eso1209sv — Bildrelease

APEX tittar in i mörka moln i Oxen

15 februari 2012

I en ny bild från APEX-teleskopet i Chile framträder ett slingrande stråk av kosmiskt stoft och gas som är över tio ljusår långt. I dess inre gömmer sig nyfödda stjärnor och i kompakta gasmoln håller ännu fler stjärnor på att bildas. Detta är ett av de ställen där nya stjärnor bildas som ligger närmast oss i rymden. Stoftkornen är så kalla att man måste observera vid våglängder av ungefär en millimeter, som man gjort här med med kameran LABOCA på APEX, för att detektera den svaga strålningen.

Molekylmolnet i stjärnbilden Oxen (Taurus på latin) ligger ungefär 450 ljusår från jorden. Bilden visar två avlånga delar av molnet som astronomer kallar Barnard 211 och Barnard 213. De är döpta efter Edward Emerson Barnard som i början av 1900-talet sammanställde en fotografisk atlas över vad han kallade “himlens mörka markeringar”. I synligt ljus ser dessa områden ut som mörka stråk utan några stjärnor. Barnard hävdade korrekt att det var på grund av “skymmande materia i rymden”.

Idag vet vi att de mörka stråken i själva verket är moln som består av interstellär gas och stoft. Då stoftkornen - små partiklar som liknar finkornig sot och sand - absorberar synligt ljus skyms stjärnorna som ligger bakom dem. Just molekylmolnet i Oxen är speciellt mörkt vid synliga våglängder. I andra stjärnbildningsområden som Orion (se till exempel eso1103) lyser tunga stjärnor upp omgivningen. Stoftkornen i molnen sänder ut en svag värmesignal, men de är extremt kalla (temperaturen är ungefär -260 grader Celsius). Ljuset från dem syns därför bara i ljus med våglängd mycket längre än ögat kan se, ungefär en millimeter. Området som strålar i LABOCA:s bild är mörkt när man fotograferar i synligt ljus: se bilden eso1209b och jämförelsebilden eso1209ea för att se hur.

Dessa gas- och stoftmoln må vara i vägen för astronomerna som vill observera stjärnorna bakom dem, men det är faktiskt i just dessa moln som nya stjärnor föds. När molnen kollapsar under sin egen tyngd spricker de upp i mindre  bitar. I molnens mörka kärnor kan gasens täthet och temperatur bli tillräckligt höga för att fusionsreaktioner kan starta: en ny stjärna är född. När en stjärna föds omges den av en kokong av stoft som hindrar det synliga ljuset från att komma ut. Därför är observationer vid millimetervåglängder nödvändiga för forskare som vill förstå stjärnornas födelse.

Stråket ovan till höger i bilden kallas Barnard 211, medan den nedre vänstra delen kallas Barnard 213. I brandgult visas observationerna gjorda i millimetervågor med kameran LABOCA på APEX, som är känslig för den svaga värmesstrålningen från stoftpartiklarna. LABOCA-bilden har kombinerats med en bild av området tagen i synligt ljus som visar en rik fond av stjärnor. Den ljusstarka stjärnan ovanför det kalla molnstråket kallas φ (phi) Tauri, medan stjärnan till vänster i bilden har beteckningen HD 27482. Båda dessa stjärnor ligger betydligt närmare oss än molekylmolnet.

Tidigare observationer har visat att Barnard 213 redan har fragmenterat och bildat mörka kärnor som snart ska bli stjärnor. De pekas ut av de knutarna av lysande stoft i LABOCA-bilden. Barnard 211 har inte kommit lika långt i sin utveckling. Molnet håller ännu på att fragmentera men i framtiden kommer stjärnor att bildas även här. Det här området är därför en utmärkt plats för astronomer att studera den roll som Barnards mörka markeringar spelar i stjärnornas livscykel.

Observationerna gjordes av ett forskarteam lett av Alvaro Hacar vid Spaniens Nationella astronomiska observatoriet-IGN, i Madrid. Kameran LABOCA sitter på 12-meters teleskopet APEX, som finns på på 5000 meters höjd på Chajnantorplatån i de chilenska Anderna. APEX är en vägvisare för nästa generations teleskop för submillimeterljus: det snart färdigbyggda observatoriet ALMA, Atacama Large Millimeter/submillimeter Array, drivs på samma bergsplatå.

Mer information

APEX är ett samarbetsprojekt mellan Max Planck Institut für Radioastronomie (MPIfR), Onsala rymdobservatorium och ESO. ESO ansvarar för driften.

ALMA är en internationell anläggning för astronomi och är ett samarbete mellan Europa, Nordamerika och Ostasien i samverkan med Chile. Bygget och driften av ALMA leds för Europas del av ESO, för Japan av Nationella astronomiska observatoriet i Japan (NAOJ) och för Nordamerika av National Radio Astronomy Observatory (NRAO). Joint ALMA Observatory (JAO) står för gemensam ledning och gemensam organisation för bygget, driftsättning och drift av ALMA.

År 2012 är det 50 år sedan Europeiska sydobservatoriet (ESO) grundades. ESO är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett europeiskt extremt stort teleskop i 40-metersklass för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Sverige
Tel: 031 772 5500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Alvaro Hacar González
Observatorio Astronómico Nacional (OAN-IGN)
Madrid, Spain
Tel: +34 915270107 ext 326
E-post: a.hacar@oan.es

Mario Tafalla
Observatorio Astronómico Nacional (OAN-IGN)
Madrid, Spain
Tel: +34 915270107 ext 337
E-post: m.tafalla@oan.es

Douglas Pierce-Price
ESO ALMA/APEX Public Information Officer
Garching, Germany
Tel: +49 89 3200 6759
E-post: dpiercep@eso.org

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1209, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.
Bookmark and Share

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1209sv
Namn:Barnard 211, Barnard 213
Facility:Atacama Pathfinder Experiment

Bilder

APEX-bild av ett stjärnbildande filament i Oxen
APEX-bild av ett stjärnbildande filament i Oxen
Bilder i synligt ljus och i millimetervågländer av ett stjärnbildande filament i Oxen
Bilder i synligt ljus och i millimetervågländer av ett stjärnbildande filament i Oxen
Karta som visar positionerna för Barnard 211 och Barnard 213 i Oxen
Karta som visar positionerna för Barnard 211 och Barnard 213 i Oxen
Bild tagen i synligt ljus av delar av molekylmolnet i Oxen, från Digitized sky survey
Bild tagen i synligt ljus av delar av molekylmolnet i Oxen, från Digitized sky survey

Videor

APEX tittar in i mörka moln i Oxen (inzoomning)
APEX tittar in i mörka moln i Oxen (inzoomning)
APEX tittar in i mörka moln i Oxen (panorering)
APEX tittar in i mörka moln i Oxen (panorering)

Bildjämförelser

Interaktiv jämförelsebild av ett stjärnbildande stoftstråk i Oxen i millimetervågor och synligt ljus
Interaktiv jämförelsebild av ett stjärnbildande stoftstråk i Oxen i millimetervågor och synligt ljus

Se även