Pressmeddelande
Stjärnors födsel och död i glödande drama
27 november 2013
Det Stora Magellanska molnet är en av våra närmaste granngalaxer. Astronomer har nu använt kraften hos ESO:s Very Large Telescope för att utforska en av dess mindre kända områden. Den här nya bilden visar gas- och stoftmoln där nya stjärnor håller på att födas, vilka ger upphov till molnens underliga former. Men på bilden ser vi också effekten av stjärnors död - stråk som bildas av supernovaexplosioner.
Ungefär 160 000 ljusår från oss (eso1311) i stjärnbilden Svärdfisken ligger Stora Magellanska molnet, en av våra närmaste galaxgrannar. Här bildas aktivt nya stjärnor, i områden som lyser så starkt att vissa kan ses från jorden med blotta ögat, som till exempel Tarantelnebulosan (eso1033). Den här nya bilden, tagen med ESO:s Very Large Telescope vid Paranalobservatoriet i Chile, utforskar ett område som kallas NGC 2035 (till höger), som ibland ges namnet Drakhuvudnebulosan.
NGC 2035 är ett HII-område, eller en emissionsnebulosa, som består av gasmoln som lyser tack vare den starka strålningen som kommer från unga stjärnor. Denna strålning slår bort elektroner från atomerna i gasen, och dessa återkombineras sedan med andra atomer och skickar ut ljus. Tillsammans med gasen finns också klumpar av stoftpartiklar som istället för att skicka ut ljus, absorberar det, vilket skapar stråk och mörka former över nebulosan.
De trådliknande formerna till vänster i bilden är inte resultatet av stjärnor som just fötts, utan snarare av stjärnor som dött. De skapades av en av de mest våldsamma händelser som kan ske i Universum - en supernovaexplosion [1]. Dessa explosioner är så starka att de ofta under en kort tid kan lysa starkare än galaxen de finns i, innan deras ljusstyrka avtar under många veckor eller månader (see också eso1315 och potw1323a).
Genom att bara titta på den här bilden kan det vara svårt att förstå hur stora dessa moln är - de mäter många hundratals ljusår. Och de ligger inte i vår egen galax, utan mycket längre bort. Det Stora Magellanska molnet är enormt stort, men jämfört med vår egen galax är dess storlek ganska blygsam - ungefär 14 000 ljusår - tio gånger mindre än Vintergatan.
Den här bilden togs med hjälp av instrumentet FOcal Reducer and low dispersion Spectrograph som sitter på ESO:s Very Large Telescope, vilket finns på Paranalobservatoriet i Chile, som en del av ESO:s program Cosmic Gems [2].
Noter
[1] Återstoden av supernovaexplosionen som kan ses i den här bilden kallas SNR 0536-67.6.
[2] ESO:s ”Cosmic Gems”-program (namnet motsvarar “Kosmiska pärlor” på svenska) syftar till att producera astronomiska bilder för undervisning och för att väcka allmänhetens intresse. I detta program används observationstid som annars gått till spillo eftersom väderförhållandena ansetts vara för dåliga för vetenskapliga observationer. Istället tar man bilder på intressanta, spännande eller visuellt tilltalande objekt. Data görs även tillgängligt för professionella astronomer genom ESO:s vetenskapliga arkiv.
Mer information
ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av det europeiska extremt stora 39 metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.
Länkar
Kontakter
Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org
Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org
Om pressmeddelandet
Pressmeddelande nr: | eso1348sv |
Namn: | NGC 2035 |
Typ: | Local Universe : Nebula : Type : Star Formation |
Facility: | Very Large Telescope |