eso1547sv — Bildrelease

VLT gör återbesök till en underlig kosmisk kollision

9 december 2015

De spektakulära resterna efter en 360 miljoner år gammal kosmisk kollision avslöjas i fantastisk detalj i nya bilder från ESO:s Very Large Telescope vid Paranalobservatoriet. Bland spillrorna finns en sällsynt gåtfull ung dvärggalax. Denna galax liknar galaxerna som tros ha varit vanligt förekommande när universum var ungt. Därför får nu astronomer ett utmärkt tillfälle att lära sig om sådana galaxer, som vanligtvis ligger utom räckhåll för dagens teleskop.

NGC 5291, den dimmiga, gyllene ovalen som dominerar mitten av bilden, är en elliptisk galax som ligger nästan 200 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Kentauren. För mer än 360 miljoner år sedan drabbades NGC 5291 av en dramatisk och våldsam kollision när en annan galax kraschade rakt in i dess kärna med en enorm hastighet. Efter denna kosmiska krock kastades enorma strömmar av gas ut i galaxens omgivningar som senare bildade en ring som omgav NGC 5291 [1].

Med tiden har materialet i denna ring ansamlats, kollapsat och gett upphov till dussintals skilda områden där nya stjärnor nu bildas, och flera dvärggalaxer. I denna nya bild från instrumentet FORSVLT syns de som bleka blå och vita fläckar som ligger utspridda omkring NGC 5291. Den tyngsta och mest ljusstarka av dessa fläckar, är en dvärggalax som kallas NGC 5291N, och syns en bit till höger om NGC 5291 i bilden.

Forskare tror att Vintergatan, likt alla stora galaxer, bildades ur många, mindre dvärggalaxer då universum var ungt. Om dessa små galaxer har överlevt på egen hand fram tills nu brukar de innehålla många mycket gamla stjärnor.

Ändå tycks NGC 5291N inte innehålla några gamla stjärnor. Detaljerade observationer med spektrografen MUSE [2] avslöjade dessutom att galaxens yttre delar visar upp egenskaper som normalt förknippas med nya stjärnor, men som är oväntade jämfört med dagens teoretiskta modeller. Astronomer misstänker att tunga kollisioner mellan gasmoln i närheten av galaxen kan ligga bakom dessa ovanliga egenskaper.

Till utseendet är NGC 5291N ingen typisk dvärggalax. Istället delar den överraskande många drag med de ojämna och klumpiga stjärnfabriker till galaxer som astronomer sett i det avlägsna universum. Detta gör galaxen till ett unikt system i vår del av universum och ett viktigt laboratorium för att studera unga, gasrika galaxer, som normalt sett är alltför avlägsna för att kunna observeras i detalj med dagens teleskop.

Detta ovanliga system har tidigare observerats av flera markbaserade teleskop, bland dem ESO:s 3,6-meterteleskop vid La Sillaobservatoriet [3]. Men först nu, tack vare kapaciteten hos MUSE, FORS och Very Large Telescope har man lyckats fastställa NGC 5291N:s historia och egenskaper.

Framtida observationer med till exempel ESO:s European Extremely Large Telescope (E-ELT) kan göra det möjligt för astronomer att ytterligare reda ut de återstående mysterierna hos denna dvärggalax.

Noter

[1] För närvarande växelverkar NGC 5291 även med MCG-05-33-005, fast inte lika dramatiskt. Även kallad Seashell Galaxy (Snäckskalsgalaxen) ser denna ovanliga, kommaformade galaxen ut att suga åt sig materia från NGC 5291:s ljusa kärna.

[2] NGC 5291N observerades med hjälp av tredimensionell spektrografi under MUSE:s första vetenskapliga valideringsobservationer. Tekniken tredimensionell spektrografi innebär att ett spektrum registreras från varje punkt himlen och skapar en kraftfull, tredimensionell bild av objektet som ska studeras. Mätningarna med MUSE avslöjade oväntade emissionslinjer från syre och väte i utkanterna av NGC 5291N.

[3] NGC 5291 studerades redan 1978 av astronomer med hjälp av ESO:s 3,6-metersteleskop vid La Sillaobservatoriet. Dessa observationer avslöjade stora mängder av material i rymden omkring och långt utanför galaxen som vi nu vet är stjärnbildande områden samt flera dvärggalaxer som skapades efter att galaxens gasrika ring kollapsade.

Mer information

Forskningsresultaten presenteras i en artikel med titeln “Ionization processes in a local analogue of distant clumpy galaxies: VLT MUSE IFU spectroscopy and FORS deep images of the TDG NGC 5291N”, av J. Fensch m. fl., och publiceras i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

Teamet består av J. Fensch (Laboratoire AIM Paris-Saclay, CEA/IRFU/SAp, Universite Paris Diderot, Gif-sur-Yvette, Frankrike [CEA]), P.-A. Duc (CEA) , P. M. Weilbacher (Leibniz-Institut für Astrophysik, Potsdam, Tyskland), M. Boquien (University of Cambridge, Storbritannien; Universidad de Antofagasta, Antofagasta, Chile) och Erik Zackrisson (Uppsala universitet, Sverige).

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Onsala, Sverige
Tel: 0317725500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Jérémy Fensch
Laboratoire AIM Paris-Saclay, CEA/IRFU/SAp, Universite Paris Diderot
Gif-sur-Yvette, France
E-post: jeremy.fensch@gmail.com

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1547, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1547sv
Namn:NGC 5291
Typ:Local Universe : Galaxy : Type : Interacting
Facility:Very Large Telescope
Instruments:FORS2
Science data:2016A&A...585A..79F

Bilder

Krockresterna runt galaxen NGC 5291
Krockresterna runt galaxen NGC 5291
Galaxen NGC 5291 i stjärnbilden Kentauren.
Galaxen NGC 5291 i stjärnbilden Kentauren.
Vidvinkelbild av himlen omkring galaxen NGC 5291
Vidvinkelbild av himlen omkring galaxen NGC 5291
Krockresterna runt galaxen NGC 5291 (med etiketter)
Krockresterna runt galaxen NGC 5291 (med etiketter)

Videor

Zooma in mot galaxen NGC 5291 krockresterna kring den
Zooma in mot galaxen NGC 5291 krockresterna kring den
Krockresterna runt galaxen NGC 5291 i närbild
Krockresterna runt galaxen NGC 5291 i närbild

Se även