eso1427sv — Bildrelease

Kosmisk prognos: Efter mörka moln kommer solsken

3 september 2014

Lupus 4 skymmer stjärnorna bakom sig i en fascinerande ny bild, likt ett mörkt moln under en månfri natt. Nära Lupus 4, en spindelliknande klump av gas och damm, kan utsikterna verka dystra. Men det är bara tillfälligt: i täta fickor inuti just sådana moln kommer nya stjärnor snart att bildas och väcka molnet till lysande liv. Bilden har tagits med kameran WFI (Wide Field Imager) på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid La Silla-observatoriet i Chile.

Lupus 4 ligger omkring 400 ljusår från jorden där den södra stjärnbilden Vargen (Lupus på latin) gränsar till Vinkelhaken (Norma). Molnet är ett av flera som hänger samman i en lös, utsträckt stjärnhop med namn Scorpius–Centaurus-associationen. Den är ett exempel på en OB-association, en relativt ung men utspridd samling av stjärnor [1]. Stjärnorna har sannolikt ett gemensamt ursprung i ett gigantiskt moln av materia.

Stjärnassociationen, tillsammans med Lupus-molnen, utgör den närmaste grupperingen av denna typ till solen. Därför är detta ett spännande mål för forskning om hur stjärnor växer upp tillsammans för att senare skingras. Solen, liksom de flesta stjärnor i vår galax, tros också ha börjat sitt liv i en liknande miljö.

År 1927 blev den amerikanske astronomen Edward Emerson Barnard enligt den astronomiska historieskrivningen först med att beskriva de mörka molnen kring Vargen. Lupus 3, granne till Lupus 4, är det bäst studerade av dessa tack vare att det innehåller minst 40 relativt nykläckta stjärnor. Stjärnorna i Lupus 3 är så kallade T Tauri-stjärnor, som har bildats under de senaste tre miljoner åren och kommer snart att tända sina fusionskaminer (eso1303). Dessa ynglingar till stjärnor har som kraftkälla värmen som genereras på grund av att de krymper under sin egen tyngd. Mogna stjärnor som solen hålls istället varma av fusionsreaktioner av väte och andra grundämnen.

Observationerna av det kalla, kompakta mörkret i Lupus 4 har bara kunnat avslöja några få T Tauri-stjärnor. Men här, lovande nog för framtidens stjärnbildning, finns också en tät, stjärnlös kärna av materia i mitten av molnet. Denna kärna borde efter ett par miljoner år kunna omvandlas till T Tauri-stjärnor. Om detta stämmer kan man dra slutsatsen att Lupus 3 är äldre än Lupus 4 och har haft mer tid på sig att utveckla stjärnor.

Hur många stjärnor kommer att kunna börja lysa inuti Lupus 4 i framtiden? Det är svårt att säga därför att det finns olika uppskattningar på massan hos Lupus 4. Två studier enas om en massa på 250 gånger solens, men en annan tillämpar en annan metod och kommer fram till 1600 solmassor. Molnet innehåller i vilket fall som helst gott om material för att skapa många ljusstarka stjärnor. Efter molnigt väder här på jorden kommer solsken. Så även kommer detta kosmiska mörka moln så småningom upplösas och släppa fram lysande stjärnljus.

Noter

[1] Här syftar "OB" på de heta, ljusstarka och kortlivade stjärnor med spektraltyper O och B som lyser intensivt inuti den utspridda hopen under sin resa genom vår galax Vintergatan. 

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

 

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Sverige
Tel: 031 772 5500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO education and Public Outreach Department
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1427, som tagits fram inom ramarna för ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer som fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Robert Cumming.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1427sv
Namn:Lupus 4
Typ:Milky Way : Nebula : Appearance : Dark
Facility:MPG/ESO 2.2-metre telescope
Instruments:WFI

Bilder

Det mörka molnet Lupus 4
Det mörka molnet Lupus 4
Molnet Lupus 4:s läge i stjärnbilden Vargen
Molnet Lupus 4:s läge i stjärnbilden Vargen
Vidvinkelbild av himlen runt det mörka molnet Lupus 4
Vidvinkelbild av himlen runt det mörka molnet Lupus 4

Videor

Zooma in mot det mörka molnet Lupus 4
Zooma in mot det mörka molnet Lupus 4
Det mörka molnet Lupus 4 i närbild
Det mörka molnet Lupus 4 i närbild

Se även