Pressmeddelande

En närbelägen galax som liknar vår

8 september 2010

ESO har publicerat en ny spektakulär bild av spiralgalaxen NGC 300. Den liknar Vintergatan, men tillhör en galaxgrupp ungefär sex miljoner ljusår från oss i stjärnbilden Bildhuggaren. Bilden, som avslöjar hur galaxen är uppbyggd i enastående detalj, är ett resultat av 50 timmars exponering med vidvinkelkameran WFI vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. På himlen täcker NGC 300 ett område stort som två tredjedelar av en fullmåne.

NGC 300 upptäcktes från Australien av den skotske astronomen James Dunlop i början av 1800-talet. Den är en av de mest närbelägna och iögonfallande spiralgalaxerna på den södra stjärnhimlen och är tillräckligt ljusstark för att lätt kunna observeras med fältkikare. Den ligger i den oansenliga stjärnbilden Bildhuggaren som är hemvist åt bara några få ljusstarka stjärnor, samt en ansamling av närliggande galaxer som tillsammans kallas Sculptorgruppen [1]. Andra galaxer i gruppen som har observerats med ESO-teleskop är NGC 55 (eso0914), NGC 253 (eso1025, eso0902) och NGC 7793 (eso0914). Många galaxer har små säregenheter men NGC 300 framstår som anmärkningsvärt normal. Det gör den till ett utmärkt exemplar för astronomer som vill studera sammansättning och innehåll hos spiralgalaxer som liknar vår egen.

Bilden är uppbyggd av observationer med vidvinkelkameran WFI (Wide Field Imager) vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. Den är en sammanslagning av ett flertal enskilda bilder tagna med olika filter vid olika tillfällen under en period av flera år. Den sammanlagda exponeringstiden är ungefär 50 timmar. Huvudsyftet med den omfattande observationskampanjen var att göra en osedvanligt grundlig detaljstudie av stjärnorna i galaxen. I studien har man räknat både antalet och typer av stjärnor och märkt ut områden – ibland även enskilda stjärnor – som förtjänar att granskas vidare. En så detaljrik samling av data kommer i alla händelser att vara användbar för andra studier under lång tid framöver. Genom att observera galaxen med filter som separerar ut ljus vid specifika våglängder framträder rödrosa moln i galaxens spiralarmar: i dessa områden bildas många nya stjärnor. Med sin vidvinkelkapacitet, 34 x 34 bågminuter, motsvarande ungefär fullmånens storlek på himlen, är WFI ett utmärkt verktyg när man studerar just vidsträckta objekt som NGC 300.

NCG 300 är hemvist till många andra intressanta astronomiska fenomen som har studerats med ESO-teleskop. Här ligger det mest avlägsna svarta hål, bildat i en stjärnexplosion, vi känner till (eso1004). Hålet, som upptäcktes i ett dubbelstjärnesystem tillsammans med en het och ljusstark Wolf–Rayet-stjärna, är dessutom ett av de tyngsta i sin viktklass. Dessutom håller NGC 300 och en annan galax, NGC 55, på att långsamt dras samman. Galaxerna är i ett tidigt stadium av en utdragen ihopslagningsprocess och snurrar sakta  runt ett gemensamt masscentrum samtidigt som de långsamt kommer allt närmare varandra (eso0914). Den hittills bästa uppskattningen av avståndet till NGC 300 gjordes också av astronomer som använde ESO:s Very Large Telescope vid Paranalobservatoriet (eso0524).

Noter

[1] Astronomer brukar räkna NGC 300 till Sculptorgruppen. De allra senaste avståndsbedömningarna visar dock att galaxen ligger betydligt närmare oss än många av de andra galaxerna i gruppen, och tyder på att den kanske bara är löst bunden till den.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 14 länder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och VISTA, det största kartläggningsteleskopet. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett 42-meters europeiskt extremt stort teleskop för synligt och infrarött ljus, E-ELT, som kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Kontakter

Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT and Survey telescopes Press Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1037 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.