Astronomin beskrivs ofta som den äldsta vetenskapen, och otvivelaktigt måste en blick mot det majestätiska Vintergatsbandet av stjärnor som sträcker sig över himlen en klar natt ha gjort djupa intryck på människor i alla tider och kulturer. I dag framstår astronomin som en av de mest moderna och dynamiska vetenskaperna, som använder en del av den mest avancerade och sofistikerade teknologin som forskarna har tillgång till. Och astronomin är inne i en spännande tid; dagens teknik låter oss studera himlakroppar vid universums yttersta gräns och hitta spår av planeter runt andra stjärnor. Vi kan börja ana svaret på en fundamental gåta som fascinerar oss alla: är vi ensamma i universum?

ESO är den främsta mellanstatliga vetenskaps- och teknikorganisationen inom astronomin. Den genomför ett ambitiöst program inriktat mot konstruktion, byggnad och drift av kraftfulla markbundna observationsanläggningar för astronomi för att göra viktiga vetenskapliga upptäckter möjliga.

ESO driver tre unika, världsledande observatorier i Atacamaöknen i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. ESO:s första observatorium ligger på La Silla, et 2400 meter högt berg 600 km norr om huvudstaden Santiago. Det är utrustat med flera optiska teleskop med spegeldiameter upp till 3,6 meter. New Technology Telescope (NTT) med sitt 3,5 meter stora spegel har varit banbrytande när det gäller teleskopdesign. Det var det första teleskopet med datastyrt huvudspegel, en teknologi som utvecklades vid ESO och som i dag används på i stort sett alla världens stora teleskop. ESO:s 3,6 meter-teleskop är nu hem till världens främsta instrument i jakten på exoplaneter: HARPS (High Accuracy Radial velocity Planet Searcher, ’mycket noggrann planetsökare med hjälp av radialhastigheter’), en spektrograf med enastående precision som är avsedd för jakten på exoplaneter.

Medan La Silla behåller sin plats vid astronomins framkant som den observationella astronomins näst mest produktiva observatorium, är det Paranal-observatoriet med jätteteleskopen VLT, 2600 meter över havet, som är den europeiska astronomins flaggskepp. Paranal ligger cirka 130 kilometer söder om Antofagasta i Chile, 12 kilometer från Stilla havskusten i ett av världens torraste områden. Sedan starten 1999 har många mycket framgångsrika forskningsprogram kunnat genomföras här.

VLT är ett mycket ovanligt teleskop, baserat som det är på den senaste tekniken. Det består av inte bara ett utan fyra teleskop, vart och ett med en huvudspegel på 8,2 meter i diameter. Med ett sådant teleskop har man på en timmes exponering kunnat säkra bilder på himmelsobjekt så ljussvaga att de har en magnitud på 30, alltså fyra miljarder gånger ljussvagare än man kan se med blotta ögat. VLT har dessutom fyra 1,8-meters rörliga hjälpteleskop (Auxiliary Telescopes).

En av VLT:s mest spännande egenskaper är att det kan användas som en gigantisk interferometer för synligt ljus (VLT-interferometern eller VLTI). Genom att kombinera ljuset från fler av teleskopen, inräknat något eller några av de fyra 1,8-meters flyttbara hjälpteleskopen, blir teleskopets syn lika skarp som ett teleskop med spegel stort som den största separationen mellan speglarna. För VLTI med hjälpteleskopen blir detta 200 meter.

Varje år skickas in ungefär 2000 ansökningar om att få använda ESO:s teleskop, och de efterfrågar mellan fyra och sex gånger fler nätter än som finns tillgängliga. ESO är världens mest produktiva astronomiska observatorium och ligger bakom många publicerade artiklar. Bara år 2010 publicerades 750 refereegranskade artiklar baserade på data från ESO.

ALMA (Atacama Large Millimeter/ submillimeter Array) är världens största projekt inom markbaserad astronomi och en banbrytande anläggning för världens astronomiforskning. ALMA kommer att bestå av ett nätverk av 66 gigantiska antenner, 7 och 12 meter i diameter, som observerar i ljus med våglängd kring en millimeter. Byggstart för ALMA var 2003 med de första vetenskapliga observationerna år 2011. ALMA ligger 5000 meter över havet på Llano de Chajnantor på Chiles Altiplano och är ett av de högst belägna observatorierna i världen. ALMA är ett interkontinentalt samarbete mellan Europa, Östasien och Nordamerika, i samarbete med Chile. ESO är den europeiska partnern i ALMA. Chajnantor är även hem till APEX, ett 12-metersteleskop som observerar i ljus med våglängd kring en millimeter. ESO driver APEX åt Onsala rymdobservatorium, Max Planck-Institutet för radioastronomi och ESO självt.

Nästa steg bortom VLT är att bygga ett extremt stort optiskt/infrarött teleskop med en primärspegel i 40.meters klassen. E-ELT (European Extremely Large Telescope) kommer att bli ”världens största öga mot himlen” – det största teleskopet i världen för synligt och infrarött ljus. ESO håller på att utveckla detaljerade byggplaner tillsammans med sina partners. E-ELT kommer att ägna sig åt de mest angelägna olösta frågorna inom astronomin. Den kan så småningom göra lika omvälvande förändringar i vår bild av universum som Galileis teleskop gjorde för 400 år sedan. E-ELT väntas få grönt ljus inför bygget 2011, med planerad driftstart tidigt under nästa årtionde.

ESO:s huvudkontor ligger i Garching nära München i Tyskland. Det är organisationens vetenskapliga, tekniska och administrativa centrum där tekniska utvecklingsprogram drivs för att kunna förse observatorierna med den mest avancerade utrustningen.