Att avslöja supernovornas hemligheter

Animationen i denna veckas bild presenterar den närbelägna galaxen NGC 3456 i tusentals färger eller våglängder, fångade med ESO:s Very Large Telescope (VLT) vid Paranalobservatoriet. Tack vare observationer av över 100 galaxer har astronomer upptäckt att vissa egenskaper hos massiva stjärnor kan påverka om de avslutar sina liv som spektakulära supernovor eller inte. 

Extremt energirika kärnkollapssupernovor är ändpunkten i massiva stjärnors liv, de som är åtta gånger tyngre än solen eller mer. Förutom deras enorma storlekar är deras exakta egenskaper - som kemiskt sammansättning - dåligt kända eftersom vi sällan ser dem innan de exploderar. Men vi kan åtminstone studera de områden där explosionen skett.

En ny studie ledd av den förre ESO-studenten Thallis Pessi vid Universidad Diego Portales i Chile gjorde just detta. Forskarlaget analyserade galaxer där supernovor har skett och jämförde explosionsplatserna med andra regioner i samma galaxer. De fann att halterna av grundämnen tyngre än väte och helium påverkar om en supernova kommer att ske: massiva stjärnor som bildas av material med lägre halter av dessa grundämnen har en högre sannolikhet att explodera som supernovor.

Forskarna använde data från MUSE-instrumentet (Multi Unit Spectroscopic Explorer) på VLT. MUSE delar upp ljuset från varje pixel i sitt synfält till en regnbåge eller spektrum och gör det möjligt att kartlägga den kemiska sammansättningen i dessa galaxer.