Pressmeddelanden

27 juni 2012: En ny metod har gjort det möjligt för astronomer att detaljstudera en exoplanets atmosfär – trots att den aldrig passerar framför sin stjärna. Ett internationellt forskarlag använde ESO:s jätteteleskop VLT för att direkt fånga det svaga skenet från planeten Tau Boötis b och därmed även studera planetens atmosfär. För första gången sedan planeten upptäcktes för 15 år sedan kunde forskarna dessutom göra pålitliga mätningar av planetens bana och dess massa. Planetens atmosfär verkar vara svalare längre upp, något som överraskat forskarna. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 28 juni 2012.

20 juni 2012: ESO:s jätteteleskop VLT har tagit den hittills mest detaljerade bilden på en spektakulär del av en stjärnbarnkammaren som astronomer känner som NGC 6357. Teleskopets blick fångar många unga, heta stjärnor, glödande gasmoln och bisarra stoftstrukturer som huggits fram av ultraviolett strålning och stjärnvindar.

11 juni 2012: ESO ska bygga världens största teleskop för synligt och infrarött ljus. Vid ett möte idag i Garching, Tyskland, gav ESO:s råd grönt ljus åt byggplanen för teleskopet E-ELT (European Extremely Large Telescope), förutsatt att fyra så kallade ad referendum-röster [1] bekräftas. Driftstart för E-ELT blir tidigt under nästa årtionde.

7 juni 2012: Onsdagen den 6 juni besökte Spaniens kung, hans majestät Kung Juan Carlos I, ESO:s Paranalobservatorium. Där mötte han presidenterna i Chile, Colombia, Mexiko och Peru, samt andra högt uppsatta representanter som deltog i Stillahavsalliansens fjärde toppmöte.

6 juni 2012: Presidenterna i Chile, Colombia, Mexiko och Peru möttes idag på ESO:s Paranalobservatorium i Atacamaöknen i Chile, och fick uppleva de världsledande teleskopen och tekniken bakom dem på ESO:s främsta observationsplats. Presidenterna samlades vid Paranal för det fjärde toppmötet i Stillahavsalliansen, där de undertecknade alliansens strukturella överenskommelse.

31 maj 2012: Det nya observatoriet ALMA har tagit sin första bild av den särpräglade galaxen Centaurus A. Med ALMA kan astronomer nu med bättre kvalitet än någonsin se igenom damm och stoft mot mitten av galaxen. Trots att ALMA fortfarande är under uppbyggnad och gör just nu sina första observationer är det redan världens kraftfullaste teleskop i sitt slag. Nu efterlyses dessutom nya projekt från världens astronomer som kan ta vara på teleskopets utökade färdigheter.

16 maj 2012: I den här nya bilden från ESO syns den underliga galaxen Centaurus A. Med en exponeringstid på över 50 timmar är det här antagligen den bästa bilden som tagits av detta spektakulära och märkliga ställe i rymden. Bilden togs med kameran WFI på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop som finns på ESO:s La Silla-observatorium i Chile.

9 maj 2012: Den här nya infraröda bilden av Messier 55, tagen med ESO:s kartläggningsteleskop VISTA, visar tiotusentals stjärnor som är hoppackade som en bisvärm. Stjärnorna är inte bara ovanligt ihopträngda. De är också ovanligt gamla, bland de äldsta universum. Astronomer studerar Messier 55 och andra liknande objekt, som kallas klothopar, för att förstå hur galaxer utvecklas och hur stjärnor åldras.

2 maj 2012: I en ny bild tagen med teleskopet APEX framträder moln av kosmiskt stoft som trätts genom en nebulosa som pärlor på ett halsband. Bilden visar området omkring reflektionsnebulosan Messier 78, som ligger strax norr om Orions bälte. Observationerna, som är känsliga för värmestrålning från interstellära stoftkorn, visar för astronomer platserna där nya stjärnor håller på att bildas.

25 april 2012: Stjärnhopen NGC 6604 framträder i en ny bild som är tagen med kameran WFI på MPG/ESO:s 2,2 meters-teleskop vid La Silla-observatoriet i Chile. På himlen ligger NGC 6604 bara ett vingslag bort från sin mer framträdande granne, Örnnebulosan (även känd som Messier 16). Den vackra inramningen i den här bilden, med stjärnhopen i ett landskap av gas och stoftmoln, visar att NGC 6604 är ett vackert objekt på egna meriter.

18 april 2012: Den mest noggranna studien hittills av hur stjärnorna i Vintergatan rör sig har inte hittat några bevis för mörk materia i ett stort område runt solen. Enligt dagens allmänt accepterade teorier borde rymden i vår närhet vara fylld av mörk materia. Detta mysteriska och osynliga ämne kan bara detekteras med indirekta metoder, tack vare dess gravitationella effekt. Men en ny studie gjord av astronomer i Chile har funnit att teorierna inte kan stämma överens med observationerna. Det kan betyda att experiment som försöker att detektera mörk materie-partiklar på jorden sannolikt kommer att misslyckas.

12 april 2012: Ett nytt teleskop som fortfarande håller på att byggas har gjort ett stort genombrott för förståelsen av en grannstjärnas planetsystem. Observationerna har också gett värdefulla ledtrådar om hur sådana system bildas och utvecklas. Astronomerna har med hjälp av teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) upptäckt att eventuella planeter som kretsar kring stjärnan Fomalhaut måste vara mycket mindre än vad man tidigare har trott. Det här är de första publicerade resultaten från ALMA:s första observationsperiod som var öppen för astronomer från hela världen (cykel 0).

4 april 2012: ESO har låtit arkitektbyrån Auer+Weber formge en utbyggnad till sitt högkvarter i Garching i Tyskland. Den nya byggnaden har en innovativ stil och kommer att inhysa ESO:s växande personalstyrka. Det är också den plats där ESO:s nya ambitiösa projekt, till exempel E-ELT, kommer att utvecklas, Bygget förväntas vara färdigt i slutet av 2013 och kommer att vara ett viktigt bidrag till forskningscampuset i Garching.

28 mars 2012: Ny forskning gjord med ESO:s planetletare HARPS visar att det är vanligt med stenplaneter som inte är mycket större än jorden i den beboeliga zonen runt ljussvaga röda stjärnor. Enligt det internationella forskarteamet kan det finnas tiotals miljarder sådana planeter bara i Vintergatan, och ungefär ett hundra i vår absoluta närhet. Det här är det första direkta mätningen av hur vanligt det är med sådana superjordar runt röda dvärgar, vilka utgör 80 procent av alla stjärnor i Vintergatan.

21 mars 2012: ESO:s teleskop VISTA har använts för att skapa den samtidigt största och bästa bilden någonsin av himlen i infrarött ljus. Tagen som en del av himmelskartläggningen UltraVISTA, visar bilden en oansenlig del av himlen som ändå bjuder på mer än 200 000 galaxer. Den nya bilden ingår i en stor samling av data från flera kartläggningsprojekt som genomförts med VISTA och som ESO nu gör tillgänglig för astronomer världen över. UltraVISTA är en skattkammare som redan nu används för många forskningsprojekt, bland annat just för att studera avlägsna galaxer i det unga universum.

14 mars 2012: Nya observationer gjorda med ESO:s jätteteleskop VLT ökar våra kunskaper om hur unga galaxer växer. Astronomer som gjort den största galaxkartläggningen i sitt slag har upptäckt att galaxer ändrar sina matvanor under “tonåren”, perioden mellan 3 och 5 miljarder år efter big bang. I början av denna fas föredrog galaxerna att småäta på jämna gasflöden. Senare växte galaxerna till sig genom att kannibalisera på mindre galaxer.

7 mars 2012: ESO: kartläggningsteleskop VST, som ligger vid Paranalobservatoriet i Chile, har avbildat en fascinerande samling av växelverkande galaxer i stjärnbilden Herkules. För det nya kraftfulla teleskopet VST och dess kamera OmegaCAM tog det mindre än tre timmar att ta denna otroligt skarpa bild. Bilden visar upp VST:s förmåga att utforska vårt kosmiska närområde.

29 februari 2012: Genom att observera månen med ESO:s teleskop VLT har astronomer funnit bevis för att det finns liv i universum - på vår egen jord. Att finna liv på vår egen planet kan verka enkelt, men det internationella teamet har använt en metod som i framtiden kan användas för att upptäcka liv på andra platser i universum. Resultaten presenteras i en forskningsartikel i tidskriften Nature den 1 mars 2012.

15 februari 2012: I en ny bild från APEX-teleskopet i Chile framträder ett slingrande stråk av kosmiskt stoft och gas som är över tio ljusår långt. I dess inre gömmer sig nyfödda stjärnor och i kompakta gasmoln håller ännu fler stjärnor på att bildas. Detta är ett av de ställen där nya stjärnor bildas som ligger närmast oss i rymden. Stoftkornen är så kalla att man måste observera vid våglängder av ungefär en millimeter, som man gjort här med med kameran LABOCA på APEX, för att detektera den svaga strålningen.

8 februari 2012: ESO:s jätteteleskop VLT, Very Large Telescope, bjuder på den mest detaljerade bilden hittills av Carinanebulosan, ett område i Vintergatan där nya stjärnor bildas. Ur ett spektakulärt kosmiskt landskap skapat av gas, stoft och unga stjärnor träder tidigare okända stjärnor och stjärnhopar fram. Bilden är en av de mest dramatiska som någonsin tagits med VLT.