Pressmeddelande

ALMA tar en närmare titt på en stjärnas dramatiska födelse

20 augusti 2013

Astronomer har använt teleskopet ALMA för att ta en närbild av material som strömmar ut från en nyfödd stjärna. Genom att titta på lysande koloxidmolekyler i ett objekt som kallas Herbig-Haro 46/47 har de upptäckt att dess jetstrålar är ännu mer energiska än vad man tidigare trott. De nya, mycket detaljerade bilderna visar dessutom upp en ny, tidigare helt okänd jetstråle som pekar i en helt annan riktning.

Unga stjärnor är våldsamma objekt som spyr ut material med hastigheter upp till en miljon kilometer i timmen. När detta material kraschar in i den omgivande gasen börjar den lysa, och ger upphov till ett Herbig-Haro objekt [1]. Ett spektakulärt exempel är Herbig-Haro 46/47 som ligger ungefär 1400 ljusår från jorden i den södra stjärnbilden Seglet. Det studerades av ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) under dess första observationsfas, när teleskopet ännu inte var färdigbyggt. 

De nya bilderna visar med stor detaljrikedom två jetstrålar, en som kommer emot oss på jorden, och en som är på väg bortåt. Strålen som avlägsnar sig var nästan omöjlig att se i tidigare bilder tagna i synligt ljus, tack vare den skymdes av stoftmolnen som omger stjärnan. ALMA har inte bara tagit skarpare bilder än andra teleskop; det gör det också möjligt för astronomerna att mäta hur snabbt materialet rör sig genom rymden.  

De nya observationerna av Herbig-Haro 46/47 visar också att en del av det utkastade materialet rör sig med högre fart än man tidigare mätt upp. Det betyder att gasen som strömmar ut har större energi och rörelsemängd än man tidigare trott.  

Héctor Arce vid Yaleuniversitetet i USA, har lett teamet och är förste författare till den forskningsartikel där observationerna presenteras. Han förklarar:

– Tack vare ALMA:s utsökta känslighet kunde vi detektera tidigare okända drag hos den här källan, som det väldigt snabba utflödet. Hela systemet verkar också vara ett skolexempel på en enkel modell där utflödet av molekyler genereras av en bred-vinklad vind från den unga stjärnan.  

Observationerna gjordes på bara fem timmar med ALMA. Och trots att ALMA fortfarande inte var färdigbyggt skulle observationer av lika hög kvalitet tagit över tio gånger längre med andra teleskop. 

Stuartt Corder vid Joint ALMA Observatory i Chile är medförfattare till den nya artikeln.

- Detaljrikedomen i de nya bilderna av Herbig-Haro 46/47 är häpnadsväckande. Men vad som är det allra mest spännande är att detta bara är början. I framtiden kommer ALMA att ta ännu bättre bilder än denna på mycket kortare tid. 

Diego Mardones vid Universidad de Chile är också medförfattare till artikeln.

– Det här systemet representerar en klass av lätta och isolerade stjärnor i fasen då de bildas och föds. Men det är också ovanligt att utflödet slår emot det omgivande gasmolnet direkt på en sida av stjärnan och försvinner ut från molnet på den andra sidan. Detta gör det till ett perfekt system för att studera hur stjärnvindar påverkar det omgivande molnet ur vilket stjärnan bildas.   

De skarpa och känsliga observationerna från ALMA gjorde att teamet också upptäckte ett oväntat utflöde som verkar komma från den unga stjärnans kompanjon, en lättare stjärna. Detta andra utflöde ligger vinkelrätt gentemot det första och håller på att karva sig ut genom det omgivande molnet.

Arce avslutar:

– ALMA har gjort det möjligt att studera utflödet i mer detalj än tidigare. Detta visar att det säkert kommer att finnas många överraskningar och häftiga upptäckter att göra med hela teleskopet när det nu är färdigbyggt. ALMA kommer helt säkert att revolutionera studierna om hur stjärnor bildas, säger han.

Noter

[1] Astronomerna George Herbig och Guillermo Haro var inte de första som såg ett av dessa objekt som nu bär deras namn, men de var först med att studera spektra för dessa underliga objekt. De insåg att de inte bara var gasklumpar som reflekterade ljus, eller lyste tack vare ultraviolett ljus från unga stjärnor, utan att de var en helt ny klass av objekt associerade med chockvågor som skapats av material som skickas ut med höga hastigheter från områden där stjärnor håller på att bildas.

Mer information

ALMA är en internationell anläggning för astronomi och är ett samarbete mellan Europa, Nordamerika och Ostasien i samverkan med Chile. I Europa stöds ALMA av ESO, i Nordamerika av US National Science Foundation (NSF) i samarbete med Kanadas National Research Council (NRC) samt av Taiwans Nationella vetenskapsråd (NSC), i Ostasien av Nationella instituten för naturvetenskap (NINS) i Japan i samarbete med Academia Sinica (AS) i Taiwan. Bygget och driften av ALMA leds för Europas del av ESO, för Japan av Nationella astronomiska observatoriet i Japan (NAOJ) och för Nordamerika av National Radio Astronomy Observatory (NRAO), som drivs av Associated Universities, Inc. (AUI). Joint ALMA Observatory (JAO) ger gemensam ledning och gemensam organisation för bygget, driftsättning och drift av ALMA. 

Resultaten presenteras i en forskningsartikeln med titeln “ALMA Observations of the HH 46/47 Molecular Outflow" av Héctor Arce m. fl. som publiceras i tidskriften Astrophysical Journal.

Teamet består av Héctor G. Arce (Yale University, New Haven, USA), Diego Mardones (Universidad de Chile, Santiago, Chile), Stuartt A. Corder (Joint ALMA Observatory, Santiago, Chile), Guido Garay (Universidad de Chile), Alberto Noriega-Crespo (Infrared Processing and Analysis Center, California Institute of Technology, Pasadena, USA) och Alejandro C. Raga (Instituto de Ciencias Nucleares, Mexico).

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av det europeiska extremt stora 39 metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Forskningsartikeln
• Mer om ALMA
• Bilder på ALMA

Kontakter

Héctor Arce
Yale University
New Haven, USA
Tel: +1 203 432 3018
E-post: hector.arce@yale.edu

Diego Mardones
Universidad de Chile
Santiago, Chile
Tel: + 56 2 977 1143
E-post: dmardone@das.uchile.cl

Stuartt Corder
Joint ALMA Observatory
Santiago, Chile
E-post: scorder@alma.cl

Lars Lindberg Christensen
Head, ESO education and Public Outreach Department
Garching bei München, Germany
Mobil: +49 173 38 72 621
E-post: lars@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1336 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.