eso1607sv — Bildrelease

Ett rike av begravda jättar

2 mars 2016

I denna nya enorma bild lyses knallröda gasmoln upp av sällsynta, massiva stjärnor som bara nyligen har antänts och som fortfarande ligger begravda djupt inuti tjocka dammoln. Dessa glödande heta och väldigt unga stjärnor är bara tillfälliga rollfigurer på den kosmiska scenen och deras ursprung förblir gåtfulla. Den enorma nebulosan där dessa jättar föddes, tillsammans med dess rika och fascinerande omgivningar, fångades här i detalj av ESO:s VLT Survey Telescope (VST) vid Paranalobservatoriet i Chile.

RCW 106 är ett spretigt moln av gas och stoft som befinner sig cirka 12 000 ljusår bort i den södra stjärnbilden Vinkelhaken. Området har fått sitt namn eftersom det var det 106:e objektet i en katalog av H II-områden i södra Vintergatan [1]. H II-områden som RCW 106 är moln av vätgas som joniserats av det intensiva stjärnljuset från glödande heta, unga stjärnor, vilket gör att de glöder och visar underliga men också underbara former.

 

Beteckningen RCW 106 gäller det röda molnet ovanför mitten av denna nya bild, men detta är bara den synliga delen av ett enormt H II-område som i övrigt skyms av damm och stoft. Många andra orelaterade objekt är också synliga i denna vidvinkelbild från VST. Filamenten till höger i bilden är till exempel resterna från en uråldrig supernova, och de glödande röda formerna nere till höger i bilden omringar en ovanlig och väldigt het stjärna [2]. Fläckar av mörk, skymmande stoft är också synliga över hela det kosmiska landskapet.

 

Trots att astronomer har studerat RCW 106 under en längre tid är det inte är de röda molnen som drar deras uppmärksamhet, utan snarare det mystiska ursprunget till de massiva och kraftfulla stjärnorna som ligger begravda inuti. Trots att de är mycket ljusstarka så är dessa stjärnor inte synliga i bilder som denna eftersom det omringande stoftet är alltför tjockt. Men i bilder från området i längre våglängder framträder de tydligt.

Forskare förstår till stor del processen som ligger bakom att stjärnor mindre än solen bildas – när gasmoln dras samman under gravitation, ökar deras täthet och temperatur, och kärnfusion börjar – men för de mest massiva stjärnorna som ligger begravda i områden som RCW 106 så verkar inte denna förklaring vara fullt tillräcklig. Dessa stjärnor – som astronomer kallar för O-stjärnor – kan ha massor som är många dussintals gånger större än solen och det är oklart hur de lyckas samla, och hålla ihop, tillräckligt med gas för att bildas.
O-stjärnorna bildas sannolikt ur de tätaste delarna av nebulosamoln såsom RCW 106 och de är notoriskt svåra att studera. Bortsett från dammets skymmande effekt är O-stjärnornas korta liv ytterligare en utmaning. De brinner genom sitt kärnbränsle på bara några tiotals miljoner år, medan de lättaste stjärnorna har livslängder som sträcker sig flera miljarder år. Svårigheten med att bilda stjärnor med denna massa, och deras korta livstid, betyder att de är väldigt ovanliga – bara en av tre miljoner stjärnor i vårt komiska kvarter är en O-typ stjärna. Ingen av de som existerar är tillräckligt nära för att genomföra en detaljerad undersökning och därför är det fortfarande ett mysterium hur dessa skygga stjärnjättar bildas, även om deras uppförstorade inflytande inte går att ta miste på glödande H II-områden som denna.

 

 

Noter

[1] Katalogen sammanställdes 1960 av tre astronomer från Mount Stromloobservatoriet i Australien med efternamnen Rodgers, Campbell och Whiteoak, därav prefixet RCW.

 

[2] Supernovaresten heter SNR G332.4-00.4, även känd som RCW 103. Den är cirka 2000 år gammal. De filamenten nedan i bilden är RCW 104, som omringar Wolf-Rayetstjärnan WR 75. Fastän dessa objekten har RCW nummer, så har senare detaljerade undersökningar avslöjat att inga av dem är H II-områden.

 

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymbobservatorium
Onsala, Sverige
Tel: 0317725500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO education and Public Outreach Department
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1607, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1607sv
Namn:RCW 106
Typ:Milky Way : Star : Type : Wolf-Rayet
Milky Way : Nebula : Type : Star Formation
Milky Way : Nebula : Type : Supernova Remnant
Facility:VLT Survey Telescope
Instruments:OmegaCAM

Bilder

Himlen omkring det stjärnbildande området RCW 106
Himlen omkring det stjärnbildande området RCW 106
Himlen omkring det stjärnbildande området RCW 106 (vidvinkelvy)
Himlen omkring det stjärnbildande området RCW 106 (vidvinkelvy)
Himlen omkring det stjärnbildande området RCW 106 (med etiketter)
Himlen omkring det stjärnbildande området RCW 106 (med etiketter)
Det stjärnbildande området RCW 106 i stjärnbilden Vinkelhaken
Det stjärnbildande området RCW 106 i stjärnbilden Vinkelhaken

Videor

En närmare titt på himlen omkring det stjärnbildande området RCW 106
En närmare titt på himlen omkring det stjärnbildande området RCW 106

Se även