Advanced press release search

26 juli 2018: Mätningar med ESO:s Very Large Telescope har för första gången avslöjat hur Einsteins allmänna relativitetsteori påverkar en stjärnas rörelser när den far genom det extrema gravitationsfältet nära det supermassiva svarta hålet i Vintergatans mitt. Detta efterlängtade resultat är kulmen av 26 år av observationer med ESO:s teleskop i Chile.

18 juli 2018: ESO:s Very Large Telescope (VLT) har uppnått första ljus med ett nytt adaptivt optiskt läge som kallat lasertomografi och har tagit märktbart skarpare testbilder av planeten Neptunus, en stjärnhop och andra objekt. Det banbrytande instrumentet MUSE kan användas i Narrow-Field-läge tillsammans med den adaptiva optikmodulen GALACSI med denna nya teknik för att korrigera för turbulensen vid olika altituder i atmosfären. Det är nu möjligt att fånga bilder från marken i synliga våglängder som är skarpare än de från NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble. Kombinationen av en utsökt bildskärpa och MUSE:s spektroskopiska färdigheter kommer att tillåta astronomer att studera egenskaperna hos astronomiska objekt med mycket högre detalj än vad som tidigare varit möjligt.

11 juli 2018: Den här nya bilden från ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) visar upp stjärnhopen RCW 38 i all sin prakt. I bilden framträder stjärnorna i RCW 38 och de moln av lysande gas som omger dem, tillsammans med mörka rankor av stoft och damm som sträcker sig ända in i dess kärna. Bilden har tagits av kameran HAWK-I med hjälp av GRAAL, dess nya system för adaptiv optik.

4 juli 2018: Den 2 juli 2019 kommer ett av världens mest imponerande fenomen vara synligt från ESO:s La Sillaobservatorium i Chile — en total solförmörkelse. Eftersom dessa händelser är väldigt ovanliga - nästa sker om 212 år — organiserar ESO en kampanj för observationer och aktiviteter vid platsen, vilket gör det möjligt för allmänheten att uppleva denna spektakulära händelse. Biljetter kan köpas från och med 13:00 CEST/07:00 CLT fredagen 13 juli 2018.

2 juli 2018: Instrumentet SPHERE på ESO:s Very Large Telescope jagar planeter, och nu har det fångat den första bekräftade bilden på en planet som håller på att bildas i den dammiga skivan som omger en ung stjärna. Den unga planeten karvar ut en bana genom den skiva av gas, stoft och damm som omger den mycket unga stjärnan PDS 70. Mätningarna tyder på att planetens atmosfär är molnig.

27 juni 2018: `Oumuamua, det första interstellära objektet som upptäckts i solsystemet, rör sig bort från solen snabbare än vad man trott. Detta annorlunda beteende upptäcktes av en världsomspännande astronomiskt samarbete där ESO:s Very Large Telescope i Chile ingår. De nya resultaten pekar mot att `Oumuamua mer sannolikt är en interstellär komet och inte en asteroid. Upptäckten publiceras i tidskriften Nature.

21 juni 2018: Astronomer har utsatt Einsteins allmänna relativitetsteori för sitt strängaste prov hittills utanför Vintergatan med hjälp av instrumentet MUSE på ESO:s jätteteleskop VLT i Chile och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble. Den närliggande galaxen ESO 325-G004 fick agera som en gravitationslins som förvränger ljus från en mer avlägsen galax som ligger bakom den. Detta skapar en så kallad Einsteinring runt galaxen. Genom att jämföra galaxens massa med hur rymden kröks kring den kunde astronomerna konstatera att gravitationen fungerar som väntat enligt den allmänna relativitetsteorin också i astronomisk skala. Detta utesluter några alternativa teorier om tyngdkraftens beskaffenhet.

13 juni 2018: Två forskarlag har oberoende av varandra och med hjälp av ALMA presenterat övertygande bevis för tre unga planeter som kretsar kring den mycket unga stjärnan HD 163296. Genom att identifiera tre störningar i den gasfyllda skivan som omger den unga stjärnan kunde astronomerna få fram de starkaste bevisen hittills att nybildade planeter går i bana kring stjärnan. Planeterna anses vara de första som upptäckts med hjälp av ALMA.

4 juni 2018: Astronomer har med hjälp av teleskopen ALMA och VLT upptäckt att stjärnfabriker i både det unga universum och i en närliggande galax innehåller en mycket högre andel av massiva stjärnor än vad man hittar i lugnare galaxer. Dessa fynd utmanar dagens teorier om hur galaxer utvecklas och förändrar vår förståelse för hur stjärnor – och grundämnen – har skapats under universums historia.

30 maj 2018: Tarantelnebulosan lyser med ett starkt ljus cirka 160 000 ljusår bort och är den mest spektakulära av medlemmarna i det Stora magellanska molnet, en satellitgalax till vår Vintergatan. VLT Survey Telescope vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile har fotograferat detta område och dess rika omgivningar i stor detalj. Det avslöjar ett kosmiskt landskap av stjärnhopar, glödande gasmoln och de spridda resterna från supernovaexplosioner. Detta är den skarpaste bilden någonsin av detta området.

16 maj 2018: Astronomer har med hjälp av observationer från ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) och ESO:s VLT (Very Large Telescope) kunnat fastställa att stjärnor började bildas oväntat tidigt i en mycket avlägsen galax. Upptäckten av det mest avlägsna reserverna av syre i universum tyder på att stjärnbildning i galaxen MACS1149-JD1 – som ligger längre bort än någon annan galax som skådats av ALMA eller VLT – började bara 250 miljoner år efter Stora smällen. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 17 maj 2018.

9 maj 2018: Astronomer har med hjälp av ESO:s undersökt en sällsynt relik från solsystemets barndom. Det internationella forskarlaget fann att det ovanliga Kuiperbältobjektet 2004 EW95 är en kolrik asteroid, den första av sitt slag som bekräftats i solsystemets kalla yttre delar. Den märkliga himlakroppen bildades troligen i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, och kastades sedan miljarder kilometer bort från sitt ursprung till ett nytt hem i Kuiperbältet.

27 april 2018: Den 26 april 2018 invigdes planetariet och besökscentret ESO Supernova. Från och med imorgon 28 april 2018 öppnas dörrarna för allmänheten. Det nya centret, vid ESO:s huvudkontor i Garching, Tyskland, erbjuder besökare en astronomisk helhetsupplevelse där ESO:s forskningsresultat, projekt och tekniska genombrott självklart ingår. Under 2018 är alla aktiviteter vid ESO Supernova gratis. Föreställningar och andra evenemang kan bokas online.

25 april 2018: Genom att skåda djupt in i rymden – tillbaka till en tid då universum bara var en tiondel av sin nuvarande ålder – har teleskopen ALMA och APEX bevittnat förstadierna till gigantiska kosmiska seriekrockar mellan galaxer. Astronomer har tidigare trott att dessa kollisioner mellan unga starburstgalaxer inträffade tre miljarder år efter big bang. De nya observationerna visar att de skedde när universum bara var hälften så gammalt. Dessa uråldriga system av galaxer antas bygga galaxhopar, de största strukturerna i det kända universum.

11 april 2018: Nya bilder från instrumentet SPHERE vid ESO:s Very Large Telescope avslöjar de dammiga skivorna runt unga närliggande stjärnor i större detalj än vad som tidigare varit möjligt. Bilderna visar upp en bisarr mångfald av former, storlekar och strukturer, som bland annat kan bero på planeter som håller på att bildas.

5 april 2018: Nya mätningar från ESO:s Very Large Telescope i Chile och andra teleskop har avslöjat ett rikt landskap av stjärnor och glödande gasmoln i en av våra närmast belägna granngalaxer, det Lilla magellanska molnet. Med hjälp av bilderna har astronomer kunnat identifiera ett svårfångat stjärnlik bland filament av gas som lämnats av en 2000-årig supernovaexplosion. Instrumentet MUSE har använts för att fastställa det gäckande objektets gömställe. Tidigare mätningar från Chandra X-ray Observatory har bekräftat dess identitet som en isolerad neutronstjärna.

7 mars 2018: Denna fantastiska bild av nät av filament i Orionnebulosan har skapats utifrån nya mätningar gjorda med ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) och andra teleskop. Nätets detaljer är eldigt rödfärgade i denna dramatiska bild, men i själva verket är de så kalla att astronomer måste använda teleskop som ALMA för att kunna observera dem.

5 mars 2018: Det nya instrumentet MATISSE som sitter vid ESO:s Very Large Telescope Interferometer (VLTI) har nu framgångsrikt fullbordat sina första observationer vid Paranalobservatoriet i norra Chile. Det nya instrumentet är världens kraftfullaste för interferometri i ljus med våglängd kring en hundradels millimeter. Med hjälp av högupplösta bilder och spektra kommer MATISSE att undersöka områdena omkring unga stjärnor där planeter bildas samt omgivningarna hos supermassiva svarta hål i galaxers centrum. De första observationerna med MATISSE, som använde VLTI:s hjälpteleskop för att undersöka natthimlens ljusaste stjärnor, inklusive Sirius, Rigel och Betelgeuse, visade att instrumentet funkar bra.

16 februari 2018: ESO-astronomen Suzanna Randall är ett steg närmare hennes dröm att bli den första tyska kvinnan att resa till rymden. Hon har valts ut som ny aspirant till initiativet Astronautin som ämnar till att träna den första tyska kvinnliga astronauten och skicka henne på ett forskningsuppdrag till den internationella rymdstationen. Tillkännagivandet gjordes idag vid en presskonferens vid ESO:s högkvarter i Garching, Tyskland.

13 februari 2018: Instrumentet ESPRESSO som sitter på ESO:s Very Large Telescope i Chile har för första gången använt det kombinerade ljuset från alla fyra 8,2-meter stora enhetsteleskop. Genom att föra samman ljuset från enhetsteleskopen på det här viset blir VLT, sett till dess insamlingsyta, dagens största optiska teleskop.