eso1534sv — Bildrelease

Syskonstjärnor

19 augusti 2015

Öppna stjärnhopar som den här är inte bara perfekta målet för vackra bilder. De flesta stjärnor bildas inom stjärnhopar och astronomer kan använda dessa som laboratorier för att studera hur stjärnor utvecklas och dör. Bilden av stjärnhopen, som även är känd under namnet IC 4651, togs av kameran WFI (Wide Field Imager) vid ESO:s La Sillaobservatoriet. Stjärnorna som har fötts i hopen visar ett brett spann av egenskaper.

De utströdda stjärnorna som gnistrar tillsammans i mitten av denna nya bild från ESO är den öppna stjärnhopen IC 4651. Den ligger inuti Vintergatan, cirka 3000 ljusår bort i stjärnbilden Altaret. Stjärnhopen är omkring 1,7 miljarder år gammal – med andra ord en medelålders stjärnhop. IC 4651 upptäcktes av Solon Bailey, pionjär bland astronomerna som först etablerade observatorier i Andernas höga torra platser. Hopen katalogiserades 1896 av den dansk-irländska astronomen John Louis Emil Dreyer.

I Vintergatan känner forskare till fler än tusen av dessa öppna stjärnhopar. Många av dessa har studerats i ingående detalj medan andra väntar troligen på att upptäckas. Observationer av stjärnhopar som denna har utökat vår förståelse för hur Vintergatan – och stjärnorna i den – bildas och utvecklas. Tack vare dessa hopar kan astronomer också att testa sina modeller av stjärnors utveckling.

Stjärnorna i IC 4651 bildades alla ungefär samtidigt ur samma moln av gas [1]. Dessa syskonstjärnor är endast löst hopbundna tack vare den gravitationella dragningskraften dem emellan och till gasen mellan stjärnorna. Över tid växelverkar stjärnorna inuti hopen med andra hopar och gasmoln i galaxen, och gasen mellan stjärnorna antingen går åt till att bilda nya stjärnor eller blåsas bort ur hopen. Så förändras sakta hopens struktur. Till slut är hopens sammanlagda massa alltför liten så att även stjärnorna kan fly. Enligt de senaste observationerna av IC 4651 innehåller hopen idag en massa på 630 gånger solens [2]. Man tror att den ursprungligen var hem till minst 8300 stjärnor, vars totala massa uppgick till 5300 gånger solens.

Nu är den här hopen relativt gammal, vilket innebär att en del av massan skulle ha förlorats på grund av att hopens mest massiva stjärnor redan nått slutet av sina liv och exploderat som supernovor. Men underskottet av stjärnor beror inte på stjärnor som dött utan sådana som flytt hopen. Kanske revs de bort från hopen av ett förbipasserande jättelikt gasmoln, eller under ett nära möte med en närliggande stjärnhop – eller så gled stjärnorna bara iväg på egen hand.

En bråkdel av dessa förlorade stjärnor kan fortfarande vara gravitationellt bundna till hopen och tillsammans omger den på stora avstånd. De återstående av de förlorade stjärnorna kan ha migrerat till andra hopar, eller ha bosatt sig på annat håll i vår livliga Vintergata. Vår egen sol tillhörde troligen en gång en hop av samma slag som IC 4651, fram tills den och dess syskon gradvis gled isär och spridde sig över galaxen.

Denna bild togs med Wide Field Imager. Denna kamera är fast monterade på MPG/ESO:s 2,2-meterteleskop vid La Sillaobservatoriet. Den består av flera ccd-detektorer med totalt 67 miljoner pixlar och kan observera ett område av himlen lika stort som fullmånen. Instrumentet kan göra observationer från synligt ljus till kortvågigt infrarött, med mer än 40 tillgängliga filter. För den här bilden användes endast tre av dessa filter.

Noter

[1] Fastän många av stjärnorna på bilden tillhör IC 4651, så ligger många av de ljusaste stjärnorna i bilden mellan oss och stjärnhopen, och de flesta av de blekaste ligger bortom stjärnhopen.

[2] Denna mängd är faktiskt mycket större än vad man kommit fram till i tidigare studier som undersökt mindre områden och därmed missat många av de stjärnor i hopen som ligger längre bort från kärnan.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Onsala, Sverige
Tel: 0317725500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1534, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1534sv
Namn:IC 4651
Typ:Milky Way : Star : Grouping : Cluster : Open
Facility:MPG/ESO 2.2-metre telescope
Instruments:WFI

Bilder

Den stjärnrika hopen IC 4651
Den stjärnrika hopen IC 4651
Stjärnhopen IC 4651 i stjärnbilden Altaret
Stjärnhopen IC 4651 i stjärnbilden Altaret
Vidvinkelvy av himlen omkring stjärnhopen IC 4651
Vidvinkelvy av himlen omkring stjärnhopen IC 4651

Videor

Zooma in på stjärnhopen IC 4651
Zooma in på stjärnhopen IC 4651
Den stjärnrika öppna hopen IC 4651
Den stjärnrika öppna hopen IC 4651

Se även