eso1811sv — Bildrelease

SPHERE avslöjar ett fascinerande zoo av skivor runt unga stjärnor

11 april 2018

Nya bilder från instrumentet SPHERE vid ESO:s Very Large Telescope avslöjar de dammiga skivorna runt unga närliggande stjärnor i större detalj än vad som tidigare varit möjligt. Bilderna visar upp en bisarr mångfald av former, storlekar och strukturer, som bland annat kan bero på planeter som håller på att bildas.

Instrumentet SPHERE på ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile gör det möjligt för astronomer att dämpa det intensiva ljuset från närliggande stjärnor för att få en bättre bild av de omgivningar som omger dem. Denna samling av nya bilder från SPHERE är bara ett urval av det breda utbud av dammiga skivor som finns runt unga stjärnor.

Dessa skivor har väldigt olika storlekar och former – några innehåller ljusa ringar, andra mörka ringar, och några påminner till och med om hamburgare. De skiljer sig också dramatiskt i utseende beroende på deras orientering i himlen – här finns cirkelformiga skivor som vi ser ovanifrån, och andra som är smala och kantställda.

SPHERE:s primära uppgift är att upptäcka och studera stora exoplaneter som går i bana runt närliggande stjärnor genom att direkt avbilda dem. Men instrumentet är också ett av dagens bästa för att avbilda skivorna runt unga stjärnor där planeter i vardande kan finnas. Att kunna studera sådana skivor är viktigt för forskare som vill undersöka kopplingarna mellan skivornas egenskaper och hur planeter bildas.

Många av de unga stjärnorna som syns här ingår i en ny studie av T Tauri-stjärnor, en klass av stjärnor med föränderlig ljusstyrka som är väldigt unga (mindre än tio miljoner år gamla). Skivorna runt dessa stjärnor innehåller gas, stoft, och planetesimaler – byggstenar till planeter och föregångarna till planetsystem.

Dessa bilder visar också hur vårt solsystem kan ha sett ut under dess tidiga utveckling för mer än fyra miljarder år sedan.

De flesta av dessa bilder samlades in som en del av kartläggningsprojektet DARTTS-S (Discs ARound T Tauri Stars with SPHERE). Stjärnorna i projektet ligger mellan 230 och 550 ljusår från jorden. Dessa stjärnor befinner sig relativt nära jorden; som jämförelse är vår galax Vintergatan cirka 100 000 ljusår tvärsöver. Men även för närliggande stjärnor det väldigt svårt att få bra bilder av det skivornas svaga reflekterade ljus, eftersom varje skiva vida överglänsas av värdstjärnan i mitten.

SPHERE har dessutom upptäckt av en kantställd skiva som omger stjärnan GSC 07396-00759, som i sin tur är en medlem i ett system av flera stjärnor som ingår i bland stjärnorna i DARTTS-S. Den nya skivan ser ut att ligga längre fram i sin utveckling än den gasrika skivan som omger T-Tauri-stjärnan i samma system, fastän de är lika gamla. Den förbryllande skillnaden i skivornas evolutionära tidsskalor hos två stjärnor som är lika gamla är ytterligare en anledning varför astronomer är angelägna att få reda på mer om dessa skivor och deras egenskaper.

Astronomer har använt SPHERE för att få många andra imponerande bilder, men också för andra studier. Bland annat har man studerat en planets växelverkan med en skiva, orbitalrörelserna inuti ett planetsystem, och en skivas temporala utveckling.

De nya forskningsresultaten från SPHERE har tillsammans med mätningar från andra teleskop, bland dem ALMA, håller på att ge astronomer helt nya insikter i omgivningarna runt unga stjärnor och de komplicerade mekanismerna involverade i planetbildning.

Noter

Mer information

Bilderna på skivorna runt T Tauri-stjärnor presenteras i en forskningsartikel med titeln “Disks Around T Tauri Stars With SPHERE (DARTTS-S) I: SPHERE / IRDIS Polarimetric Imaging of 8 Prominent T Tauri Disks” av H. Avenhaus m. fl. som publiceras i tidskriften Astrophysical Journal. Upptäckten av den kantställda skivan rapporteras i en forskningsartikel med titeln “A new disk discovered with VLT/SPHERE around the M star GSC 07396-00759”, by E. Sissa m. fl. som publiceras i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

Det första forskarlaget består av Henning Avenhaus (Max Planck Institute for Astronomy, Heidelberg, Tyskland; ETH Zurich, Institute for Particle Physics and Astrophysics, Zurich, Schweiz; Universidad de Chile, Santiago, Chile), Sascha P. Quanz (ETH Zurich, Institute for Particle Physics and Astrophysics, Zurich, Schweiz; National Center of Competence in Research “PlanetS”), Antonio Garufi (Universidad Autonónoma de Madrid, Madrid, Spanien), Sebastian Perez (Universidad de Chile, Santiago, Chile; Millennium Nucleus Protoplanetary Disks Santiago, Chile), Simon Casassus (Universidad de Chile, Santiago, Chile; Millennium Nucleus Protoplanetary Disks Santiago, Chile), Christophe Pinte (Monash University, Clayton, Australien; Univ. Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike), Gesa H.-M. Bertrang (Universidad de Chile, Santiago, Chile), Claudio Caceres (Universidad Andrés Bello, Santiago, Chile), Myriam Benisty (Unidad Mixta Internacional Franco-Chilena de Astronomía, CNRS/INSU; Universidad de Chile, Santiago, Chile; Univ. Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike) och Carsten Dominik (Anton Pannekoek Institute for Astronomy, University of Amsterdam, Nederländerna).

Det andra forskarlaget består av E. Sissa (INAF-Osservatorio Astronomico di Padova, Padova, Italien), J. Olofsson (Max Planck Institute for Astronomy, Heidelberg, Tyskland; Universidad de Valparaíso, Valparaíso, Chile), A. Vigan (Aix-Marseille Université, CNRS, Laboratoire d’Astrophysique de Marseille, Marseille, Frankrike), J.C. Augereau (Université Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike) , V. D’Orazi (INAF-Osservatorio Astronomico di Padova, Padova, Italien), S. Desidera (INAF-Osservatorio Astronomico di Padova, Padova, Italien), R. Gratton (INAF-Osservatorio Astronomico di Padova, Padova, Italien), M. Langlois (Aix-Marseille Université, CNRS, Laboratoire d’Astrophysique de Marseille Marseille, Frankrike; CRAL, CNRS, Université de Lyon, Ecole Normale Suprieure de Lyon, Frankrike), E. Rigliaco (INAF-Osservatorio Astronomico di Padova, Padova, Italien), A. Boccaletti (LESIA, Observatoire de Paris-Meudon, CNRS, Université Pierre et Marie Curie, Université Paris Diderot, Meudon, Frankrike), Q. Kral (LESIA, Observatoire de Paris-Meudon, CNRS, Université Pierre et Marie Curie, Université Paris Diderot, Meudon, Frankrike; Institute of Astronomy, University of Cambridge, Cambridge, Storbritannien), C. Lazzoni (INAF-Osservatorio Astronomico di Padova, Padova, Italien; Universitá di Padova, Padova, Italy), D. Mesa (INAF-Osservatorio Astronomico di Padova, Padova, Italien; University of Atacama, Copiapo, Chile), S. Messina (INAF-Osservatorio Astrofisico di Catania, Catania, Italien), E. Sezestre (Université Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike), P. Thébault (LESIA, Observatoire de Paris-Meudon, CNRS, Université Pierre et Marie Curie, Université Paris Diderot, Meudon, Frankrike), A. Zurlo (Universidad Diego Portales, Santiago, Chile; Unidad Mixta Internacional Franco-Chilena de Astronomia, CNRS/INSU; Universidad de Chile, Santiago, Chile; INAF-Osservatorio Astronomico di Padova, Padova, Italien), T. Bhowmik (Université Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike), M. Bonnefoy (Université Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike), G. Chauvin (Université Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike; Universidad Diego Portales, Santiago, Chile), M. Feldt (Max Planck Institute for Astronomy, Heidelberg, Tyskland), J. Hagelberg (Université Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike), A.-M. Lagrange (Université Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike), M. Janson (Stockholm University, Stockholm, Sverige; Max Planck Institute for Astronomy, Heidelberg, Tyskland), A.-L. Maire (Max Planck Institute for Astronomy, Heidelberg, Tyskland), F. Ménard (Université Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike), J. Schlieder (NASA Goddard Space Flight Center, Greenbelt, Maryland, USA; Max Planck Institute for Astronomy, Heidelberg, Tyskland), T. Schmidt (Université Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike), J. Szulági (Institute for Particle Physics and Astrophysics, ETH Zurich, Zurich, Schweiz; Institute for Computational Science, University of Zurich, Zurich, Schweiz), E. Stadler (Université Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike), D. Maurel (Université Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike), A. Deboulbé (Université Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike), P. Feautrier (Université Grenoble Alpes, CNRS, IPAG, Grenoble, Frankrike), J. Ramos (Max Planck Institute for Astronomy, Heidelberg, Tyskland) och R. Rigal (Anton Pannekoek Institute for Astronomy, Amsterdam, Nederländerna).

ESO är Europas främsta mellanstatliga samarbetsorgan för astronomisk forskning och med råge världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det har 15 medlemsländer: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium, Chalmers
Sverige
Tel: 0317725500
Mobil: 0704933114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Henning Avenhaus
Max Planck Institute for Astronomy
Heidelberg, Germany
E-post: havenhaus@gmail.com

Elena Sissa
INAF - Astronomical Observatory of Padova
Padova, Italy
E-post: elena.sissa@inaf.it

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1811, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1811sv
Namn:GSC 07396-00759
Typ:Milky Way : Star : Circumstellar Material : Disk
Facility:Very Large Telescope
Instruments:SPHERE

Bilder

SPHERE images a zoo of dusty discs around young stars
SPHERE images a zoo of dusty discs around young stars
text på engelska
SPHERE images the edge-on disc around the star GSC 07396-00759
SPHERE images the edge-on disc around the star GSC 07396-00759
text på engelska
SPHERE image of the dusty disc around IM Lupi
SPHERE image of the dusty disc around IM Lupi
text på engelska

Videor

ESOcast 156 Light: Weird and Wonderful Dusty Discs (4K UHD)
ESOcast 156 Light: Weird and Wonderful Dusty Discs (4K UHD)
text på engelska

Se även