Att söka efter våra kosmiska ursprung

Högt uppe på Chajnantor-platån i Chiles Atacamaöknen bygger ESO toppmoderna teleskop för att undersöka ljuset från några av universums kallaste kroppar. Detta ljus har våglängder runt en millimeter, mellan infrarött ljus och radiostrålning, och kallas därför millimeter och submillimeterstrålning. ALMA är det största projektet i världen inom den markbaserade astronomin.

Vad är submillimeter-astronomi?

Ljus med sådana våglängder kommer från väldiga kalla moln i den interstellära rymden, med temperaturer bara något tiotal grader över den absoluta nollpunkten, eller från en del av de yngsta och mest avlägsna galaxerna i universum.  Astronomerna kan använda det för att studera de kemiska och fysikaliska för hållandena i molekylmoln de områden med tät gas och stoft där nya stjärnor föds.  Ofta är dessa områden i universum mörka i synligt ljus, men de lyser klart i millimeter- och submillimeterdelen av spektrum.

Varför bygga ALMA högt uppe i Anderna?

Millimeter- och submillimeterstrålning öppnar ett fönster mot det gåtfulla kalla universum, men signalerna från rymden absorberas kraftigt av vattenånga i jordatmosfären. Det är därför som teleskop för detta slags astronomi måste byggas på högt belägna, torra ställen, så som den 5 000 m höga platån vid Chajnantor.

Här bygger ESO tillsammans med sina internationella partners ALMA, Atacama Large Millimeter/submillimeter Array.  Platsen för ALMA ligger runt 50 km öster om San Pedro de Atacama i norra Chile, i Atacamaöknen, ett av de torraste ställena på jorden. Astronomerna får oöverträffade observationsförhållanden, men de måste sköta ett observatorium i vildmarken  under mycket svåra villkor. Chajnantor ligger mer än 750 meter högre än observatorierna på Mauna Kea och 2 400 meter högre än VLT på Cerro Paranal.

Ett besök på Chajnantor-platån

För att besöka platsen för ALMA, se vidare på Media visits.

Varför är ALMA en interferometer?

ALMA blir ett enda teleskop med banbrytande konstruktion som består i första hand av 66 högprecisionsantenner som arbetar vid våglängder mellan 0,3 och 3,6 mm. Dess huvuduppställning kommer att bestå av femtio antenner med 12 m diameter som samarbetar som ett enda teleskop - en interferometer. Dessutom tillkommer en kompletterande kompaktuppställning av fyra 12-meters och tolv 7-metersantenner.  ALMA:s 66 antenner kan placeras i olika konfigurationer där det största avståndet mellan två antenner kan variera från 150 meter upp till 16 kilometer, vilket kommer att ge ALMA en kraftfull ’zoom’-funktion. Det kommer att bli möjligt att utforska universum vid millimeter- och submillimetervåglängder med aldrig tidigare uppnådd känslighet och upplösning. ALMA kommer att kunna nå en skärpa uppemot tio gånger bättre än Hubbleteleskopets och på så sätt komplettera bilder gjorda med VLTI.

Forskning med ALMA

ALMA är det kraftigaste teleskopet för observationer av det kalla universum – molekylär gas och stoft samt strålningen som finns kvar från stora smällen. ALMA kommer att studera stjärnornas byggstenar, planetsystemen, galaxer och livet självt. Genom att förse forskarna med detaljerade bilder av stjärnor och planeter som föds i gasmoln nära solsystemet, och genom att urskilja fjärran galaxer som bildas i utkanten av det observerbara universum, vilka vi ser som de var för ungefär tio miljarder år sedan, gör ALMA det möjligt för astronomer att arbeta med några av de djupaste frågorna som rör våra kosmiska ursprung.

Byggandet av ALMA ska vara färdigt 2013, men vetenskapliga observationer med en deluppställning börjar 2011.

ALMA-projektet är ett samarbete mellan Europa, Nordamerika och Östasien i samverkan med Chile.  I Europa stöds ALMA av ESO, i Nordamerika av US National Science Foundation (NSF) i samarbete med Kanadas National Research Council (NRC) samt Taiwans Nationella vetenskapsråd (NSC) och i Östasien av Nationella instituten för naturvetenskap (NINS) i Japan i samarbete med Academia Sinica (AS) i Taiwan. Bygget och driften av ALMA leds för Europas del av ESO, för Nordamerika av National Radio Astronomy Observatory (NRAO), som drivs av Associated Universities, Inc. (AUI), och för Östasien av Nationella astronomiska observatoriet i Japan (NAOJ). Joint ALMA Observatory (JAO) står för gemensam ledning och gemensam organisation för bygget, driftsättning och drift av ALMA.

Planetarieföreställningen om ALMA

"In search of our Cosmic Origins" är en inspirerande föreställning som introducerar ALMA, det största astronomiska projektet på jordens yta. Läs mer om den på www.cosmicorigins.org.

Mer om ALMA-observatoriet

Mer information på engelska:

• ALMA:s antenner
• ALMA:s lastbilar
• ALMA och interferometri
• Fler fakta finns på FAQ-sidan
• Läs mer om observatoriet i ALMA-broschyren i pdf-format
• Fler bilder och videor finns i ALMA Image Archive och ALMA Video Archive hos ESO:s multimedia-arkiv
• För forskare: för mer detaljerad information, besök våra tekniska sidor
• Besök hemsidan för ALMA-observatoriet

ALMA på Google Maps

Se en större karta

ALMA Trailer

Ladda ner trailern i andra format från videoarkivet