Pressmeddelanden

31 mars 2016: Denna nya bild från Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) visar den mest detaljerade bilden någonsin av den planetbildande skivan omkring den närliggande solliknande stjärnan TW Hydrae. Den avslöjar ett intressant hål som befinner sig på samma avstånd från stjärnan som jorden befinner sig från solen, vilket kan betyda att ett ungt exemplar av vår hemplanet, eller möjligen en mer massiv superjord, håller på att bildas där.

23 mars 2016: En galax står ensam i denna bild från ESO:s kamera OmegaCAM och kartläggningsteleskopet VST. Galaxen, som bär namnet Wolf-Lundmark-Melotte, eller WLM, anses tillhöra de dussintals galaxer som ingår i vår lokala galaxgrupp men står ut som en av dess mest avlägsna medlemmar i gruppens utkanter. Galaxen är faktiskt så liten och avskild så den kanske aldrig under hela universums historia har haft något att göra med de andra galaxerna i lokala galaxgruppen – eller kanske ens med någon annan galax.

16 mars 2016: Observationer som gjorts med spektrografen HARPS vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile har avslöjat oväntade förändringar i de ljusa fläckarna på dvärgplaneten Ceres. Sedd från jorden är Ceres knappt större än en ljusprick på himlen, men noggranna observationer av dess ljus visar inte bara de förväntade förändringar som beror på Ceres rotation. Fläckarna ljusnar i dagsljus och visar även upp andra förändringar. Observationerna tyder på att materialet i fläckarna är flyktigt och förångas i solljusets varma sken.

9 mars 2016: Very Large Telescope Interferometer vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile har fångat den skarpaste bilden hittills av dammskivan omkring en åldrande stjärna. För första gången kan man jämföra sådana skivor med de som finns omkring yngre stjärnor – och de ser förvånansvärt lika ut. En sådan skiva som bildas i slutet av en stjärnas liv kan dessutom öppna upp möjligheten att en andra generation av planeter skulle kunna skapas.

2 mars 2016: I denna nya enorma bild lyses knallröda gasmoln upp av sällsynta, massiva stjärnor som bara nyligen har antänts och som fortfarande ligger begravda djupt inuti tjocka dammoln. Dessa glödande heta och väldigt unga stjärnor är bara tillfälliga rollfigurer på den kosmiska scenen och deras ursprung förblir gåtfulla. Den enorma nebulosan där dessa jättar föddes, tillsammans med dess rika och fascinerande omgivningar, fångades här i detalj av ESO:s VLT Survey Telescope (VST) vid Paranalobservatoriet i Chile.

24 februari 2016: En spektakulär ny bild av Vintergatan har släppts i samband med att kartläggningsprojektet ATLASGAL (APEX Telescope Large Area Survey of the Galaxy) blivit klart. APEX-teleskopet i Chile har kartlagt hela galaxplanet som är synligt från den södra hemisfären för första gången i submillimetervåglängder – mellan infrarött ljus och radiovåglängder – och i större detalj än tidigare kartläggningar som gjorts av teleskop i rymden. Det banbrytande 12-metersteleskopet APEX gör det möjligt för astronomer att studera det kalla universum: gas och stoft med temperaturer bara några tiotals grader över den absoluta nollpunkten.

10 februari 2016: En nybildad stjärna lyser upp kosmiska moln i sin omgivning i denna nya bild från ESO:s La Sillaobservatorium i Chile. Dammkorn i de vidsträckta moln som omringar stjärnan skymmer dess ljus och likt strålkastarljuset från en bil i dimma skapar de reflektionsnebulosan IC 2631. Men fastän HD 97300 står i rampljuset just nu, så förebådar det skymmande stoftet födelsen av framtida stjärnor som kan komma att stjäla scenen.

3 februari 2016: Astronomer har använt teleskopen ALMA och IRAM för att för första gången direkt mäta temperaturen på dammkorn i utkanterna av en planetbildande skiva runt en ung stjärna. Genom att tillämpa en ny teknik när man observerat objektet, som har smeknamnet Flygande tefatet, har de upptäckt att stoftpartiklarna är mycket kallare än man förväntat sig: -266 grader Celsius. Denna överraskande upptäckt pekar på att teoretiska modeller av skivor som denna kan behöva ses över.

27 januari 2016: Många galaxer är proppfulla med stoft och damm. I andra galaxers stjärnfyllda virvlar varvas gas med ogenomskinliga stråk av kosmiskt sot. Men galaxen i den här bilden, tagen med kameran OmegaCAM på ESO:s kartläggningsteleskop VST, är annorlunda. Denna lilla galax, med namnet IC 1613, håller verkligen rent hus. Inuti IC 1613 finns mycket lite kosmiskt damm, vilket gör att astronomer kan undersöka dess innehåll på klarast möjliga sätt. Och det handlar inte bara om utseende: galaxens renlighet är viktig för att vi ska förstå universum omkring oss.

15 januari 2016: Den mest lysande av kända galaxer i universum – kvasaren W2246-0526 – är så turbulent att den håller på att kasta ut hela sitt förråd av stjärnbildande gas. Det visar nya observationer gjorda med ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array). Galaxen ligger så långt bort att vi ser den som den var då universum var mindre än 10 procent av sin nuvarande ålder.

13 januari 2016: Att zooma in på svarta hål är det främsta målet för instrumentet GRAVITY som nyligen installerades på ESO:s Very Large Telescope i Chile. Under sina första observationer lyckades GRAVITY kombinera stjärnljuset från alla fyra hjälpteleskop som tillsammans utgör VLT-interferometern. Det stora teamet av europeiska astronomer och ingenjörer som leds av Max Planck-institutet för utomjordisk fysik i Garching, och som konstruerat och byggt GRAVITY, är mycket nöjda med resultatet. Redan under dessa inledande tester har instrumentet blivit först med ett antal bedrifter. Detta är det mest kraftfulla instrumentet hittills på VLT-interferometern.

16 december 2015: Astronomer har med hjälp av teleskopet ALMA funnit de tydligaste tecknen hittills på att planeter, med massor som är flera gånger Jupiters, har nyligen bildats inuti skivorna av gas och stoft som omger fyra unga stjärnor. Mätningarna av gasen runt stjärnorna ger också ytterligare ledtrådar om dessa planeterns egenskaper.

15 december 2015: ESO:s teleskop har gett ett internationellt team av astronomer gåvan av en tredje dimension i en stor jakt efter galaxhopar – de största strukturerna i universum som hålls samman av tyngdkraften. Projektet XXL är ett av de största hittills med syfte att kartlägga galaxhopar. Mätningar från teleskopen VLT och NTT kompletterar observationer från teleskop i hela världen och i rymden.

9 december 2015: De spektakulära resterna efter en 360 miljoner år gammal kosmisk kollision avslöjas i fantastisk detalj i nya bilder från ESO:s Very Large Telescope vid Paranalobservatoriet. Bland spillrorna finns en sällsynt gåtfull ung dvärggalax. Denna galax liknar galaxerna som tros ha varit vanligt förekommande när universum var ungt. Därför får nu astronomer ett utmärkt tillfälle att lära sig om sådana galaxer, som vanligtvis ligger utom räckhåll för dagens teleskop.

25 november 2015: Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope (VLT) har astronomer tagit den mest detaljerade bilden hittills av hyperjättestjärnan VY Canis Majoris. Observationerna visar hur de oväntat stora stoftkorn som omger stjärnan hjälper den att förlora stora mängder materia när den går mit sin död. Det är först nu som forskare förstår denna process, som är nödvändig för att förbereda sådana gigantiska stjärnor inför ett explosivt slut som en supernova.

18 november 2015: ESO:s kartläggningsteleskop VISTA har fått syn på en hord av massiva galaxer som fanns då universum ännu var i sin linda. Genom att upptäcka och studera fler av dessa galaxer än någonsin tidigare har astronomer för första gången fått reda på exakt när sådana monstergalaxer först äntrade den kosmiska scenen.

11 november 2015: Kvarlevorna efter en asteroids dödlig dust med en stjärnrest har studerats i detalj för första gången av ett internationellt team av astronomer som använt Very Large Telescope vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Detta ger oss en skymt av solsystemets avlägsna framtid.

4 november 2015: Ett nytt instrument som installerats på 12-metersteleskopet APEX (Atacama Pathfinder EXperiment) vid 5000 meters höjd i de Chilenska Anderna öppnar upp ett tidigare outforskat fönster mot universum. Instrumentet SEPIA kommer att kunna upptäcka ljussvaga signaler från vatten och andra molekyler både inom Vintergatan, i andra närliggande galaxer och från det unga universum.

28 oktober 2015: Astronomer har använt teleskopet VISTA vid ESO:s Paranalobservatorium för att upptäcka en hittills okänd del av Vintergatan. Genom att kartlägga så kallade cepheider, en typ av stjärnor som varierar i ljusstyrka, har man upptäckt en skiva av unga stjärnor som ligger dold bakom tjocka stoftmoln i galaxens centrala bula.

26 oktober 2015: Den 24 oktober 2015 besökte italiens premiärminister Matteo Renzi ESO:s Paranalobservatorium i Atacamaöknen i norra Chile. Han togs på en rundtur genom ESO:s världsledande astronomiska anläggningar av ESO:s generaldirektör Tim de Zeeuw.