett forskningsuppdrag till den internationella rymdstationen. Tillkännagivandet gjordes idag vid en presskonferens vid ESO:s högkvarter i Garching, Tyskland.

13 februari 2018: Instrumentet ESPRESSO som sitter på ESO:s Very Large Telescope i Chile har för första gången använt det kombinerade ljuset från alla fyra 8,2-meter stora enhetsteleskop. Genom att föra samman ljuset från enhetsteleskopen på det här viset blir VLT, sett till dess insamlingsyta, dagens största optiska teleskop.

5 februari 2018: De sju planeterna som kretsar kring den närliggande extremt svala dvärgstjärnan TRAPPIST-1 består mestadels av sten. Det visar en ny studie, som också tyder på att vissa av planeterna kan innehålla mer vatten än jorden. Nya, precisa mätningar av planeternas densiteter pekar på att vatten kan stå för uppemot fem procent av deras massa, vilket är 250 gånger jordens vattenhalt. Systemets varmare inre planeter tros ha ångande täta atmosfärer, medan de yttre planeternas ytor är troligtvis istäckta. Den fjärde planeten från värdstjärnan är den som mest liknar jorden, om man ser till dess storlek, täthet och hur mycket strålning den får från stjärnan. Av de sju planeterna är den också den stenigaste planet och flytande vatten skulle kunna finnas på dess yta.

31 januari 2018: Upplyst av nyfödda stjärnor slingrar sig ett mörkt moln av kosmiskt damm över denna spektakulära vidvinkelbild. I det tätpackade, avlånga molnet bildas nya stjärnor i ett område som kallas Lupus 3. Här föds bländande, heta stjärnor ur sammanstörtande massor av gas och stoft. Denna bild, den mest detaljerade hittills av området, skapades från bilder som tagits med kartläggningsteleskopet VST och med MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop.

24 januari 2018: Teleskopen vid ExTrA kommer att söka efter och studera planeter i jordens storlek som kretsar kring närliggande röda dvärgstjärnor. Nu har den nya nationell anläggning vid ESO:s La Silla-observatorium framgångsrikt genomfört sina första observationer. Tack vare ExTrA:s nydanande design kan det uppnå bättre känslighet än tidigare liknande projekt. Astronomer får nu ett kraftfullt nytt verktyg till hjälp i sökandet efter potentiellt beboeliga världar.

17 januari 2018: Astronomer har med hjälp av ESO:s instrument MUSE på Very Large Telescope i Chile upptäckt en stjärna i stjärnhopen NGC 3201 som beter sig väldigt underligt. Stjärnan tycks kretsa kring ett osynligt svart hål som väger fyra gånger så mycket som solen. Det är det första inaktiva svarta hålet i sitt slag som upptäckts i en klotformig stjärnhop och även den första som upptäckts direkt genom dess gravitationella inflytande. Denna viktiga upptäckt påverkar vårt förstående av bildandet av dessa stjärnhopar, svarta hål och ursprungen till gravitationsvågor.

9 januari 2018: Nu finns de första sex hexagonala segmenten till huvudspegeln för ESO:s Extremely Large Telescope (ELT). Segmenten, som har gjutits av det tyska företaget SCHOTT vid deras anläggning i Mainz, utgör en del av ELT:s 39 meter stora huvudspegel. Den kommer att bestå av totalt 798 segment när den är färdig. När ELT ser sitt första ljus 2024 kommer teleskopet att vara det största i världen för synligt ljus.

20 december 2017: Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope har astronomer för första gången kunnat direkt observera granulationsmönster hos en stjärna utanför solsystemet. I en spännande och ovanlig ny bild från instrumentet PIONIER avslöjas de konvektiva cellerna som utgör ytan hos den åldrande röda jättestjärnan π1 Gruis. Stjärnans diameter är mer än 350 gånger solens, och varje cell i mönstret är cirka 120 miljoner kilometer tvärsöver, mer än en fjärdedel av stjärnans diameter. Forskningsresultaten publiceras i veckans nummer av tidskriften Nature.

13 december 2017: Kameran OmegaCAM på ESO:s kartläggningsteleskop VST har fångat denna glittrande bild av stjärnbarnkammaren med namnet Sharpless 29. I denna gigantiska bild syns många astronomiska fenomen, bland dem moln av stoft och gas som reflekterar, absorberar, och släpper ut ljuset från unga, heta stjärnor inuti nebulosan.

6 december 2017: ESPRESSO har med framgång avslutat sin första observation. Instrumentet, som sitter på ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile, kommer att söka efter exoplaneter med oöverträffad precision genom att leta efter väldigt små förändringar i ljuset från deras värdstjärnor. För första gången någonsin kommer ett instrument kunna kombinera ljuset från alla fyra av VLT:s teleskop och uppnå samma ljusuppsamlingskapacitet som ett 16-meters teleskop.

29 november 2017: Astronomer har använt instrumentet MUSE på ESO:s Very Large Telescope i Chile för att genomföra den djupaste spektroskopiska kartläggningen någonsin. De fokuserade på att mäta avstånden och egenskaperna hos 1600 väldigt ljussvaga galaxer i Hubble Ultra Deep Field. Dessa inkluderar 72 galaxer som aldrig tidigare upptäckts, inte ens av Hubbleteleskopet självt. De banbrytande mätningarna har redan resulterat i 10 forskningsartiklar som publiceras i en specialutgåva av tidskriften Astronomy & Astrophysics. Tack vare MUSE:s unika spektroskopiska förmågor ger den stora kartläggningen nya insikter i hur stjärnor bildades och i avlägsna galaxers rörelser och andra egenskaper då universum var ungt.

20 november 2017: Astronomer har för första gången studerat en asteroid som besökt solsystemet från den interstellära rymden. Observationer med ESO:s Very Large Telescope i Chile och andra observatorier visar att den unika himlakroppen färdades genom rymden i flera miljoner år innan den råkade på vårt solsystem. Den är ett mörkt, rödaktigt, avlångt objekt som antingen är stenig eller innehåller större mängder metaller. Forskningsresultaten presenteras i tidskriften Nature den 20 november 2017.

15 november 2017: En tempererad exoplanet med en massa liknande jorden har upptäckts bara 11 ljusår från vårt solsystem av ett forskarlag som använt ESO:s unika planetjägarinstrument HARPS. Den nya världen har fått namnet Ross 128 b och är efter Proxima b den näst närmaste tempererade planeten. Den är också den närmaste planeten som upptäckts gå i bana omkring en inaktiv röd dvärgstjärna, vilket kan öka sannolikheten för att denna planet kan bibehålla liv. Ross 128 b kommer att vara ett primärt mål för ESO:s Extremely Large Telescope, som kan leta efter biomarkörer i planetens atmosfär.

3 november 2017: Observatoriet ALMA i Chile har upptäckt damm runt solsystemets närmaste granne i rymden, stjärnan Proxima Centauri. De nya observationerna avslöjar kallt men svagt lysande stoftkorn inom ett område i rymden runt Proxima Centauri, mellan en och fyra gånger så långt ut från stjärnan som jordens avstånd från solen. Mätningarna tyder dessutom på att ett ännu svalare bälte av stoft och damm runt stjärnan. Det skulle tyda på att den har ett välutvecklat planetsystem. Strukturerna, som troligen utgörs av de partiklar av sten och is som blev kvar när planeter bildats, liknar vårt solsystems långt större bälten av småplaneter.

25 oktober 2017: Otaliga galaxer tävlar om uppmärksamhet i den här jättebilden av Fornaxhopen i stjärnbilden Ugnen. Några av galaxerna är bara ljusprickar medan andra dominerar förgrunden, till exempel den linsformade galaxen NGC 1316. Denna välstuderade galax bär många spår – bågar, öglor och ringar – av ett turbulent förflutet. I denna häpnadsväckande djupa och detaljerade bilden, tagen med kartläggningsteleskopet VST, kan man även skymta talrika, ljussvaga källor och det bleka skenet från mellan galaxerna.

16 oktober 2017: ESO:s många teleskop i Chile har registrerat det första synliga ljuset från en källa för gravitationsvågor. De historiska observationerna tyder på att den unika ljuskällan skapats av två neutronstjärnor som slagits samman. Tack vare de kataklysmiska efterdyningar till sådana sammanslagningar sprids tunga grundämnen som guld och platina genom universum, tror forskare. Upptäckten av denna länge förutspådda fenomen, en så kallad kilonova, ger också det starkaste beviset hittills att korta gammablixtar skapas när neutronstjärnor går samman. Rönen publiceras i flera forskningsartiklar i bland annat i tidskriften Nature.

2 oktober 2017: Observationer som gjorts med teleskopet ALMA och ESA-sonden Rosetta har avslöjat förekomsten av organohalogenen Freon-40 (klormetan) i gasen omkring både en ung stjärna och en komet. På jorden bildas sådana molekyler genom organiska processer, men detta är den första upptäckten i den interstellära rymden. Fyndet tyder på att organohalogener inte är så bra markörer för liv som forskare hade hoppats, men de kan vara viktiga komponenter i materialet som planeter byggs från. Forskningsresultaten, som publiceras i tidskriften Nature Astronomy, understryker utmaningen med att hitta molekyler som kan indikera närvaron av liv bortom jorden.

27 september 2017: Bubblor inuti bubblor i rosa och blått bildar tillsammans den spektakulära planetariska nebulosan NGC 7009, även känd som Saturnusnebulosan. Den framträder i en ny bild som tagits med det kraftfulla instrumentet MUSE på ESO:s Very Large Telescope (VLT) och som ingår i en ny kartläggning, den första i sitt slag, av stoft och damm i nebulosan. Den nya kartan, som avslöjar detaljer som olika skal, en halo och underliga vågmönster, kommer att hjälpa astronomer att förstå hur planetariska nebulosor utvecklar sina märkliga, symmetriska former.

20 september 2017: Astronomer har använt ALMA för att fånga vackra bilder av en skör bubbla av utkastat material omkring den exotiska röda stjärnan U Antliae. Dessa observationer kommer att hjälpa astronomer att bättre förstå hur stjärnor utvecklas under de senare stadierna av deras livscykel.

13 september 2017: Astronomer har med hjälp av ESO:s Very Large Telescope för första gången upptäckt titanoxid i en exoplanets atmosfär. Upptäckten hos planeten WASP-19b, en så kallad het Jupiter, kunde göras tack vare det kraftfulla instrumentet FORS2, och ger unik information om den kemiska uppsättningen samt temperaturen och trycket i atmosfären hos denna ovanliga och väldigt varma värld. Forskningsresultaten publiceras idag i tidskriften Nature.

1 september 2017: Den 1 september 2017 blev Xavier Barcons ESO:s åttonde generaldirektör. Han efterträder Tim de Zeeuw som innehaft posten sedan 2007. Barcons tillträder vid en spännande tidpunkt för ESO. Bygget av Extremely Large Telescope går snabbt framåt och väntas se sitt första ljus 2024.

30 augusti 2017: Astronomer har använt teleskopet ALMA för att hitta reserver av turbulent men kall gas i det avlägsna universum. Upptäckten av molekylen CH+ hos galaxer där många stjärnor bildas samtidigt ger forskarna ett nytt fönster mot en viktig tid i kosmos historia. Molekylen vittnar om hur dessa stjärnfabriker lyckas med att förlänga produktionstakten. Forskningsresultaten publiceras i Nature.

23 augusti 2017: Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope Interferometer har astronomer konstruerat den mest detaljerade bilden någonsin av en stjärna – den röda superjätten Antares. De har också skapat den första hastighetskartan för materialet i atmosfären hos en annan stjärna, vilket avslöjar oväntad turbulens i Antares enorma uppblåsta atmosfär. Resultaten publicerades i tidsskriften Nature.

16 augusti 2017: Observationer av så kallade “manetgalaxer” med ESO:s Very Large Telescope har avslöjat ett hittills okänt sätt för supermassiva svarta hål att matas. Mekanismen bakom de tentakler av gas och nyfödda stjärnor som ger dessa galaxer sitt smeknamn tycks också göra det möjligt för gas att nå galaxens centrala områden. Gasen när det svarta hålet som lurar i galaxernas mitt och får dem att lysa starkt. Forskningsresultaten publiceras idag i tidsskriften Nature.

2 augusti 2017: Enhetsteleskop 4 vid ESO:s Very Large Telescope (VLT) har nu omvandlats till ett teleskop med fullständigt adaptiv optik. Efter mer än tio år av planering, byggande och testande, har nu Adaptive Optics Facility (AOF) sett första ljus med instrumentet MUSE i form av otroligt skarpa nya bilder av planetariska nebulosor och galaxer. Tillsammans bildar nu AOF och MUSE ett av världens mest avancerade och kraftfulla tekniska system för astronomi.

27 juli 2017: De yngsta stjärnorna i den berömda Orionnebulosan kan delas upp i tre olika populationer. Den oväntade upptäckten, som astronomer har gjort med hjälp av ESO:s kartläggningsteleskop VST (VLT Survey Telescope), ger nya insikter i hur stjärnhopar bildas. Stjärnorna i hopen tycks ha bildats i olika etapper – och varje fas är mycket snabbare än forskare hade räknat med.

19 juli 2017: MASCARA (Multi-site All-Sky CAmeRA) stationen vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile såg första ljuset i juli 2017. Denna nya anläggning kommer att söka efter planeter som går framför deras ljusa värdstjärnor och skapa en katalog av mål för framtida observationer som ska karaktärisera exoplaneter.

11 juli 2017: Idag under en ceremoni i Canberra, Australien, har ett avtal tecknats för att påbörja ett tioårigt strategiskt partnerskap mellan ESO och Australien. Partnerskapet kommer att stärka ESO:s program, både vetenskapligt och tekniskt, och kommer även ge australiens astronomer och industri tillgång till La Silla:s Paranalobservatorium. Det kan också innebära första steget mot att Australien blir en medlemsstat i ESO.

5 juli 2017: ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) har tagit en magnifik ny bild på stavspiralgalaxen Messier 77. Bilden gör galaxen rättvisa genom att visa upp dess sprakande, dammstråkskorsade armar. Ändå framgår det inte av bilden just hur turbulent Messier 77 egentligen är.

14 juni 2017: I den här jättelika tre gigapixelbild från ESO:s teleskop VST (VLT Survey Telescope) får två av himlens mest kända inventarier sällskap av en kosmisk doldis. Till höger i bilden ligger ett ljussvagt gasmoln som kallas Sharpless 2-54, i mitten finns den ikoniska Örnnebulosan och till vänster ligger Omeganebulosan. Trion utgör bara en del av ett vidsträckt komplex av gas, stoft och damm där nyfödda stjärnor håller på att lysa upp sin omgivning.

8 juni 2017: ALMA har hittat spår av metylisocyanat - en av livets kemiska byggstenar – hos nyfödda stjärnor som i framtiden att likna solen. Det är första gången som den här prebiotiska molekylen upptäckts hos sollika protostjärnor, av samma typ från vilken vårt solsystem utvecklats. Upptäckten kan hjälpa astronomer att förstå hur liv uppstod på jorden.

30 maj 2017: Kontrakten för tillverkningen av den 39 meter stora primärspegeln till ESO:s Extremely Large Telescope (ELT) skrevs under idag under en ceremoni vid ESO:s huvudkontor utanför München. Det tyska företaget SCHOTT kommer att producera råglaset för spegelsegmenten och det franska företaget Safran Reosc kommer att polera, montera och testa segmenten. Kontraktet för att polera speglarna är det näst största kontraktet för byggandet av ELT och det tredje största kontraktet som hittills tilldelats av ESO.

26 maj 2017: Under en ceremoni som markerar att den första stenen har lagts för ESO:s Extremely Large Telescope (ELT) deltog idag presidenten för Chile, Michelle Bachelet Jeria. Evenemanget hölls vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile, nära platsen för det framtida jätteteleskopet. Denna milstolpe markerar början på byggandet av kupolen och teleskopets huvudstruktur för världens största optiska teleskop. Detta är inledningen till en ny era i astronomin. Tillfället markerade också observationscentralens anslutning till det chilenska nationella elnätet.

22 maj 2017: Gjutningen av råglaset till sekundärspegeln i ESO:s Extremely Large Telescope (ELT) har slutförts av SCHOTT i Mainz, Tyskland. Den färdiga spegeln kommer att vara 4,2 meter i diameter och väga 3,5 ton. Den kommer att vara den största sekundärspegeln hittills som använts i ett teleskop och även den största konvexa spegeln som tillverkats.

3 maj 2017: Det Lilla magellanska molnet är en av den södra stjärnhimlens höjdpunkter och är även synligt med blotta ögat. Men moln av interstellärt stoft och damm står i vägen för teleskop som endast är känsliga för synligt ljus. Nu har VISTA:s känslighet för infrarött ljus som aldrig förr synliggjort denna vår granngalaxs otaliga stjärnor. Resultatet är den största infrarödbilden hittills av det Lilla magellanska molnet som är fylld till bredden av miljontals stjärnor.

25 april 2017: Det nya ALMA Residencia vid ALMA:s Operations Support Facility har nu överlämnats till Joint ALMA Observatory. Under firandet deltog ALMA:s styrelse och styrelseledamoterna för teleskopets tre partnerorganisationer – ESO, NAOJ och NRAO. Arkitekterna som ritat byggnaden var också närvarande. ALMA Residencia är det sista stora byggnadsprojektet som ESO levererar till ALMA-projektet.

19 april 2017: En exoplanet som kretsar kring en röd dvärg 40 ljusår från jorden kan kvala in som “bästa stället att leta livstecken bortom solsystemet”. Med hjälp av ESO:s instrument HARPS på La Silla-observatoriet samt andra teleskop har ett internationellt forskarlag upptäckt en så kallad superjord i den beboeliga zonen runt den ljussvaga stjärnan LHS 1140. Den nya planeten är något större och mycket tyngre än jorden och har troligen behållit en stor del av sin atmosfär. Det är tack vare detta – och dess regelbundna passager framför sin värdstjärna – som gör den till ett spännande mål för framtida studier av planetens atmosfär. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 20 april 2017.

7 april 2017: Stjärnexplosioner förknippas med stjärnors spektakulära död i supernovor, men nya observationer med ALMA ger istället en inblick i explosioner alldeles i början av stjärnors livscykel. Med hjälp av dramatiska bilder har astronomer kunnat studera de fyrverkeriliknande resterna efter födseln av en klunga av massiva stjärnor. Resultaten visar att också stjärnbildning kan vara en våldsam och explosiv process.

27 mars 2017: Nya stjärnor håller på att bildas inuti de kraftfulla utflöden av material som kastas ut från galaxers centrala, supermassiva svarta hål. Det bekräftas för första gången tack vare observationer som gjorts med ESO:s Very Large Telescope. Upptäckten av stjärnbildning i denna typ av extrema omgivningar har många konsekvenser för vår förståelse av galaxer och hur de utvecklas. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature.

15 mars 2017: I dagens galaxer regerar den mystiska mörka materian. Nya observationer tyder på att för 10 miljarder år sedan dominerades istället massiva galaxer av “vanlig” materia. Den oväntade upptäckten, som gjorts med hjälp av ESO:s Very Large Telescope, tyder på att den mörka materian hade mindre inflytande i det unga universum, då galaxer och stjärnor bildades som mest, än vad den har idag. Rönen presenteras idag i en artikel i tidskriften Nature samt i tre andra nya forskningsartiklar.

8 mars 2017: Astronomer har med hjälp av ALMA upptäckt stora mängder av glödande stjärnstoft i en galax som vi ser som den var då universum bara var en fjärdedel så gammalt som nu. Galaxen, som är den mest avlägsna galaxen i vilken man kunnat upptäcka stoft och damm, har observerats kort efter att den bildats. Detta är också den mest avlägsna observationen hittills av syre i universum. Forskningsresultaten ger helt nya insikter i hur de första stjärnorna föddes och deras explosiva död.

1 mars 2017: Denna färgglada strimma av stjärnor, gas och stoft är i själva verket en spiralgalax med namnet NGC 1055. Galaxen i bilden, som är tagen av ESO:s Very Large Telescope (VLT), tros vara 15 procent större i diameter än Vintergatan. Eftersom vi ser NGC 1055 från sidan ser den ut att sakna de virvlande spiralarmarna som är typiska för en spiralgalax. Ändå finns det ställen där galaxen tycks ha vridits till under inflytandet från en större närliggande galax.

22 februari 2017: Astronomer har hittat ett system av sju planeter, alla i jordens storlek, bara 40 ljusår bort. Med hjälp av teleskop på marken och i rymden, bland dem ESO:s Very Large Teleskop, upptäcktes planeterna när de passerade framför deras moderstjärna, den ultrasvala dvärgstjärnan TRAPPIST-1. Enligt forskningsartikeln som publiceras idag i tidskriften Nature ligger tre av planeterna i stjärnans beboeliga zon, vilket ökar chanserna för att planeterna har hav av vatten och att systemet kan härbärgera liv. Systemet har det hittills största antalet jordstora planeter och det största antalet planeter där flytande vatten på ytan är möjligt.

1 februari 2017: Astronomer har länge studerat de glödande, kosmiska molnen av gas, stoft och damm som går under katalognumren NGC 6334 och NGC 6357. Denna gigantiska nya bild av området från Very Large Telescope Survey Telescope, VST, är inte bara den senaste utan också den största. Med sina cirka två miljarder pixlar är den dessutom en av de största bilderna som hittills släppts av ESO. Tack vare molnens fantasieggande former har de också fått namn som passar: Kattassnebulosan respektive Hummernebulosan.

18 januari 2017: Under en ceremoni idag vid ESO:s huvudkontor undertecknades fyra kontrakt för viktiga komponenter till Extremely Large Telescope (ELT) som ESO bygger. Dessa gäller gjutningen av teleskopets jättelika sekundära och tertiära speglar, som tilldelats SCHOTT, samt leverans av spegelelement till de två speglarna, som tilldelats SENER Group, och leverans av kantsensorerna som utgör en viktig del av kontrollsystemet för ELT:s enorma segmenterade primärspegel, som tilldelats FAMES-konsortiet. Sekundärspegeln blir världens största hittills i sitt slag och den största konvexa spegeln som någonsin producerats.

17 januari 2017: Tidigare dolda detaljer på solen har avslöjats i nya bilder från ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i Chile. Bland annat får vi en ny inblick i de mörka, förvridna, centrala delarna av en solfläck som är lika bred som två jordar. Dessa, de första bilderna som tagits av solen med ESO:s teleskop eller där ESO ingår som partner, innebär ett viktigt nytt sätt att undersöka fysiken hos vår närmaste stjärna. ALMA:s antenner är specialdesignade för att kunna avbilda solen utan att skadas av den intensiva hettan från det fokuserade ljuset.

9 januari 2017: ESO har skrivit under en överenskommelse med Breakthrough Initiatives om att anpassa instrument på Very Large Telescope i Chile för att söka efter planeter hos det närliggande stjärnsystemet Alfa Centauri. Sådana planeter kan bli mål för miniatyriserade rymdsonder som i framtiden kan komma att sändas upp inom ramen för projektet Breakthrough Starshot.

4 januari 2017: Denna spektakulära nya bild, tagen i kortvågigt infrarött ljus, är en av de största i sitt slag av molekylmolnet Orion A. Bilden på denna närmast kända fabrik för tunga stjärnor, som befinner sig cirka 1350 ljusår från jorden, togs med kartläggningsteleskopet VISTA vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile. Här avslöjas många unga stjärnor och andra objekt som vanligtvis ligger djupt nedgrävda i dammiga moln.

21 december 2016: ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i Chile har börjat observera i en ny del av det elektromagnetiska spektrumet. Det har blivit möjligt tack vare nya mottagare som installerats på teleskopets antenner som kan upptäcka radiovågor med våglängder mellan 1,4 och 1,8 millimeter – ett intervall som inte tidigare kunnat utnyttjas av ALMA. Uppgradering möjliggör för astronomer att upptäcka svaga signaler från vatten i det närliggande universum.

12 december 2016: En utomordentligt lysande ljuspunkt som setts i en avlägsen galax med namnet ASASSN-15lh kan vara den ljusaste supernovan som någonsin skådats. Men nya observationer från flera observatorier, inklusive ESO, gör nu att man tvivlar på denna klassifikation. Istället föreslår en grupp av astronomer att källan är en händelse som är ännu mer extrem och sällsynt – ett snabbt roterande svart hål som sliter isär en passerande stjärna som kommit alltför nära.

9 december 2016: ESO:s råd har utsett Xavier Barcons, 57, som ESO:s nästa generaldirektör. Han börjar i tjänst den 1 september 2017 då mandatperioden för den nuvarande generaldirektören Tim de Zeeuw löper ut.

7 december 2016: Analysen av en gigantisk ny kartläggning av galaxer som gjorts med ESO:s VLT kartläggningsteleskop i Chile tyder på att mörk materia kan vara mindre tätpackad och mer jämnt fördelad i rymden än man tidigare trott. Ett internationellt team använde mätningar från kartläggningsprojektet Kilo Degree Survey (KiDS) för att studera hur ljuset från omkring 15 miljoner avlägsna galaxer påverkas av det gravitationella inflytande från universums materia på stor skala. Resultaten stämmer inte väl överens med tidigare resultat från Planck-satelliten.

30 november 2016: Genom att med ESO:s Very Large Telescope studera ljuset som skickas ut från extremt tätpackade och starkt magnetiserade neutronstjärnor har astronomer upptäckt det första observationella tecknen på ett underligt kvantfysikalisk fenomen som först förutspåddes under 1930-talet. Polarisationen av det observerade ljuset tyder på att tomrummet omkring neutronstjärnor påverkas av ett fenomen inom kvantfysiken: vakuumdubbelbrytning.

9 november 2016: Skarpa nya observationer har avslöjat spännande former i skivor omkring unga stjärnor där planeter håller på att bildas. Instrumentet SPHERE på ESO:s Very Large Telescope har gjort det möjligt att observera den komplexa dynamiken i unga planetsystem – inklusive en som bildas just nu. De nyligen publicerade resultaten från tre forskarlag av astronomer visar upp SPHERE:s imponerande förmåga att fånga hur planeter formar skivorna som bildar dem – och exponerar komplexiteten i miljöerna där nya världar bildas.

2 november 2016: Spektakulära nya observationer av de enorma pelarliknande strukturerna inuti Carinanebulosan har gjorts med hjälp av instrumentet MUSE som sitter på ESO:s Very Large Telescope. De olika pelarna, som analyserades av ett internationellt forskarlag, ser ut att vara pelare fyllda med förödelse – i kontrast till namnet som de ikoniska Skapelsens pelare har i Örnnebulosan, som också är en liknande miljö.

26 oktober 2016: Ett internationellt forskarlag har upptäckt att lysande moln av gas som omger kvasarer – avlägsna och aktiva galaxer – är mycket mer vanligt förekommande än man väntat sig. I en unik kartläggning har många kvasarer med varsin lysande halo hittats av instrumentet MUSE som sitter på ESO:s Very Large Telescope. Halornas egenskaper skiljer sig dessutom avsevärt från vad man skulle vänta sig enligt dagens teorier om hur galaxer bildades i det unga universum.

19 oktober 2016: En internationell forskargrupp har använt Very Large Telescope Interferometer för att observera dubbelstjärnan Eta Carinae i större detalj än någonsin tidigare. De upptäckte nya och oväntade strukturer inuti stjärnsystemet, bland annat i området mellan de två stjärnorna där vindar med extremt höga hastigheter kolliderar. Den nya inblicken i detta gåtfulla stjärnsystem kan leda till bättre förståelse av hur de tyngsta stjärnorna utvecklas.

12 oktober 2016: Uråldriga stjärnor som tillhör en typ som kallas RR Lyrae har för första gången upptäckts i mitten av Vintergatan med hjälp av ESO:s infraröda teleskop VISTA. RR Lyrae-stjärnor befinner sig vanligtvis i väldigt gamla stjärnpopulationer som är mer än 10 miljarder gamla. Denna upptäckt föreslår att de bukiga centrala delarna av Vintergatan troligen växte till sig från sammanslagningen av urtidsstjärnhopar. Dessa stjärnor kan till och med vara resterna från Vintergatans mest massiva och äldsta överlevande stjärnhop.

5 oktober 2016: I denna nya bild av nebulosan Messier 78 målar unga stjärnor omgivningen i blåa nyanser samtidigt som unga, nyfödda stjärnor tittar ut från sina kokonger av kosmiskt stoft. De flesta av dessa stjärnor ligger dolda för våra ögon bakom lager av stoft och damm, men ESO:s teleskop VISTA (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy) kan se kortvågigt infrarött ljus som passerar igenom stoftet. Likt en storskalig dammsugare sopar teleskopet rent så att astronomer kan titta djupt in i hjärtat av stjärnors omgivningar.

29 september 2016: Japanska astronomer har med hjälp av ALMA upptäckt en varm och tät kokong av komplexa molekyler runt en nyfödd stjärna. Detta lilla moln, en så kallad het molekylkärna, är det första av sitt slag som upptäckts utanför Vintergatan. Dess sammansättning skiljer sig dessutom avsevärt från liknande kokonger i vår egen galax. Det kan betyda en större variationsrikedom i universums kemi än forskare tidigare väntat sig.

22 september 2016: Flera internationella forskarlag har använt teleskopet ALMA för att utforska den avlägsna avkrok av universum som avslöjades först i Hubbleteleskopets ikoniska bilder från projektet Hubble Ultra Deep Field (HUDF). ALMA:s nya observationer i millimeterljus är betydligt djupare och skarpare än tidigare liknande kartläggningar. Mätningarna visar tydligt hur galaxers stjärnbildningstakt hänger samman med deras totala stjärnmassa. Dessutom avslöjas hur mycket gas som har varit tillgänglig för att bilda stjärnor vid olika tidpunkter. Det ger nya insikter i galaxbildningens “Gyllene tid” för ungefär 10 miljarder år sedan.

21 september 2016: En internationell forskargrupp har använt ALMA samt bland annat ESO:s Very Large Telescope för att upptäcka sanningen bakom en sällsynt typ av objekt i det avlägsna universum som kallas Lyman alfa-blobbar. Fram tills nu har astronomer inte förstått vad som gör att dessa enorma gasmoln lyser så starkt. Nu har ALMA sett två galaxer i hjärtat av ett av dessa objekt som lyser upp sin omgivning genom att bilda nya stjärnor i en frenetisk takt. Galaxparet ligger dessutom i mitten av en svärm av mindre galaxer som tycks utgöra en tidig fas i bildandet av en tung galaxhop. De två ALMA-källorna förväntas utvecklas till en enda jättelik elliptisk galax.

15 september 2016: Astronomer har tidigare förbryllats av en sällsynt förändring hos ett supermassivt svart hål i mitten av en avlägsen galax. Men nu har ett internationellt forskarlag löst mysteriet med hjälp av mätningar från ESO:s Very Large Telescope samt NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble och NASA:s rymdteleskop Chandra. Det svarta hålet verkar ha fallit på hårda tider, och matas inte längre med tillräckligt bränsle för att lysa klart.

7 september 2016: Med hjälp av bland annat ESO:s Very Large Telescope har ett internationellt team av astronomer upptäckt en fossilrest från det unga Vintergatan. Det unika stjärnsystemet, vars utseende påminner om en klotformig stjärnhop, hyser stjärnor av vilt skilda åldrar och liknar ingen annan känd stjärnhop. Den innehåller stjärnor som är påfallande lika galaxens allra äldsta stjärnor, vilket överbryggar ett gap i vår förståelse av Vintergatans förflutna och dess nutid.

24 augusti 2016: Astronomer har med hjälp av bland annat ESO:s teleskop funnit klara bevis för en planet som kretsar kring den närmaste stjärnan till jorden, Proxima Centauri. Den länge eftersökta planeten, som fått beteckningen Proxima b, gör ett varv runt sin svala, röda värdstjärna var 11:e dag. Dess temperatur är lagom för att flytande vatten ska kunna finnas på dess yta. Denna steniga värld med något högre massa än jorden är den närmast belägna exoplaneten. Den kan också vara den närmaste platsen utanför solsystemet som har möjligheten att uppehålla liv. En artikel som beskriver denna vetenskapliga milstolpe publiceras i tidsskriften Nature den 25 augusti 2016.

10 augusti 2016: Den lilla samlingen av ljusa blå stjärnor uppe till vänster i denna nya enorma 615-megapixelbild från ESO är det perfekta kosmiska laboratoriet för att studera stjärnors liv och död. I denna stjärnhop, känd som Messier 18, ingår stjärnor som bildades tillsammans ur samma tunga moln av gas och stoft. Denna bild, som även bjuder på röda moln av glödande väte och mörka stråk av stoft och damm, togs av VLT Survey Telescope (VST) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile.

27 juli 2016: Astronomer har upptäckt en ny typ av exotiskt stjärnsystem med hjälp av flera teleskop på marken och i rymden, bland dem ESO:s Very Large Telescope. I dubbelstjärnan AR Scorpii driver en snabbt roterande vit dvärg upp elektroner till nära ljusets hastighet. De energirika partiklarna släpper ut stötar av strålning som träffar stjärnans följeslagare, en den röda dvärg, vilket gör att systemet dramatiskt pulserar var 1,97:e minut med strålning som sträcker sig från ultraviolett till radio. Forskningsresultaten, publiceras i tidsskriften Nature den 28 juli 2016.

13 juli 2016: Teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har för första gången kunnat urskilja en protoplanetär skivas snölinje. Bortom denna linje är temperaturen i skivan omkring en ung stjärna tillräckligt låg för att snö ska kunna bildas. Snölinjen kunde observeras för första gången tack vare en dramatisk ökning i den unga stjärnan V883 Orionis ljusstyrka. Stjärnan värmde snabbt upp skivans inre delarna, med följden att snölinjen drevs ut till mycket större avstånd än vad som är vanligt för en protostjärna. Forskningsresultaten publiceras 14 juli 2016 i tidsskriften Nature.

12 juli 2016: ESO:s infraröda instrument HAWK-I som sitter på Very Large Telescope (VLT) i Chile har använts för att skåda djupare in i hjärtat av Orionnebulosan än man någonsin tidigare gjort. Denna spektakulära bild avslöjar cirka 10 gånger så många bruna dvärgar och ensamma planetstora objekt än man tidigare känt till. Denna upptäckt utgör en utmaning för det accepterade scenariot för Orions historia av stjärnbildning.

7 juli 2016: En grupp av astronomer har använt instrumentet SPHERE som sitter på ESO:s Very Large Telescope för att studera den första planet som som hittills upptäckts i en vidsträckt bana hos en trippelstjärna. Sådana banor borde enligt forskare vara instabila, med följden att planeten snabbt kastas ut ur systemet. Ändå har den överlevt. Dess oväntade upptäckt tyder på att sådana system kan vara vanligare än man tidigare trott. Forskningsresultaten publiceras 7 juli 2016 i tidsskriften Sciences nätupplaga.

27 juni 2016: För att förbereda för ankomsten av NASA:s rymdfarkost Juno har astronomer använt ESO:s Very Large Telescope för att ta spektakulära nya infraröda bilder av Jupiter. De utgör en del av en kampanj för att skapa högupplösta kartor av den stora planeten. Dessa observationer kommer informera Juno om vad för jobb den ska göra under de kommande månaderna, genom att hjälpa astronomer att bättre förstå gasjätten inför Junos närkontakt med planeten.

23 juni 2016: Ett europeiskt team av astronomer har använt det nya instrumentet GRAVITY vid ESO:s Very Large Telescope för att samla in spännande observationer av Vintergatans centrum genom att för första gången kombinera ljuset från de fyra 8,2-meters enhetsteleskopen. Dessa resultat ger oss en försmak på den banbrytande forskningen som GRAVITY kan producera när det undersöker de extremt starka gravitationsfälten nära det centrala supermassiva svarta hålet och testar Einsteins allmänna relativitetsteori.

17 juni 2016: I stjärnhopen Messier 67 det finns många fler “heta jupitrar” än väntat. Den överraskande upptäckten, av en internationell grupp av astronomer, gjordes med hjälp av flera teleskop och instrument, bland dem spektrografen HARPS vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile. Överflödet av planeterna av typen het Jupiter kan bero på att det är tätare mellan stjärnor i stjärnhopar, vilket leder till att det blir vanligare att planeter och närliggande stjärnor växelverkar med varandra.

16 juni 2016: En grupp av astronomer har använt Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) för att observera ljuset från syre i en avlägsen galax som är så långt bort att vi ser den som den var bara 700 miljoner år efter big bang. Detta är den mest avlägsna galaxen hittills där man entydigt upptäckt syre, som joniserats, troligen av kraftfull strålning från unga jättestjärnor. Galaxen kan vara ett exempel av källorna som ligger bakom ett avgörande skede tidigt i universums historia, den kosmiska återjoniseringen.

15 juni 2016: Den organiska molekylen metylalkohol (metanol) har upptäckts av ALMA (Atacama Large Millimeter/Submillimeter Array) i den protoplanetära skivan runt stjärnan TW Hydrae. Det är första gången som denna förening upptäckts i en skiva där unga planeter håller på att bildas. Metanol är den hittills enda komplexa organiska molekyl som upptäckts i skivor och som entydigt har ett isigt ursprung. Upptäckten hjälper astronomer att förstå de kemiska processer som pågår när planetsystem föds och som slutligen leder till att ingredienserna för liv skapas.

8 juni 2016: En internationell grupp av astronomer har med hjälp av teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) bevittnat ett kosmiskt väder som man aldrig tidigare skådat – en hop av stora intergalaktiska gasmoln regnar ner mot det supermassiva svarta hålet i mitten av en enorm galax som ligger en miljard ljusår från jorden. Forskningsresultaten publiceras i tidsskriften Nature den 9 juni 2016.

25 maj 2016: Vid en ceremoni i Garching utanför München, Tyskland, den 25 maj 2016, skrev ESO på ett kontrakt med ACe-konsortiet, som består av Astaldi, Cimolai och underleverantören EIE Group, för byggandet av kupolen och teleskopstrukturen för European Extremely Large Telescope (E-ELT). Detta är det största kontraktet som ESO hittills tilldelat och också det största kontraktet för markbaserad astronomi. Vid detta tillfälle avslöjades också byggnadsdesignen för E-ELT. Byggandet av kupolen och teleskopstrukturen kommer nu att påbörjas.

18 maj 2016: I den här bilden från ESO:s Very Large Telescope (VLT) lyser nybildade, bländande blåa stjärnor upp gasen ur vilken de nyligen föddes. Resultatet är en slående färgglad emissionsnebulosa, som går under beteckningen LHA 120-N55, i vilken stjärnorna pryds av en mantel av glödande gas. Astronomer studerar dessa vackra uppvisningar för att lära sig mer om förhållandena där nya stjärnor bildas och utvecklas.

2 maj 2016: Med hjälp av teleskopet TRAPPIST vid ESO:s La Silla-observatorium har astronomer upptäckt tre planeter som kretsar kring en ultrasval dvärgstjärna bara 40 ljusår från jorden. Dessa världar, som är jämförbara med Venus och jorden i både storlek och temperatur, är de bästa målen hittills för forskare som söker efter liv utanför solsystemet. De är också de första planeterna som hittats hos en sådan pytteliten och ljussvag stjärna. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 2 maj 2016.

29 april 2016: Astronomer har upptäckt en unik himlakropp som ser ut att ha sitt ursprung i material från det inre solsystemet då jorden bildades, och som under miljarder år bevarats i Oorts kometmoln. Observationer med ESO:s Very Large Telescope och Canada France Hawai’i Telescope visar att C/2014 S3 (PANSTARRS) är det första objektet som upptäckts på en långperiodisk bana och vars egenskaper pekar ut den som en orörd asteroid från de inre delarna av solsystemet. Den kan ge viktiga ledtrådar om hur solsystemet bildades.

27 april 2016: Den 26 april 2016 var ESO:s Paranalobservatorium i Chile värd för ett evenemang som markerade det första ljuset för de fyra kraftfulla lasrar som utgör en kritisk del av adaptivoptiksystemen på ESO:s VLT (Very Large Telescope). Deltagarna bjöds på en spektakulär uppvisning av laserteknik i den absoluta framkanten med Paranals mäktiga natthimmel som fond. Dessa laserguidestjärnor är de kraftfullaste som hittills använts inom astronomin och evenemanget blev också första gången som flera laserguidestjärnor använts vid ESO.

13 april 2016: Denna nya bild från kartläggningsteleskopet VST (VLT Survey Telescope) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile fångar en spektakulär koncentration av galaxer som kallas Fornaxhopen. Hopen, som ligger i den sydliga stjärnbilden Ugnen, är en brokig samling av galaxer med olika former och storlekar, av vilka några gömmer hemligheter.

31 mars 2016: Denna nya bild från Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) visar den mest detaljerade bilden någonsin av den planetbildande skivan omkring den närliggande solliknande stjärnan TW Hydrae. Den avslöjar ett intressant hål som befinner sig på samma avstånd från stjärnan som jorden befinner sig från solen, vilket kan betyda att ett ungt exemplar av vår hemplanet, eller möjligen en mer massiv superjord, håller på att bildas där.

23 mars 2016: En galax står ensam i denna bild från ESO:s kamera OmegaCAM och kartläggningsteleskopet VST. Galaxen, som bär namnet Wolf-Lundmark-Melotte, eller WLM, anses tillhöra de dussintals galaxer som ingår i vår lokala galaxgrupp men står ut som en av dess mest avlägsna medlemmar i gruppens utkanter. Galaxen är faktiskt så liten och avskild så den kanske aldrig under hela universums historia har haft något att göra med de andra galaxerna i lokala galaxgruppen – eller kanske ens med någon annan galax.

16 mars 2016: Observationer som gjorts med spektrografen HARPS vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile har avslöjat oväntade förändringar i de ljusa fläckarna på dvärgplaneten Ceres. Sedd från jorden är Ceres knappt större än en ljusprick på himlen, men noggranna observationer av dess ljus visar inte bara de förväntade förändringar som beror på Ceres rotation. Fläckarna ljusnar i dagsljus och visar även upp andra förändringar. Observationerna tyder på att materialet i fläckarna är flyktigt och förångas i solljusets varma sken.

9 mars 2016: Very Large Telescope Interferometer vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile har fångat den skarpaste bilden hittills av dammskivan omkring en åldrande stjärna. För första gången kan man jämföra sådana skivor med de som finns omkring yngre stjärnor – och de ser förvånansvärt lika ut. En sådan skiva som bildas i slutet av en stjärnas liv kan dessutom öppna upp möjligheten att en andra generation av planeter skulle kunna skapas.