eso2003sv — Bildrelease

ESO-teleskop spanar in den försvagade superjätten Betelgeuse

14 februari 2020, Skurup

Astronomer har använt ESO:s Very Large Telescope (VLT) för att studera den röda superjätten Betelgeuse i Orions stjärnbild, som nu är inne i en historiskt ljussvag fas. Nya bilder visar inte bara att stjärnan blir allt svagare, utan även att dess form har förändrats.

Den ljusa stjärnan Betelgeuse började att tappa i ljusstyrka i slutet av förra året, och är när detta skrivs 36 % svagare än normalt. Denna förändring kan ses även med blotta ögat och följs av såväl professionella som amatörastronomer.

 

Ett forskarlag under ledning av astronomen Miguel Montargès vid KU Leuven i Belgien har observerat stjärnan med ESO:s Very Large Telescope sedan december 2019 för att undersöka varför tappar i ljusstyrka. Ett av de första resultaten från observationskampanjen är en ny bild av stjärnans yta som togs med SPHERE-instrumentet på VLT.

 

Forskarna studerade Betelgeuse på samma sätt även i januari 2019, innan den började avta i intensitet. De två bilderna visar att stjärnan har förändrat inte bara sin ljusstyrka utan även sin skenbara form. 

 

Det har spekulerats i om Betelgeuse svaga fas signalerar att den snart kommer att explodera som en supernova, likt alla röda superjättar. När detta kommer att ske är oklart, men det sker troligen inte inom en snar framtid. Det finns andra förklaringar till varför Betelgeuse beter sig som den gör. "De två hypoteser vi nu arbetar med är att ytan blir svalare på grund av ovanlig aktivitet i stjärnan, eller att ett stoftmoln har kastats ut som skymmer en del av ljuset från stjärnans yta" säger Montargès [1]. "Eftersom vår kunskap om röda superjättar är begränsad kan vi lära oss nya saker under observationerna av stjärnan".

 

För Montargès och hans forskarlag var det nödvändigt att använda just VLT på Cerro Paranal i Chile. "ESO:s Paranalobservatorium är en av de få anläggningar som har möjlighet att upplösa Betelgeuse skiva", säger han. Med instrumenten på VLT kan observationer göras i både optiskt och nära infrarött ljus vilket gör det möjligt att se stjärnans yta såväl som materialet i dess omgivning. "Observationer som dessa är det enda sättet för oss att förstå vad som händer med stjärnan."

 

En annan ny bild, med VISIR-instrumentet på VLT i december 2019, är tagen i infrarött ljus som avges av det uppvärmda stoftet kring Betelgeuse. VISIR kan liknas vid en värmekamera. Dessa observationer gjordes av ett forskarlag under ledning av Pierre Kervella vid Parisobservatoriet i Frankrike. Stoftmolnet kring stjärnan ser ut som eldsflammor på bilden och uppstår när stjärnan kastar ut material i rymden.

 

"Det sägs ofta att vi alla är gjorda av stjärnstoff, men varifrån kommer allt detta stoft?" frågar sig Emily Cannon, en doktorand vid KU Leuven som arbetar med SPHERE-bilder av röda superjättar. "Under sin livstid producerar röda superjättar enorma mängder stoft som de släpper ut i rymden. Med modern teknik kan vi studera dessa objekt, som Betelgeuse på 700 ljusårs avstånd, med tidigare ouppnådd detaljrikedom, vilket ger oss nya möjligheter att förstå varför de förlorar material på detta sätt."

Noter

[1] På Betelgeuses oregelbundna yta finns enorma konvektionsceller som rör sig, stiger och sjunker. Dessutom pulserar hela stjärnan. Båda dessa effekter gör att stjärnan varierar i ljusstyrka.

Mer information

Forskarlaget utgörs av Miguel Montargès (Institute of Astronomy, KU Leuven, Belgien), Emily Cannon (Institute of Astronomy, KU Leuven, Belgien), Pierre Kervella (LESIA, Observatoire de Paris - PSL, Frankrike), Eric Lagadec (Laboratoire Lagrange, Observatoire de la Côte d'Azur, Frankrike), Faustine Cantalloube (Max-Planck-Institut für Astronomie, Heidelberg, Tyskland), Joel Sánchez Bermúdez (Instituto de Astronomía, Universidad Nacional Autónoma de México, Mexico City, Mexico och Max-Planck-Institut für Astronomie, Heidelberg, Tyskland), Andrea Dupree (Center for Astrophysics | Harvard & Smithsonian, USA), Elsa Huby (LESIA, Observatoire de Paris - PSL, Frankrike), Ryan Norris (Georgia State University, USA), Benjamin Tessore (IPAG, Frankrike), Andrea Chiavassa (Laboratoire Lagrange, Observatoire de la Côte d'Azur, Frankrike), Claudia Paladini (ESO, Chile), Agnès Lèbre (Université de Montpellier, Frankrike), Leen Decin (Institute of Astronomy, KU Leuven, Belgien), Markus Wittkowski (ESO, Tyskland), Gioia Rau (NASA/GSFC, USA), Arturo López Ariste (IRAP, Frankrike), Stephen Ridgway (NSF’s National Optical-Infrared Astronomy Research Laboratory, USA), Guy Perrin (LESIA, Observatoire de Paris - PSL, Frankrike), Alex de Koter (Astronomical Institute Anton Pannekoek, Amsterdam University, The Netherlands & Institute of Astronomy, KU Leuven, Belgien), Xavier Haubois (ESO, Chile).

 

VISIR-bilden togs inom ramen för ett demonstrationsprojektet NEAR (Near Earths in the AlphaCen Region), en uppgradering av VISIR som användes under en kortare tid.

 

ESO är Europas främsta mellanstatliga samarbetsorgan för astronomisk forskning och med råge världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det har 16 medlemsländer: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Johan Warell
Astronom och ESON-representant för Sverige
Skurup, Sverige
Tel: 0706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Miguel Montargès
FWO [PEGASUS]² Marie Skłodowska-Curie Fellow / Institute of Astronomy, KU Leuven
Leuven, Belgium
Tel: +32 16 32 74 67
E-post: miguel.montarges@kuleuven.be

Emily Cannon
Institute of Astronomy, KU Leuven
Leuven, Belgium
Tel: +32 16 32 88 92
E-post: emily.cannon@kuleuven.be

Pierre Kervella
LESIA, Observatoire de Paris - PSL
Paris, France
Tel: +33 0145077966
E-post: pierre.kervella@observatoiredeparis.psl.eu

Bárbara Ferreira
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
Mobil: +49 151 241 664 00
E-post: pio@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso2003 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso2003sv
Namn:Betelgeuse
Typ:Milky Way : Star : Evolutionary Stage : Red Supergiant
Facility:Very Large Telescope
Instruments:SPHERE, VISIR

Bilder

SPHERE:s vy av Betelgeuse i december 2019
SPHERE:s vy av Betelgeuse i december 2019
SPHERE:s vy av Betelgeuse i januari 2019
SPHERE:s vy av Betelgeuse i januari 2019
Betelgeuse före och efter försvagningen
Betelgeuse före och efter försvagningen
Stoftmolnet kring Betelgeuse fotograferat med VISIR
Stoftmolnet kring Betelgeuse fotograferat med VISIR
En stoftplym från Betelgeuse (konstnärlig bild)
En stoftplym från Betelgeuse (konstnärlig bild)
Betelgeuse i stjärnbilden Orion
Betelgeuse i stjärnbilden Orion

Videor

ESO-teleskop spanar in den försvagade superjätten Betelgeuse
ESO-teleskop spanar in den försvagade superjätten Betelgeuse
Inzoomning mot Betelgeuse
Inzoomning mot Betelgeuse
Betelgeuse före och efter försvagningen
Betelgeuse före och efter försvagningen
En resa från Betelgeuse omgivning till dess yta
En resa från Betelgeuse omgivning till dess yta

Se även