Pressmeddelanden 2020

30 oktober 2020: Denna flyktiga rest av en sedan länge död stjärna är obehagligt lik en dödskalle som svävar i rymden. Dess blodröda detaljer fångades med ESO:s Very Large Telescope (VLT), belägen i Atacamaöknen i de Chilenska Anderna. Den planetariska nebulosan är den första kända som i sitt centrum har ett stjärnsystem med tre kompanjoner.

12 oktober 2020: Med hjälp av teleskop vid Europeiska sydobservatoriet (ESO) och andra observatorier världen över har astronomer observerat en sällsynt ljuskälla som uppstod när en stjärna slets sönder av tidvattenkrafter vid ett supermassivt svart hål. Fenomenet är det närmaste av sitt slag som har upptäckts, på ett avstånd av 215 miljoner ljusår. Forskningsresultaten presenteras i dag i tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society.

6 oktober 2020: Reinhard Genzel och Andrea Ghez har tilldelats 2020 års Nobelpris i fysik för deras forskning om det supermassiva svarta hålet Sagittarius A* i Vintergatans centrum. Genzel, direktör vid Max Planckinstitutet för extraterrest fysik i Tyskland, och hans forskarlag har utfört observationer av Sagittarius A* under närmare 30 år med flera instrument på teleskop vid Europeiska sydobservatoriet (ESO).

1 oktober 2020: Med ESO:s Very Large Telescope (VLT) har astronomer funnit sex galaxer nära ett supermassivt svart hål vid en tidpunkt då universum var mindre än en miljard år gammalt. Det är första gången en så tät gruppering har skådats så snart efter Big Bang. Upptäckten ger oss bättre kunskap om hur supermassiva svarta hål, av vilka ett finns i Vintergatans centrum, bildades och växte till så snabbt. Observationen stödjer teorin att svarta hål kan växa snabbt med hjälp av omfattande nätverkslika strukturer med stora mängder gas.

14 september 2020: Ett internationellt forskarlag rapporterade i dag att de har upptäckt en ovanlig molekyl, fosfin, i Venus molntäcke. På jorden produceras denna gas endast industriellt och av mikrober som frodas i syrefria miljöer. Astronomer har spekulerat i årtionden om de högre molnlagren på Venus skulle kunna härbärgera mikrober som kan tolerera mycket hög surhetsgrad. Upptäckten av fosfin skulle kunna indikera utomjordiskt atmosfärsburet liv av detta slag.

3 september 2020: Ett internationellt forskarlag har funnit det första beviset på att multipelstjärnor kan slita sönder sin omgivande planetbildande stoftskiva, förvrida den och bilda snedställda ringar. De nya forskningsresultaten indikerar att exotiska planeter, inte helt olika Tatooine i Stjärnornas krig, kan bildas i skivor runt multipelstjärnor. Resultaten baseras på observationer med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) och Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA).

12 augusti 2020: Astronomer har använt Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där Europeiska Sydobservatoriet (ESO) är en partner, för att avslöja en extremt avlägsen och därför mycket ung galax som är förvånansvärt lik vår egen Vintergata. Galaxen ligger så långt bort att ljuset har tagit 12 miljarder år att nå oss: vi ser den som den såg ut när universum bara var 1,4 miljarder år gammalt. Den är också oväntat välstrukturerad, vilket strider mot teorier om att alla tidiga galaxer i det unga universum var turbulenta och instabila. Denna oväntade upptäckt utmanar vår förståelse av hur galaxer bildas och ger ny insikt i universums barndom.

30 juli 2020: Den symmetriska och färggranna planetariska nebulosan NGC 2899 verkar likt en fjäril fladdra fram över den stjärnbeströdda himlen i denna nya bild tagen med ESO:s Very Large Telescope (VLT). Objektet har aldrig tidigare skådats i sådan detaljrikedom.

22 juli 2020: Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har tagit den första bilden på en ung sollik stjärna som omkretsas av två jättelika exoplaneter. Bilder på planetsystem med fler än en exoplanet är extremt ovanliga och hittills har astronomer aldrig kunnat observera mer än en planet i omloppsbana kring en sollik stjärna. Observationerna kan hjälpa astronomerna att förstå hur solsystemets planeter har bildats och utvecklats.

30 juni 2020: Med hjälp av Europeiska Sydobservatoriet Very Large Telescope (VLT) har astronomer upptäckt att en instabil massiv stjärna i en dvärggalax har försvunnit. Forskarna tror att detta kan bero på att den har försvagats, kanske delvis på grund av stoft, eller att den har kollapsat till ett svart hål utan att ha producerat en supernova. “Om det senare är sant kan detta vara den första detektionen av en monsterstjärna som slutar sitt liv på detta sätt”, säger forskarstudenten Andrew Allan vid Trinity College Dublin, Irland.

1 juni 2020: Astronomer har använt Europeiska Sydobservatoriets (ESO) teleskop för att upptäcka jättelika fläckar på extremt heta stjärnor belägna i klotformiga stjärnhopar. Dessa stjärnor plågas inte bara av magnetiska fläckar utan också av extremt energirika utbrott, många miljoner gånger mer energirika än de som sker på solen. Dessa upptäckter som publiceras i dag i Nature Astronomy ger astronomerna en bättre förståelse av dessa märkliga stjärnor och kan bidra till att lösa andra mysterier inom stellarastronomin.

20 maj 2020: Observationer med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (VLT) har avslöjat ett planetsystem under bildande. Kring den unga stjärnan AB Aurigae finns en tät skiva av gas och stoft med en tydlig spiralstruktur och en "knut" som kan markera en planet som håller på att bildas. Detta kan vara det första direkta beviset på pågående planetbildning.

6 maj 2020: Ett forskarlag bestående av astronomer från European Southern Observatory (ESO) och andra institutioner har upptäckt ett svart hål på bara 1000 ljusårs avstånd. Det är närmare något annat svart hål man känner till och bildar ett trekropparssystem som kan ses med blotta ögat. Astronomerna fann indikationer på det svarta hålets existens genom att följa stjärnkompanjonernas rörelser med MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile. Detta svarta hål kan vara ett av många fler av liknande slag som återstår att hittas i galaxen.

16 april 2020: Observationer med ESO:s Very Large Telescope (VLT) har för första gången visat att en stjärna i omloppsbana kring det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum rör sig precis som förutsägs av Einsteins allmänna relativitetsteori. Stjärnan rör sig i en rosettliknande bana, inte en ellips som i Newtons gravitationsteori. Detta efterlängtade resultat var möjligt tack vare allt mer exakta observationer under de senaste 30 åren.

11 mars 2020: Forskare har använt ESO: s Very Large Telescope (VLT) för att observera en extrem exoplanet där de misstänker att det regnar järn. På den ultraheta jätteplanetens dagsida är temperaturen över 2 400 grader Celsius, tillräckligt hett för att förånga metaller. Starka vindar transporterar järnångan till den svalare nattsidan där den kondenserar till järndroppar.

5 mars 2020: Astronomer har nyligen uttryckt oro över hur stora konstellationer med tusentals satelliter kommer att påverka astronomisk forskning. ESO har gjort en vetenskaplig studie av problemet med fokus på hur de kommer att påverka på ESO:s teleskop i visuella och infraröda våglängder. I studien, som nyligen har accepterats för publicering i Astronomy & Astrophysics, ingår 18 satellitkonstellationer under utveckling av bland annat SpaceX, Amazon och OneWeb, med totalt 26 000 satelliter.

14 februari 2020: Astronomer har använt ESO:s Very Large Telescope (VLT) för att studera den röda superjätten Betelgeuse i Orions stjärnbild, som nu är inne i en historiskt ljussvag fas. Nya bilder visar inte bara att stjärnan blir allt svagare, utan även att dess form har förändrats.

5 februari 2020: Astronomer har använt Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, för att studera ett märkligt gasmoln som har formats vid en dragkamp mellan två stjärnor. En stjärna växte sig så stor att den slukade den andra, vilken i sin tur bromsade in och tvingade den större stjärnan att kasta ut sina yttre gaslager.

15 januari 2020: Fosfor är ett grundämne som är nödvändigt för liv, och som sådant förekommer det i vårt eget DNA och i cellernas membran. Hur det fördes till jorden är dock något av ett mysterium. Astronomer har nu spårat fosfor från stjärnbildningsområden i Vintergatan till kometer i solsystemet genom att kombinera mätningar med ALMA och ESA:s rymdsond Rosetta. Forskningen visar för första gången var molekyler med fosfor bildas, hur ämnet förekommer i kometer och hur en alldeles speciell molekyl kan ha haft en avgörande betydelse för livet på jorden.