eso1406sv — Bildrelease

Diamanter i Skorpionens svans

En ny ESO-bild av stjärnhopen Messier 7

19 februari 2014

En ny bild från ESO:s La Silla-observatorium i Chile visar den ljusstarka stjärnhopen Messier 7. Den kan lätt ses med blotta ögat i närheten av svansen på stjärnbilden Skorpionen, och är en av de tydligast framträdande öppna stjärnhoparna på stjärnhimlen. Detta gör den till ett viktigt forskningsobjekt för astronomer.

Messier 7, som också är känd som NGC 6475, är en klart lysande hop av omkring 100 stjärnor som ligger cirka 800 ljusår från jorden. I den här nya bilden som tagits med kameran WFI (Wide Field Imager) på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop framträder den tydligt mot en innehållsrik bakgrund som består av hundratusentals ljussvagare stjärnor i riktning mot Vintergatans centrum.

Messier 7 är med sina omkring 200 miljoner år på nacken en typisk medelålders öppen stjärnhop som sträcker sig över en del av rymden som är cirka 25 ljusår tvärsöver. De ljusstarkaste stjärnorna i bilden kommer, allteftersom de åldras, att explodera i våldsamma supernovautbrott. Detta gäller upp till en tiondel av det totala antalet stjärnor i hopen. Längre in i framtiden kommer de återstående ljussvaga stjärnorna, mycket fler till antalet, att långsamt glida isär tills de inte längre ser ut som en stjärnhop.

Öppna stjärnhopar som Messier 7 är grupperingar av stjärnor som föddes vid nästan precis samma tid och plats. De bildas av stora kosmiska gas- och stoftmoln i sin galax. Dessa stjärngrupperingar är mycket intressanta för forskare, eftersom stjärnorna i dem har ungefär samma ålder och kemiska sammansättning. Detta gör dem ovärderliga när man vill studera stjärnors struktur och utveckling.

En intressant detalj i bilden är att bakgrunden, trots att den är tätt befolkad av stjärnor, inte är enhetlig utan har tydliga stoftstrimmor. Det är troligtvis bara en slump att stjärnhopen och stoftmolnen ligger i samma synfält. Det är frestande att spekulera i att de mörka strimmorna är rester från molnet som stjärnhopen bildades i, men Vintergatan har nästan fullbordat ett helt varv kring sin egen axel under tiden som denna stjärnhop funnits till. Detta har lett till en betydande omfördelning av stjärnor och stoft. Alltså borde stoftet och gasen som Messier 7 bildades ur och själva stjärnhopen ha gått skilda vägar för länge sedan.

Den förste som nämnde den här stjärnhopen var matematikern och astronomen Klaudios Ptolemaios. Redan 130 e. Kr. beskrev han den som en “nebulosa som följer Skorpionens gadd”. Beskrivningen stämmer mycket bra eftersom stjärnhopen uppträder som en suddig ljusstark fläck mot den ljusa Vintergatan. Messier 7 kallas ibland Ptolemaios stjärnhop till hans ära. Charles Messier tog 1764 med stjärnhopen som det sjunde objektet i sin Messier-katalog. På 1800-talet beskrev John Herschel hur objektet såg ut genom ett teleskop som en “grovt utslängd hop stjärnor”, som ju ger en perfekt bild av vad det handlar om.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Sverige
Tel: 0317725500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO, Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1406, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.
Bookmark and Share

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1406sv
Namn:M 7, Messier 7, NGC 6475
Typ:• Milky Way : Star : Grouping : Cluster : Open
Facility:MPG/ESO 2.2-metre telescope

Bilder

Stjärnhopen Messier 7
Stjärnhopen Messier 7
Den ljusstarka stjärnhopen Messier 7 i stjärnbilden Skorpionen
Den ljusstarka stjärnhopen Messier 7 i stjärnbilden Skorpionen

Videor

Inzoomning mot den ljusstarka stjärnhopen Messier 7
Inzoomning mot den ljusstarka stjärnhopen Messier 7
Panorering över den ljusstarka stjärnhopen Messier 7
Panorering över den ljusstarka stjärnhopen Messier 7

Se även