Pressmeddelande

Kontrakten tecknas för ELT:s speglar och sensorer

18 januari 2017

Under en ceremoni idag vid ESO:s huvudkontor undertecknades fyra kontrakt för viktiga komponenter till Extremely Large Telescope (ELT) som ESO bygger. Dessa gäller gjutningen av teleskopets jättelika sekundära och tertiära speglar, som tilldelats SCHOTT, samt leverans av spegelelement till de två speglarna, som tilldelats SENER Group, och leverans av kantsensorerna som utgör en viktig del av kontrollsystemet för ELT:s enorma segmenterade primärspegel, som tilldelats FAMES-konsortiet. Sekundärspegeln blir världens största hittills i sitt slag och den största konvexa spegeln som någonsin producerats.

Byggandet av 39-metersteleskopet ELT, världens största teleskop för synligt och infrarött ljus, går framåt. Det gigantiska teleskopet använder ett världsunikt och komplext optiskt system bestående av fem speglar, som kräver både optiska och mekaniska delar som tänjer på teknikens gränser.

Kontrakten för tillverkningen av flera av dessa utmanande teleskopkomponenter har nu undertecknats av ESO:s generaldirektör, Tim de Zeeuw, och representanter från tre industriella uppdragstagare från ESO:s medlemsländer.

– Det är med stor glädje som jag skriver under dessa fyra kontrakt idag, en för varje avancerade komponent i hjärtat av ELT:s revolutionära optiska system. De understryker att byggandet av detta gigantiska teleskop går framåt med full fart – i tid för att nå första ljuset i 2024. Vi på ESO ser fram emot att arbeta med SCHOTT, SENER och FAMES – tre ledande industriella partners från våra medlemsstater, sa Tim de Zeeuw i början av presentationsceremonin.

De två första kontrakten skrevs under för SCHOTT av vice vd Christoph Fark. De täcker gjutningen av ELT:s största enskilda speglar – den 4,2-meter breda sekundärspegeln och den 3,8-meter breda tertiära spegeln – i SCHOTT:s lågexpansiva keramiska material Zerodur© [1].

Sekundärspegeln, som kommer att hänga upp och ner längst upp på teleskopstrukturen, högt över den 39 meter stora primärspegeln, kommer vara den största som har installerats på ett teleskop och den största konvexa spegeln som hittills tillverkats [2]. Den konkava tertiärspegeln är ytterligare en av teleskopets ovanliga detaljer [3]. ELT:s sekundära och tertiära speglar konkurrerar i storlek med primärspeglarna hos många av dagens forskningsteleskop; de ska väga 3,5 respektive 3,2 ton [4]. Sekundärspegeln ska levereras senast i slutet av 2018 och tertiärspegeln senast juli 2019.

Det tredje kontraktet undertecknades för SENER Group av Diego Rodríguez, direktören för koncernens rymdavdelning. Avtalet omfattar tillhandahållandet av de sofistikerade stödcellerna för ELT:s sekundär- och tertiärspeglar, och de tillhörande komplexa systemen för adaptiv optik som kommer att säkerställa att dessa jättelika men flexibla speglar bibehåller både sin form och placering inuti teleskopet. Stor precision behövs om teleskopet ska leverera optimal bildkvalitet.

Det fjärde kontraktet undertecknades för FAMES-konsortiet, som består av Fogale and Micro-Epsilon, av vd Didier Rozière (FAMES och Fogale) och vd Martin Sellen (FAMES och Micro-Epsilon). Kontraktet täcker byggandet av totalt 4608 kantsensorerna för de 798 hexagonala segmenten som utgör ELT:s primärspegel [5].

Dessa sensorer är de bästa i sitt slag som hittills använts i ett teleskop och kan tillförlitligt mäta relativa positioner med en noggrannhet på några nanometer. De utgör en fundamental del av det väldigt komplexa systemet för ELT:s primärspegel som ska kontinuerligt mäta av spegelsegmentens positioner relativt till sina grannar och som gör det möjligt för segmenten att arbeta tillsammans för att bilda ett perfekt avbildningssystem. Det är en enorm utmaning inte bara att göra tillräckligt noggranna sensorer utan också att tillverka dem i tillräcklig takt för att kunna leverera tusentals inom en kort tidsram.

Vid ceremonin deltog också andra ledande företrädare för både företagen som är involverade i projektet och för ESO. Det var ett utmärkt tillfälle för representanterna för de företag som tillverkar många av det gigantiska teleskopets optiska och mekaniska komponenter att lära känna varandra informellt nu när de börjar hjälpas åt med att bygga världens största öga mot himlen.

Noter

[1] Zerodur utvecklades ursprungligen för astronomiska teleskop i slutet av 1960-talet. Det uppvisar nästan ingen termisk expansion, vilket betyder att även med stora temperatursvängningar expanderar inte materialet. Kemiskt är Zerodur mycket motståndskraftigt och kan poleras till en väldigt hög finish. Det reflekterande skiktet, av aluminium eller silver, skapas vanligtvis genom ångbeläggning på den extremt släta ytan strax innan teleskopet tas i drift. Många välkända teleskop med Zerodurspeglar har fungerat tillförlitligt i årtionden, bland dem ESO:s Very Large Telescope i Chile.

[2] Eftersom sekundärspegeln är ovanligt konvex och asfärisk är tillverkningen en rejäl utmaning. Resultatet väntas bli ett enastående stycke av optisk ingenjörskonst och likt många andra delar av ELT det första av sitt slag i detta teknikområde. Sekundärspegeln och dess stödsystem väger totalt 12 ton – och eftersom det hänger över primärspegeln måste man vidta stor försiktighet för att förhindra spegeln från att falla ner!

[3] De flesta av dagens stora teleskop, inklusive VLT och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble, använder sig av endast två böjda speglar för att avbilda himlen. Hos dessa teleskop kan en tredje så kallad tertiärspegel ibland användas för att avleda ljuset till en lämplig fokuspunkt. En sådan spegel är vanligtvis liten och platt, men i ELT har också den tertiära spegeln en böjd yta. Genom att använda tre speglar kan en bättre slutlig bildkvalitet uppnås över ett större synfält än vad som är möjligt med en tvåspegeldesign.

[4] Kontraktet för att slipa sekundärspegeln har redan tilldelats.

[5] Vid denna tidpunkt har 3288 sensorer beställts inom ramarna för ELT:s fas 1. Ytterligare 1320 kommer inkluderas i ELT fas 2, vilket blir 4608 totalt.

 

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Mer information om ELT

• Mer information om SCHOTT

• Mer information om SENER group

• Mer information om Fogale och Micro-Epsilon (FAMES-konsortiet)

Kontakter

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1704 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.