Pressmeddelande

Kan Hayabusa2 landa? Ny studie avslöjar att rymdsondens målasteroid är mindre och snurrar snabbare än man trott

18 september 2025, Skurup

Astronomer har använt observatorier runt om i världen, inklusive Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT), för att studera asteroiden 1998 KY26, och avslöjat att den är nästan tre gånger mindre och roterar mycket snabbare än man tidigare trott. Asteroiden är målet för det förlängda uppdraget för den japanska rymdsonden Hayabusa2 år 2031. De nya observationerna ger viktig information inför rymdsonden studier vid asteroiden, bara sex år innan dess möte med 1998 KY26.

"Vi fann att objektets egenskaper är helt annorlunda än vad som tidigare beskrivits", säger astronomen Toni Santana-Ros vid Alicanteuniversitet i Spanien, som ledde en studie om 1998 KY26 som publicerades idag i Nature Communications. De nya observationerna, i kombination med tidigare radardata, har avslöjat att asteroiden bara är 11 meter stor, vilket innebär att den lätt skulle få plats inuti kupolen för det VLT-teleskop som användes för att observera den. Asteroiden roterar också ungefär dubbelt så snabbt som man tidigare trott: "Ett dygn på denna asteroid varar bara fem minuter!" säger han. Tidigare data indikerade att asteroiden var cirka 30 meter i diameter och fullbordade en rotation på cirka 10 minuter.

"Den mindre storleken och den snabbare rotationen som nu uppmätts kommer att göra Hayabusa2:s besök ännu mer intressant, men också ännu mer utmanande", säger medförfattaren Olivier Hainaut, astronom vid ESO i Tyskland. Detta beror på att en landningsmanöver, där rymdfarkosten mjuklandar på asteroiden, kommer att vara svårare att utföra än väntat.

asteroiden 1998 KY26 är det slutliga målet för den japanska rymdforskningsmyndigheten (JAXA):s rymdsond Hayabusa2. Under sitt primära uppdrag utforskade sonden den 900 meter stora asteroiden 162173 Ryugu 2018 och skickade asteroidprover tillbaka till jorden 2020. Med bränsle kvar skickades den på ett förlängt uppdrag som varar till 2031, då den ska möta 1998 KY26 för att lära sig mer om de allra minsta asteroiderna. Det blir första gången en rymdsond möter en liten asteroid – alla tidigare uppdrag har utforskat asteroider med diametrar på hundratals eller till och med tusentals meter.

Santana-Ros och hans forskargrupp observerade 1998 KY26 från jorden för att stödja förberedelserna inför uppdraget. Eftersom asteroiden är mycket liten och därmed mycket svag, krävde studierna att man väntade på ett nära möte med jorden och använde stora teleskop, som ESO:s VLT i Chiles Atacamaöken.

Observationerna visade att asteroiden har en ljus yta och sannolikt består av solid sten som kan ha sitt ursprung i en planet eller en annan asteroid. Forskarna kunde dock inte helt utesluta möjligheten att asteroiden är uppbyggd av spillror som löst fäster sig vid varandra. ”Vi har aldrig studerat en tio meter stor asteroid på nära håll i rymden, så vi vet inte riktigt vad vi kan förvänta oss och hur den kommer att se ut”, säger Santana-Ros, som också är knuten till universitetet i Barcelona.

”Det fantastiska med studien är att vi upptäckte att asteroidens storlek är jämförbar med storleken på rymdfarkosten som ska besöka den! Och att vi kunde karakterisera ett så litet objekt med våra teleskop, vilket innebär att vi kan göra detsamma för andra objekt i framtiden”, säger Santana-Ros. ”Våra metoder kan påverka planerna för framtida asteroidutforskning nära jorden eller till och med utvinning av mineraler från asteroider.”

”Dessutom vet vi nu att vi kan karakterisera även de minsta av de farliga asteroiderna som kan träffa jorden, som den som träffade nära Chelyabinsk i Ryssland 2013 som knappt var större än KY26”, avslutar Hainaut.

Mer information

Forskningsresultaten presenteras i en kommande artikel med titeln ”Hayabusa2 extended mission target asteroid 1998 KY26 is smaller and rotating faster than previously known” i tidskriften Nature Communications (doi: 10.1038/s41467-025-63697-4).

Forskargruppen består av T. Santana-Ros (Departamento de Física, Ingeniería de Sistemas y Teoría de la Señal, Universidad de Alicante, och Institut de Ciències del Cosmos (ICCUB), Universitat de Barcelona (IEEC-UB), Spanien), P. Bartczak (Instituto Universitario de Física Aplicada a las Ciencias y a las Tecnologías, Universidad de Alicante, Spanien och Astronomical Observatory Institute, Faculty of Physics och Astronomy, A. Mickiewicz University, Poland [AOI AMU]), K. Muinonen (Department of Physics, University of Helsinki, Finland [Physics UH]), A. Rożek (Institute for Astronomy, University of Edinburgh, Royal Observatory Edinburgh, Storbritannien [IfA UoE]), T. Müller (Max-Planck-Institut für extraterrestrische Physik, Tyskland), M. Hirabayashi (Georgia Institute of Technology, USA), D. Farnocchia (Jet Propulsion Laboratory, California Institute of Technology, USA [JPL]), D. Oszkiewicz (AOI AMU), M. Micheli (ESA ESRIN / PDO / NEO Coordination Centre, Italien), R. E. Cannon (IfA UoE), M. Brozovic (JPL), O. Hainaut (European Southern Observatory, Tyskland), A. K. Virkki [Physics UH], L. A. M. Benner (JPL), A. Cabrera-Lavers (GRANTECAN and Instituto de Astrofísica de Canarias, Spanien), C. E. Martínez-Vázquez (International Gemini Observatory/NSF NOIRLab, USA), K. Vivas (Cerro Tololo Inter-American Observatory/NSF NOIRLab, Chile).

Europeiska sydobservatoriet (ESO) möjliggör för astronomer världen över att utforska universums mysterier. Vi designar, konstruerar och driver markbaserade observatorier av yppersta världsklass – som astronomer använder för att besvara spännande och utmanande frågor och för att sprida astronomisk kunskap – och driver internationella samarbeten inom astronomin. ESO startade som en mellanstatlig organisation 1962 och har i dag 16 medlemsländer (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike), tillsammans med Chile som värdland och Australien som en strategisk partner. ESO:s högkvarter och besökscenter med planetarium, ESO Supernova, ligger nära München i Tyskland, medan teleskopen är placerade i Atacamaöknen i Chile, en unik plats för astronomiska observationer. ESO driver tre observatorier i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope och Very Large Telescope Interferometer, liksom kartläggningsteleskop som VISTA. Vid Paranal kommer även ESO att placera och driva Cherenkov Telescope Array South, världens största och känsligaste gammastrålningsteleskop. Tillsammans med internationella partners driver ESO anläggningen ALMA på Chajnantorplatån som observerar himlen i millimeter- och submillimetervåglängder. Vid Cerro Armazones, nära Paranal, bygger vi för närvarande ESO:s Extremely Large Telescope, ”världens största öga mot himlen”. Från kontoret i Santiago, Chile, stödjer vi verksamheten i landet och samverkar med det chilenska samhället och våra samarbetspartners.

Länkar

 

• Forskningsartikel  
• Bilder på VLT
• För journalister: Prenumerera för att få nyhetsbrev under embargo på svenska 
• För astronomer: Berätta om din forskning!
• Ny ESO-studie bekräftar allvarlig påverkan på natthimlen från planerat industriellt projekt nära Paranal

Kontakter

Toni Santana-Ros
Planetary Scientist, University of Alicante and University of Barcelona
Alicante and Barcelona (Catalonia), Spain
Tel: +34 965903400 Ext: 2645 / 600948703
E-post: tsantanaros@icc.ub.edu

Olivier Hainaut
ESO Astronomer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6754
Mobil: +49 151 2262 0554
E-post: ohainaut@eso.org

Bárbara Ferreira
ESO Media Manager
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
Mobil: +49 151 241 664 00
E-post: press@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso2515 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.