eso1904sv — Bildrelease

Den kosmiska fladdermusen

ESO:s Cosmic Gems Programme fångar en kosmisk fladdermus i flykten

14 mars 2019

I en bortglömd del av stjärnbilden Orion sträcker en kosmisk fladdermus ut sina diffusa vingar genom den interstellära rymden på 2 000 ljusårs avstånd. Unga stjärnor lyser upp nebulosan inifrån trots att de omges av mörka stoftmoln. Nebulosan NGC 1788 är alltför svag för att ses med blotta ögat, men dess pastellika färger avslöjas här med ESO:s Very Large Telescope i den mest detaljerade bilden som hittills tagits av objektet.

Även om denna spöklika nebulosa i Orion verkar vara isolerad från andra objekt i närheten tror astronomerna att den har formats av kraftiga stjärnvindar från massiva stjärnor. Dessa strömmar av het plasma kastas ut från stjärnors atmosfärer i mycket höga hastigheter och formar än i dag det moln som omger den kosmiska fladdermusens nyfödda stjärnor.

NGC 1788 beskrevs första gången av den tysk-brittiske astronomen William Herschel. Han inkluderade nebulosan i en av de mest välkända katalogerna över djuprymdsobjekt, New General Catalog [1]. En fin bild av objektet och dess grannskap togs tidigare med MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid La Sillaobservatoriet, medan den nya bilden visar de gas- och stoftrika inre delarna. Bilden togs med anledning av 20-årsfirandet av ett av ESO:s mest använda och flexibla instrument, FOcal Reducer and low dispersion Spectrograph 2 (FORS2).

FORS2 är monterat på Antu, ett av de fyra 8,2-metersteleskop som ingår i Very Large Telescope (VLT) vid Paranalobservatoiret. Dess förmåga att avbilda relativt stora delar av himlen i utsökt detaljrikedom har gett den en särskilt status bland ESO:s högteknologiska vetenskapliga instrument. Allt sedan FORS2 introducerades har den av astronomerna benämnts den "Schweiziska armékniven", vilket syftar på de talrika observationsmöjligheter som instrumentet erbjuder [2].

Denna bild togs som en del av ESO:s Cosmic Gems Programme, ett projekt för att avbilda intressanta, spännande eller visuellt anslående objekt med ESO:s teleskop, i syfte att användas för utbildning och utåtriktad verksamhet. Projektet utnyttjar teleskoptid som inte kan användas för vetenskapliga observationer, men den data som samlas in görs ändå tillgänglig för astronomer via ESO:s vetenskapliga arkiv.

Noter

[1] John Herschel publicerade 1864 General Catalog of Nebulae and Clusters, en förteckning med över 5 000 djuprymdsobjekt samlade från ett flertal olika listor. 24 år senare utökades katalogen av John Louis Emil Dreyer och publicerades som New General Catalogue of Nebulae and Clusters of Stars (NGC), en än i dag vida använd astronomisk objektkatalog.

[2] Utöver förmågan att avbilda stora himmelsområden med hög detaljrikedom kan FORS2 också ta spektra av flera objekt samtidigt och mäta polarisationen i deras ljus. Varje år publiceras omkring 100 vetenskapliga artiklar som baserar sig på data från FORS2.

Mer information

ESO är Europas främsta mellanstatliga samarbetsorgan för astronomisk forskning och med råge världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det har 16 medlemsländer: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Johan Warell
Astronom och ESON-representant för Sverige
Skurup, Sverige
Mobil: +46 706 494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Calum Turner
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
E-post: pio@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1904, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1904sv
Namn:NGC 1788
Typ:Milky Way : Nebula : Appearance : Reflection
Facility:Very Large Telescope
Instruments:FORS2

Bilder

En kosmisk fladdermus på flykt
En kosmisk fladdermus på flykt
Området runt NGC 1788
Området runt NGC 1788
Den kosmiska fladdermusen i Orion
Den kosmiska fladdermusen i Orion

Videor

ESOcast 195 Light: En kosmisk fladdermus i Orion
ESOcast 195 Light: En kosmisk fladdermus i Orion
ESOcast 196 Light: 20 år i forskningens tjänst
ESOcast 196 Light: 20 år i forskningens tjänst
Inzoomning mot den kosmiska fladdermusen
Inzoomning mot den kosmiska fladdermusen
Panorering över den kosmiska fladdermusen
Panorering över den kosmiska fladdermusen

Se även