Pressmeddelande

Den största bilden i sitt slag visar dold kemi i Vintergatans centrum

25 februari 2026, Skurup

Astronomer har fångat den centrala regionen av vår Vintergata i en makalös ny bild som avslöjar ett komplext nätverk av filament av kosmisk gas i oöverträffad detaljrikedom. Denna stora datamängd, som erhållits med Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), kommer att göra det möjligt för astronomer att undersöka stjärnornas liv i den mest extrema regionen av galaxen, nära det supermassiva svarta hålet i dess centrum.

"Det är en plats av extremer, osynlig för våra ögon, men nu avslöjad i extraordinär detaljrikedom" menar Ashley Barnes, astronom vid Europeiska sydobservatoriet (ESO) i Tyskland som är en del av forskargruppen som gjorde de nya observationerna. De ger en unik bild av den kalla gasen – råmaterialet ur vilket stjärnor bildas – inom den så kallade centrala molekylära zonen (CMZ) i vår galax. Det är första gången den kalla gasen i hela denna region har utforskats på denna detaljnivå.

Området som visas i den nya bilden har en utsträckning på över 650 ljusår. Här finns täta moln av gas och stoft som omger det supermassiva svarta hålet i galaxens centrum. "Det är den enda galaktiska centralregionen som är tillräckligt nära jorden för att kunna studeras i detalj", säger Barnes. Datasetet avslöjar CMZ på ett helt nytt sätt, från gasstrukturer dussintals ljusår i utsträckning till små gasmoln runt enskilda stjärnor.

Den gas som ACES (ALMA CMZ Exploration Survey) specifikt har undersökt är kall molekylär gas. Studien ger en inblick i den invecklade kemin i CMZ och har avslöjat dussintals molekyler, från enkla, som kiselmonoxid, till mer komplexa organiska ämnen som metanol, etanol och aceton.

Kall molekylär gas strömmar längs filament genom galaxen som sammanstrålar i täta områden av materia där stjärnor kan bildas. Vi vet hur denna process sker i Vintergatans ytterregioner, men inom det centrala området är processerna avsevärt mer extrema. ”I CMZ finns några av de mest massiva stjärnorna vi känner till i galaxen. Många av dessa har korta liv och dör unga i kraftiga supernovaexplosioner, och till och med hypernovor”, säger ACES-ledaren Steve Longmore, professor i astrofysik vid Liverpool John Moores University, Storbritannien. Med ACES hoppas astronomerna att bättre förstå hur dessa fenomen påverkar stjärnbildningen och huruvida de nuvarande teorierna om densamma gäller även i extrema miljöer.

”Genom att studera hur stjärnor föds i CMZ kan vi också få en tydligare bild av hur dagens galaxer växte och utvecklades”, tillägger Longmore. ”Vi tror att denna region delar många egenskaper med galaxerna i det tidiga universum, där stjärnor bildades i kaotiska, extrema miljöer.”

För att samla in den nya datan använde astronomerna ALMA, som drivs av ESO och dess partners i Chiles Atacamaöken. Faktum är att detta är första gången ett så stort område har genomsökts med denna anläggning, vilket gör den resulterande bilden till den största som hittills erhållits med ALMA. På himlen motsvarar området tre fullmånar sida vid sida.

"Vi förväntade oss en hög detaljnivå när vi utformade kartläggningen, men vi blev djupt överraskade av den komplexitet och rikedom som avslöjades i den slutliga bilden", säger Katharina Immer, ALMA-astronom vid ESO som deltog i projektet. Data från ACES presenteras i fem artiklar i tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, och en sjätte artikel är snart klar för publicering.

"Den kommande uppgraderingen av ALMA, Wideband Sensitivity Upgrade, kommer tillsammans med ESO:s Extremely Large Telescope snart att göra det möjligt för oss att undersöka denna region ännu djupare – att lösa finare strukturer, spåra mer komplex kemi och utforska samspelet mellan stjärnor, gas och svarta hål med oöverträffad skärpa", säger Barnes. "På många sätt är detta bara början."

Mer information

Svenska forskare har gett viktiga bidrag till detta forskingsprojekt. En av dem är Maya Petkova som är postdoktor på Chalmers tekniska högskola i Göteborg och leder teori- och simuleringsgruppen inom ACES. “Vårt mål är att tillhandahålla en uppsättning numeriska simuleringar som kan jämföras med observationsdata och hjälpa oss att tolka dem” säger hon. 

När Petkova såg hela bilden första gången slogs hon av den otroliga detaljnivån i områdena mellan de få välstuderade molnen. “Plötsligt framträdde det galaktiska centrumet som ett rikt sammankopplat system, där varje region vi studerar ger oss en ny bit i det stora pussel som berättar hur detta system fungerar.”

För att förstå galaxernas utveckling är det viktigt att studera den centrala delen av galaxen. Petkova poängterar betydelsen av ACES-projektet: “Vi kan inte förstå galaxernas utveckling utan att förstå hur stjärnor bildas i deras centra. Vi vet att den molekylära gasen i Vintergatans centrum utsätts för extrema förhållanden jämfört med området kring vår egen sol, men vi förstår inte helt hur detta påverkar stjärnbildningsprocessen. Det är närmaste exemplet på en extrem stjärnbildningsregion, och det enda vi kan studera i detalj för att hjälpa oss att besvara dessa frågor.”

Denna forskning presenteras i en serie artiklar baserade på ACES-data i tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society:

Artikel I - ALMA Central molecular zone Exploration Survey (ACES) I: Overview paper 

Artikel II - ALMA Central molecular zone Exploration Survey (ACES) II: Continuum imaging

Artikel III - ALMA Central molecular zone Exploration Survey (ACES) III: Molecular line data reduction and HNCO & HCO+ data

Artikel IV - ALMA Central molecular zone Exploration Survey (ACES) IV: Data of the two intermediate-width spectral windows

Artikel V - ALMA Central molecular zone Exploration Survey (ACES) V: CS(2-1), SO 2_3-1_2, CH3CHO 5_(1,4)-4_(1,3), HC3N(11-10) and H40A lines data

Artikel VI - ALMA Central molecular zone Exploration Survey (ACES) VI: ALMA Large Program Reveals a Highly Filamentary Central Molecular Zone (undergoing minor revision, [ArXiV URL])

Den vetenskapliga datan kommer att bli tillgänglig via ALMA Science Portal: https://almascience.org/alma-data/lp/aces.

Den internationella ACES-gruppen består av över 160 forskare, från masterstudenter till pensionärer, som arbetar vid fler än 70 institutioner i Europa, Nord- och Sydamerika, Asien och Australien. Projektet initierades och leddes av Steven Longmore (Liverpool John Moores University, Storbritannien), tillsammans med de andra projektansvariga: Ashley Barnes (European Southern Observatory, Tyskland), Cara Battersby (University of Connecticut, USA [Connecticut]), John Bally (University of Colorado Boulder, USA), Laura Colzi (Centro de Astrobiología, Madrid, Spanien [CdA]), Adam Ginsburg (University of Florida, USA [Florida]), Jonathan Henshaw (Max Planck Institute for Astronomy, Heidelberg, Tyskland), Izaskun Jiménez-Serra (CdA), J. M. Diederik Kruijssen (COOL Research DAO), Elisabeth Mills (University of Kansas, USA), Maya Petkova (Chalmers tekniska högskola, Sverige), Mattia Sormani (Dipartimento di Scienza Applicata e Tecnologia (DiSAT), University of Insubria, Italien & Institut für Theoretische Astrophysik (ITA), Universität Heidelberg, Tyskland), Robin Tress (École Polytechnique de Launneberg, Universität Heidelberg, Universität Switzerland, Universität Laun. Tyskland), Daniel Walker (UK ALMA Regional Center Node, University of Manchester, Storbritannien) och Jennifer Wallace (Connecticut).

Inom ACES koordineras ALMA:s arbetsgrupp för datareduktion av Adam Ginsburg, Daniel Walker och Ashley Barnes, och inkluderar Nazar Budaiev (Florida), Laura Colzi (CdA), Savannah Gramze (Florida), Pei-Ying Hsieh (National Astronomical Observatory of Japan, Mitaka, Tokyo, Japan), Desmond Jeff (Florida), Xing Lu (Shanghai Astronomical Observatory, Chinese Academy of Sciences, Kina), Jaime Pineda (Max-Planck-Institut für Extraterrestrische Physik, Tyskland), Marc Pound (University of Maryland, USA) och Álvaro Sánchez-Monge (Institut de Ciències de l’Espai, CSIC, Bellaterra, Spanien; Institut d’Estudis Espacials de Catalunya, Castelldefels, Spanien), tillsammans med över 30 ytterligare gruppmedlemmar som bidrog till datareduktionen.

Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) är en internationell astronomisk anläggning som drivs i partnerskap mellan ESO, National Science Foundation (NSF, USA) och National Institutes of Natural Sciences (NINS, Japan), tillsammans med Chile. ALMA finansieras av ESO genom dess medlemsstater, av NSF i samarbete med National Research Council of Canada (NRC) och National Science and Technology Council (NSTC) i Taiwan, och av NINS i samarbete med Academia Sinica (AS) i Taiwan och Korea Astronomy and Space Science Institute (KASI). Konstruktionen och driften av ALMA leds av ESO för dess medlemsstater, av National Radio Astronomy Observatory (NRAO) genom Associated Universities, Inc. (AUI) för Nordamerika, och av National Astronomical Observatory of Japan (NAOJ) för Östasien. Joint ALMA Observatory (JAO) står för övergripande ledning och organisation under konstruktionen, driftsättningen och driften av ALMA.

Europeiska sydobservatoriet (ESO) möjliggör för astronomer världen över att utforska universums mysterier. Vi designar, konstruerar och driver markbaserade observatorier av yppersta världsklass – som astronomer använder för att besvara spännande och utmanande frågor och för att sprida astronomisk kunskap – och driver internationella samarbeten inom astronomin. ESO startade som en mellanstatlig organisation 1962 och har i dag 16 medlemsländer (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike), tillsammans med Chile som värdland och Australien som en strategisk partner. ESO:s högkvarter och besökscenter med planetarium, ESO Supernova, ligger nära München i Tyskland, medan teleskopen är placerade i Atacamaöknen i Chile, en unik plats för astronomiska observationer. ESO driver tre observatorier i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope och Very Large Telescope Interferometer, liksom kartläggningsteleskop som VISTA. Vid Paranal kommer även ESO att placera och driva Cherenkov Telescope Array South, världens största och känsligaste gammastrålningsteleskop. Tillsammans med internationella partners driver ESO anläggningen ALMA på Chajnantorplatån som observerar himlen i millimeter- och submillimetervåglängder. Vid Cerro Armazones, nära Paranal, bygger vi för närvarande ESO:s Extremely Large Telescope, ”världens största öga mot himlen”. Från kontoret i Santiago, Chile, stödjer vi verksamheten i landet och samverkar med det chilenska samhället och våra samarbetspartners.

Länkar

• Övergripande artikel om ACES
• Foton på ALMA
• ALMA Wideband Sensitivity Upgrade
• Läs mer om ESO:s Extremely Large Telescope på vår dedikerade webbplats och i vårt pressmaterial
• För journalister: Prenumerera på pressmeddelanden under embargo på svenska 
• För astronomer: Berätta om din forskning!

 

 

Kontakter

Ashley Thomas Barnes
Astronomical Data Scientist, European Southern Observatory (ESO)
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6729
E-post: Ashley.Barnes@eso.org

Steven Longmore
Professor of Astrophysics, Astrophysics Research Institute, Liverpool John Moores University
Liverpool, UK
Tel: +44 (0)151 231 2929
E-post: S.N.Longmore@ljmu.ac.uk

Katharina Immer
ALMA Regional Centre Astronomer, European Southern Observatory (ESO)
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6471
E-post: Katharina.Immer@eso.org

Adam Ginsburg
Associate Professor, Department of Astronomy, University of Florida
Gainesville, FL, USA
Tel: +1 352-294-1879
E-post: adamginsburg@ufl.edu, adam.g.ginsburg@gmail.com

Daniel Walker
Astronomer, UK ALMA Regional Centre Node, University of Manchester
Manchester, UK
E-post: daniel.walker-2@manchester.ac.uk

Pei-Ying Hsieh
Assistant Professor, National Astronomical Observatory of Japan, Tokyo, Japan
E-post: pei-ying.hsieh@nao.ac.jp

Xing Lu
Professor, Shanghai Astronomical Observatory, Chinese Academy of Sciences
Shanghai, China
E-post: xinglu@shao.ac.cn, xinglv.nju@gmail.com

Bárbara Ferreira
ESO Media Manager
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
Mobil: +49 151 241 664 00
E-post: press@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso2603 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.