Pressmeddelanden

Prenumerera på esonews via epost
eso1139sv — Organisationsmeddelande
ESO och Chile undertecknar överenskommelse om E-ELT
13 oktober 2011: Vid en ceremoni idag i Santiago skrev Chiles utrikesminister, Alfredo Moreno, och ESO:s generaldirektör Tim de Zeeuw på ett avtal som rör jätteteleskopet E-ELT (European Extremely Large Telescope). I avtalet mellan ESO och den chilenska regeringen ingår en donation av mark till teleskopet, samt en långsiktig koncession som innebär etableringen av ett skyddat område runt omkring teleskopet och stöd från Chiles regering för inrättandet av E-ELT.
eso1138sv — Pressmeddelande (forskning)
Fjärran galaxer avslöjar hur den kosmiska dimman lättade
12 oktober 2011: Forskare har använt ESO:s jätteteleskop VLT för att göra flera nedslag i tiden då universum blev genomskinligt för ultraviolett ljus. Denna korta men dramatiska fas i den kosmiska historien, som ägde rum för cirka 13 miljarder år sedan, kallas återjoniseringens tidsålder. Genom att studera några av de mest avlägsna galaxerna som någonsin upptäckts kunde forskarna för första gången upprätta en tidslinje för återjoniseringen. De kunde dessutom bevisa att denna fas måste ha varit kortare än vad astronomer tidigare har trott.
eso1137sv — Organisationsmeddelande
ALMA öppnar ögonen
3 oktober 2011: Det är det mest komplicerade markbaserade astronomiska observatorium som människan någonsin byggt, och nu har ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) officiellt öppnats för astronomer. Teleskopets första publicerade bild har tagits innan teleskopet är färdigbyggt. Ändå låter den oss se universum på ett sätt som teleskop för synligt och infrarött ljus inte kan. Tusentals forskare runt om i världen har konkurrerat om att bli bland de få som först får använda detta nya astronomiska verktyg. Målet: att utforska några av de mörkaste, kallaste, mest avlägsna och gömda hemligheterna i kosmos.
eso1136sv — Bildrelease
Stekt ägg-nebulosa är en fröjd för ögat
28 september 2011: Astronomer har använt ESO:s jätteteleskop VLT för att avbilda en kolossal stjärna: en gul hyperjätte. Sådana stjärnor är bland de mest ovanliga som finns i universum. Den nya bilden är den bästa som någonsin tagits av den här typen av stjärna. För första gången kan man att se att hyperjätten i mitten är omgiven av ett väldigt dubbelskal av stoft. Stjärnan med sina skal liknar en äggvita runt sin gula. Därför har astronomerna gett den smeknamnet Stekt ägg-nebulosan (“Fried Egg Nebula” på engelska).
eso1135sv — Bildrelease
En ilsken fågel på himlavalvet
21 september 2011: I en ny bild från vidvinkelkameran WFI på ESO/MPG:s 2,2-metersteleskop visas Lambda Centauri-nebulosan: ett moln av glödande vätgas och nyfödda stjärnor i stjärnbilden Kentauren. Nebulosan, med beteckningen IC 2944, kallas ibland för “Running Chicken Nebula” på grund av den fågellika skepnad som en del tycker sig ana i dess mest ljusstarka region.
eso1134sv — Pressmeddelande (forskning)
HARPS upptäcker 50 nya exoplaneter
12 september 2011: Astronomer som har använt ESO:s världsledande exoplanetjägare, instrumentet HARPS, avslöjar idag nya fynd. De har upptäckt fler än 50 nya exoplaneter: bland dem 16 så kallade superjordar, varav en med omloppsbana vid randen av sin stjärnas beboeliga zon. Teamet har även studerat egenskaperna hos alla de planeter som HARPS hittills upptäckt. De finner att ungefär 40% av stjärnor som liknar solen har åtminstone en planet som är lättare än Saturnus.
eso1133sv — Bildrelease
Unga stjärnor intar rampljuset
7 september 2011: Den uppseendeväckande vyn mot stjärnhopen NGC 2100 har fångats på bild av ESO:s teleskop NTT (“New Technology Telescope”). Den ljusstarka, så kallade öppna stjärnhopen är ungefär 15 miljoner år gammal och är belägen i det Stora magellanska molnet, en nära granne och satellitgalax till Vintergatan. Runt omkring hopen glöder gas som tillhör den närbelägna Tarantelnebulosan.
eso1132sv — Pressmeddelande (forskning)
Stjärnan som inte borde finnas
31 augusti 2011: Ett team av europeiska astronomer har med hjälp av ESO:s jätteteleskop VLT hittat en stjärna i Vintergatan som många forskare inte trodde kunde finnas. Stjärnan består nästan uteslutande av väte och helium, upptäckte astronomerna, med uppseendeväckande små mängder av andra grundämnen. Enligt en allmänt accepterad teori för hur stjärnor bildas placerar dess märkliga sammansättning stjärnan i ett “förbjudet område”. Enligt teorin borde en sådan stjärna aldrig ha kunnat bildas. Forskningsresultaten presenteras i tidskriften Nature den 1 september.
eso1131sv — Bildrelease
VLT tittar Jungfrun djupt i ögonen
24 augusti 2011: ESO:s jätteteleskop VLT har tagit denna effektfulla bild av ett vackert men säreget par av galaxer med smeknamnet Ögonen. Den större av de två, NGC 4438, har en gång i tiden varit en spiralgalax men har blivit deformerad av kollisioner med andra galaxer under de senaste två-trehundra miljoner åren. Den här bilden är den första som släppts från ESO:s ”Cosmic Gems”-program. I detta projekt har ESO öronmärkt observationstid till att ta bilder som kan väcka allmänhetens intresse.
eso1130sv — Pressmeddelande (forskning)
Jätteklump i rymden har en inre glöd
17 augusti 2011: ESO:s jätteteleskop VLT har avslöjat kraftkällan för ett ovanligt, vidsträckt moln av glödande gas i det tidiga universum. Den gigantiska gasklumpen, en så kallad Lyman-alfa-blobb, är en av de största enskilda himlakroppar vi känner till. De nya observationerna visar att molnets kraftkälla måste vara galaxer som är inbäddande inuti det. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 18 augusti.
eso1129sv — Bildrelease
En spiralgalax i Lejonet
10 augusti 2011: Den här nya bilden från ESO:s jätteteleskop VLT visar NGC 3521, en spiralgalax på ett avstånd av ungefär 35 miljoner ljusår från oss i stjärnbilden Lejonet. Den spektakulära galaxen är runt 50 000 ljusår tvärs över och har en ljusstark, kompakt kärna, omgiven av ett detaljrikt spiralmönster.
eso1128sv — Pressmeddelande (forskning)
Gömda i rymden: VISTA hittar 96 stjärnhopar
3 augusti 2011: Med data från kartläggningsteleskopet VISTA vid ESO:s Paranalobservatorium har ett internationellt astronomteam upptäckt 96 nya öppna stjärnhopar, gömda bakom stoftslöjor i Vintergatan. Dessa mycket små och ljussvaga objekt var osynliga för tidigare kartläggningsprojekt. Men de kunde inte komma undan den genomträngande blicken hos världens största kartläggningsteleskop och dess känsliga detektorer för infrarött ljus. Aldrig tidigare har så många nya ljussvaga och små stjärnhopar hittats på en och samma gång.
eso1127sv — Organisationsmeddelande
Europeisk ALMA-antenn blir nummer 16 på Chajnantor
28 juli 2011: Den första europeiska antennen i ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har nått nya höjder. Den 27 juli 2011 transporterades den till observatoriets drift- och uppställningsplats (Array Operations Site, AOS). Tolvmetersantennen anlände därmed till slutdestinationen Chajnantor, 5000 meter över havet, där den nu har sällskap av antenner från andra internationella partner i ALMA-projektet. Det totala antalet antenner uppgår nu till 16.
eso1126sv — Bildrelease
VST tittar mot universum bortom Leo-tripletten
27 juli 2011: En triplett av ljusstarka galaxer i stjärnbilden Lejonet framträder i en jättelik bild från det nya kartläggningsteleskopet VST och dess kamera OmegaCAM vid ESO:s Paranalobservatorium. För astronomer blir det dock de ljussvaga objekten i bildens bakgrund som kommer att fånga uppmärksamheten. VST:s skarpa syn av dessa svårdetekterade objekt skvallrar om kraften hos teleskopet och OmegaCAM just när det gäller att kartlägga det avlägsna universum.
eso1125sv — Bildrelease
En kosmisk jättebubbla
20 juli 2011: ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) har fångat denna uppseendeväckande bild av nebulosan runt stjärnhopen NGC 1929 i Stora magellanska molnet, en satellitgalax till vår egen Vintergata. Ett kolossalt exempel på det som astronomer kallar en superbubbla dominerar denna stjärnornas barnkammare. Den håller på att mejslas fram av vindarna från ljusstarka unga stjärnor och chockvågorna från supernova-explosioner.
eso1124sv — Pressmeddelande (forskning)
Hur aktiveras ett supertungt svart hål?
13 juli 2011: En ny studie av de väldiga, aktiva svarta hål i centrum av galaxer har gett astronomer en rejäl överraskning. Studien kombinerar data från ESO:s jätteteleskop VLT och ESA:s röntgenteleskop i rymden XMM-Newton. De flesta av de supertunga svarta hålen som blev aktiva under de senaste 11 miljarder åren gjorde inte det på grund av galaxkollisioner, som man tidigare trott.
eso1123sv — Pressmeddelande (forskning)
Väteperoxid upptäckt i rymden
6 juli 2011: Molekyler av väteperoxid har för första gången upptäckts i den interstellära rymden. Upptäckten ger ledtrådar till kemin hos två livsviktiga molekyler: vatten och syre. På jorden spelar väteperoxid en nyckelroll i vatten- och ozonkemi i vår planets atmosfär. Den är även känd för att användas som desinfektionsmedel eller för att bleka håret. Nu har den hittats i rymden av ett svensklett team av astronomer som använt teleskopet APEX, som ESO driver i Chile.
eso1122sv — Pressmeddelande (forskning)
Den mest avlägsna kvasaren upptäckt
29 juni 2011: Ett europeiskt forskarlag har använt ESO:s jätteteleskop VLT tillsammans med en mängd andra teleskop för att upptäcka och studera den mest avlägsna kvasaren som man hittills har hittat. Denna strålande fyrbåk drivs av ett svart hål med en massa på två miljarder gånger solens, och är utan konkurrens det mest ljusstarka objekt som hittills upptäckts i det tidiga universum. Forskningsresultaten kommer att publiceras i tidskriften Nature den 30 juni 2011.
eso1121sv — Bildrelease
Betelgeuse lågor
23 juni 2011: Astronomer har med aldrig tidigare uppnådd detaljskärpa avbildat en komplex och ljusstark nebulosa runt stjärnan Betelgeuse. Den nya bilden är tagen med instrumentet VISIR på ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope). Nebulosan, som påminner om flammor från stjärnan, bildas när jätten kastar av sig materia ut i rymden.
eso1120sv — Pressmeddelande (forskning)
Galaktisk seriekrock utreds
22 juni 2011: Ett forskarteam har studerat galaxhopen Abell 2744, som har fått smeknamnet Pandora-hopen. Genom att använda teleskop både i rymden och på marken, bland dem ESO:s jätteteleskop VLT och rymdteleskopet Hubble, har de pusslat samman hopens komplicerade och våldsamma förflutna. Abell 2744 förefaller att vara resultatet av en krock mellan åtminstone fyra separata galaxhopar. Denna komplicerade kollision har gett upphov till ett antal märkliga fenomen som aldrig tidigare har skådats på samma plats i rymden.
Visar 161-180 av 276