Pressmeddelanden

30 juni 2010: Den här magnifika bilden föreställer området kring stjärnan R Coronae Australis i stjärnbilden Södra kronan och har skapats med kameran WFI (Wide Field Imager) vid La Silla-observatoriet i Chile. R Coronae Australis ligger i hjärtat av ett stjärnbildningsområde och omges av en skimrande, blåaktig reflektionsnebulosa som är inbäddad i ett jättelikt stoftmoln. Bilden visar överraskande nya detaljer i ett dramatiskt område på himlen.

23 juni 2010: Astronomer har för första gången uppmätt en häftig storm i atmosfären på en exoplanet, den välstuderade ”heta Jupitern” HD 209458b. Högprecisionsmätningar av kolmonoxidgas visar att gasen strömmar med oerhört hög fart från planetens extremt heta dagsida mot dess svalare nattsida. Observationerna har även gett forskarna en spännande ny möjlighet. För första gången har de kunnat mäta hur fort planeten rör sig i sin bana och därmed direkt kunnat uppskatta dess massa.

16 juni 2010: Som en del av dess första observationsprojekt har ESO:s teleskop VISTA tagit en enastående ny bild av Bildhuggargalaxen (NGC 253). Teleskopet vid Paranalobservatoriet i Chile observerar i infrarött ljus, vilket gör att dess blick mot rymden påverkas mindre av interstellärt stoft. Den nya bilden avslöjar otaliga svala stjärnor samt en iögonfallande stav av stjärnor som korsar galaxens mitt. Bilden bär med sig ny information om galaxens historia och utveckling.

10 juni 2010: För första gången har astronomer direkt kunnat följa en exoplanets rörelse från den ena sidan av dess värdstjärna till den andra. Planeten har dessutom den minsta omloppsbana av alla exoplaneter som hittills avbildats direkt. Den ligger nästan lika nära sin stjärna som Saturnus är till solen, och forskare tror att den kan ha bildats på ungefär samma sätt som solsystemets jätteplaneter. Då stjärnan är ung bevisar upptäckten att gasjättar kan bildas inuti stoftskivor på bara ett par miljoner år, en med kosmiska mått mätt mycket kort tid.

8 juni 2010: Ett nytt robotteleskop har sett sitt första ljus vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. Teleskopet heter TRAPPIST (TRAnsiting Planets and PlanetesImals Small Telescope) och sysslar endast med att studera planetsystem. Det görs på två sätt: Genom att detektera och karakterisera planeter utanför solsystemet (exoplaneter) och att studera kometer i omloppsbana runt solen. Det 60 centimeter stora teleskopet fjärrstyrs från ett kontrollrum 12 000 kilometer bort i Liège, Belgien.

4 juni 2010: Raymond Wilson, vars banbrytande forskning inom optik hos ESO har möjliggjort dagens jätteteleskop tack vare så kallad aktiv optik-teknik, har belönats med 2010 årets Kavlipris i astrofysik. Wilson, som är grundare av och den första ledaren för ESO:s grupp för optik- och teleskopforskning, delar miljondollarpriset med två amerikanska forskare, Jerry Nelson och Roger Angel.

1 juni 2010: Astronomer som strävar efter att förstå universum vänder ofta sina teleskop mot Stora magellanska molnet, en av vår egen Vintergatas närmaste galaxgrannar. Denna spektakulära nya bild, som är tagen med kameran WFI (Wide Field Imager) vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile, visar upp ett zoo av olika objekt och fenomen i ett område i galaxen. Här framträder allt från jättelika klothopar till resterna efter bländande supernovaexplosioner. Data från denna fascinerande bild kommer att kunna användas inom många olika slags forskningsprojekt som undersöker stjärnornas liv och död och hur galaxer utvecklas.

19 maj 2010: ESO släpper en vacker bild av den näraliggande galaxen Messier 83 som visar upp galaxen som den ser ut i infrarött ljus. Bilden har tagits med kameran HAWK-I som är monterad på ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) vid Paranalobservatoriet i Chile. Den kraftfulla kameran har lyckats skapa en av de skarpaste och mest detaljerade bilder som någonsin tagits på Messier 83 från jordytan.

5 maj 2010: Tusentals avlägsna galaxer har fångats på en ny vidvinkelbild som släpps idag av ESO, och bland dessa tillhör många en tung galaxhop som kallas Abell 315. Även om hopen framträder som mycket tättbefolkad är de galaxer vi ser bara toppen av isberget. Liksom de flesta galaxhopar är Abell 315 helt dominerad av mörk materia. Hopens sammanlagda massa är så pass stor att den avleder ljus från galaxer som lyser bakom den och märkbart förvränger deras former.

26 april 2010: Den 26 april 2010 valdes Cerro Armazones som plats för det planerade 42-meters European Extremely Large Telescope (E-ELT). Beslutet fattades av ESO:s råd. Berget Cerro Armazones, 3060 meter över havet, ligger i den centrala delen av Chiles Atacamaöken, 13 mil söder om staden Antofagasta och bara 20 kilometer från Cerro Paranal, berget som är hem till ESO:s VLT (Very Large Teleskop).

21 april 2010: Kattassnebulosan, eller NGC 6334 som den också kallas, är en gigantisk stjärnornas barnkammare där det föds hundratals tunga stjärnor. En magnifik ny bild från ESO, tagen med kartläggningsteleskopet VISTA vid Paranalobservatoriet i Chile, tränger igenom glödande moln av gas och stoft som annars skymmer utsikten. I bilden avslöjas också några av Kattens gömda unga stjärnor.

13 april 2010: Nio nya exoplaneter, upptäckta med passagemetoden, offentliggörs idag vid astronomkonferensen National Astronomy Meeting i Glasgow. När de nya resultaten kombinerades med tidigare observationer av exoplaneter blev astronomerna överraskade. Hos hela sex stycken av sammanlagt 27 planeter som ingår i samma studie går planetens omloppsbana åt motsatt håll till värdstjärnans rotation. Det går tvärt emot det man ser i vårt eget solsystem. Den nya upptäckten blir en oväntad och allvarlig utmaning för nuvarande teorier om hur planeter bildas. Den tyder dessutom på att planetsystem med så kallade ’heta Jupitrar’ sannolikt inte härbärgerar jordliknande planeter.

7 april 2010: Enligt den första analysen någonsin av infrarött ljus från Neptunus måne Triton är sommaren i full gång på dess södra halvklot. Ett europeiskt forskarlag har med ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) upptäckt kolmonoxid i Tritons tunna atmosfär. Dessutom har man, för första gången från jordskorpan, lyckats uppmäta metan. Observationerna visade att atmosfären ändras med årstiderna och blir tjockare när den värms upp.

31 mars 2010: Idag släpper ESO en bild av den relativt okända nebulosan Gum 19. Sedd i infrarött ljus ser den mörk ut på ena sidan, men ljus ut på den andra. I nebulosans ena halva lyses het vätgas upp av den blåa superjättestjärnan V391 Velorum; i den andra pågår stjärnbildning inuti ett band av dels lysande, dels mörka moln som bildar en rand till vänster om stjärnan i bilden. Många millennier in i framtiden kommer dessa nyfödda stjärnor sannolikt, och tillsammans med V391:s frånfälle som supernova, att förändra Gum 19:s janusansikte för alltid.

24 mars 2010: Astronomer har länge vetat att mycket av det ljus som skulle kunna ses från universums mest avlägsna galaxer aldrig når fram till deras teleskop. Nu tack vare extremt djupa observationer med två av de fyra 8,2-meters jätteteleskopen som utgör ESO:s observatorium VLT (Very Large Telescope), samt ett unikt specialgjort filter, har astronomer kunnat fastställa hur pass stort bortfallet är. Det överraskande resultatet är att bland galaxerna vars ljus tar 10 miljarder år att nå oss är det en stor andel som inte alls går att upptäcka. Kartläggningen har också avslöjat några av de ljussvagaste galaxerna som någonsin uppmätts från i denna svunna epok i universums historia.

21 mars 2010: Astronomer har för första gången gjort direkta mätningar av storleken och ljusstyrkan hos områden där nya stjärnor föds i en mycket avlägsen galax. Upptäckten gjordes tack vare en slump med teleskopet APEX. Galaxen ligger så långt bort, och dess ljus har tagit så pass lång tid att nå oss, att vi ser den så som den var för 10 miljarder år sedan. En kosmisk "gravitationslins" förstorar galaxen och ger en närbild som annars skulle ha varit omöjlig att fånga. Lyckträffen avslöjar hektisk och livlig stjärnbildning hos galaxer i det tidiga universum, där stjärnbarnkammare bildas i en takt som är hundra gånger snabbare än i yngre galaxer. Forskningsresultaten publiceras idag i tidskriften Natures online-upplaga.

17 mars 2010: Genom att kombinera observationer från satelliten CoRoT och ESO:s instrument HARPS har astronomer upptäckt den första ”normala” exoplanet som kan studeras på djupet. Planeten, som har fått beteckningen Corot-9b, passerar regelbundet framför en stjärna som liknar solen och ligger 1500 ljusår från jorden i Ormens stjärnbild.

16 mars 2010: Nya banbrytande temperaturbilder som tagits med ESO:s jätteteleskop VLT samt några andra kraftfulla markbaserade teleskop ger en ny bild av Jupiters Stora röda fläck. I bilderna syns virvlar av varmare luft och svalare områden som aldrig tidigare har setts. De nya observationerna har gjort det möjligt för forskare att göra den första detaljerade kartan över vädret inuti jättestormen. Den kopplar samman fläckens färg med temperaturen, vindarna, trycket och sammansättningen i den.

3 mars 2010: Den skira nebulosan NGC 1788, belägen i ett mörkt och ofta förbisett hörn av stjärnbilden Orion, avslöjas i en bild som ESO släpper idag. Även om detta spöklika moln ligger relativt långt från Orions ljusa stjärnor, känner det ändå av deras kraftfulla vindar och starka sken, som tillsammans gjuter dess form och gör det till ett hem för mängder av unga solar.

24 februari 2010: Idag har ESO släppt en dramatisk ny bild av NGC 346, det starkast lysande stjärnbildningsområdet i det Lilla magellanska molnet, granngalax till Vintergatan. NGC 346 ligger 210 000 ljusår från jorden i Tukanens stjärnbild. Ljus, vindar och hetta från tunga stjärnor har skingrat den glödande gasen inuti och runt omkring denna stjärnhop och bildat en skir nebulosa som påminner om en spindelväv. NGC 346 är, likt andra astronomiska scener, ett ofärdigt verk som förändras med tidsåldrarna. Allt eftersom nya stjärnor bildas ur löst flytande materia i området, kommer de att tändas och åter strö omkring sig kvarvarande stoft och gas. Samtidigt krusas gasen över vidsträckta vidder och förändrar ansiktet på detta glänsande vackert objekt.

17 februari 2010: De har varit efterlysta i åratal: nu har de mest primitiva stjärnorna utanför vår galax Vintergatan äntligen spårats. Nya observationer med ESO:s jätteteleskop VLT har använts för att lösa en gåta inom astrofysiken som rör de allra äldsta stjärnorna i vår galaktiska omgivning. Lösningen blir avgörande för vår förståelse av universums första stjärnor.

10 februari 2010: Orionnebulosan avslöjar många av dess hemligheter i en dramatisk ny bild som tagits med ESO:s nya kartläggningsteleskop VISTA. Teleskopets mycket breda synfält kan visa upp hela nebulosan i all sin prakt och VISTA:s infraröd syn tillåter dessutom nya blickar djupt ner i områden som normalt ligger dolda bakom interstellärt stoft. Där avslöjas märkligt beteende hos välgömda men mycket aktiva unga stjärnor.

3 februari 2010: ESO har släppt en magnifik ny bild, tagen med jätteteleskopet VLT, av den gigantiska stjärnbarnkammaren NGC 3603 där stjärnor kontinuerligt föds. Inbäddad i den vackra nebulosan finns en hop av unga, tunga stjärnor som är en av Vintergatans ljusstarkaste och tätaste stjärnhopar. För astronomer är denna plats en nära motsvarighet till extrema områden av aktiv stjärnbildning i mer avlägsna galaxer. Hopen innehåller dessutom den tyngsta stjärnan som man hittills kunnat ”väga”.

27 januari 2010: Med ESO:s jätteteleskop VLT har astronomer upptäckt ett ovanligt svart hål i en annan galax. Det svarta hålet, vars massa är drygt 15 gånger solens, ligger mycket längre bort än något tidigare upptäckt svart hål i samma viktklass, och är dessutom näst tyngst bland dessa. Hålet kretsar tätt ihopslingrat med en stjärna som själv snart kan komma att bli ett svart hål.

20 januari 2010: ESO har släppt en spektakulär ny bild av ett jättelikt moln som av engelskspråkiga astronomer kallas Cat's Paw Nebula. Detta komplexa område av gas och stoft, där mängder av nya stjärnor föds, ligger i Vintergatans hjärta bakom lager av stoft och damm.

13 januari 2010: Genom att studera ett trippelplanetsystem som liknar en uppskalad version av solens egen planetfamilj har astronomer kunnat få fram det första direkta spektrumet - ett "kemiskt fingeravtryck" [1] - av en planet som kretsar kring en fjärran stjärna [2]. Upptäckten ger nya insikter om hur planeten bildades och dess sammansättning och blir en ny milstolpe i sökandet efter liv på annat håll i universum.

4 januari 2010: Det nya observatoriet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har passerat ett nytt avgörande steg mot de högkvalitativa bilderna som kommer att bli signum för detta nya revolutionerande astronomiska verktyg. Astronomer och ingenjörer har för första gången lyckats koppla ihop tre av observatoriets antenner vid ALMA:s observationsplats 5000 meter över havet i norra Chile. Med tre samarbetande antenner bereds nu vägen för skarpa bilder av det svala universum med aldrig tidigare uppnådd upplösning. Tillsammans ger de den felande länken som kan korrigera fel som uppstår när bara två antenner används.

16 december 2009: Astronomer har upptäckt den andra "superjorden" runt en annan stjärna [1] för vilken man kunnat mäta planetens massa och radie. Det ger viktiga ledtrådar till dess struktur. Planeten, som kretsar kring en mindre stjärna bara 40 ljusår från oss, är dessutom är den första kända superjord där en atmosfär har upptäckts, vilket öppnar upp dramatiska nya möjligheter i jakten på beboeliga planeter. Den nya planeten, som kallas GJ 1214 b, har en massa på ungefär sex gånger jordens. Dess inre består sannolikt mest av is, men ytan tycks vara relativt varm. Planeten är omgiven av en tjock atmosfär som gör den ogästvänlig för liv - åtminstone som vi känner det på jorden.

11 december 2009: Ett nytt teleskop, VISTA (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy, Kartläggningsteleskopet för astronomi i synligt och infrarött ljus), har precis börjat sitt arbete vid ESO:s Paranalobservatorium och nu släpps teleskopets första bilder. VISTA är ett kartläggningsteleskop som registrerar ljus med infraröda våglängder och är världens största teleskop som ägnar sig helt åt att kartlägga stjärnhimlen. Med sin stora spegel, ett brett synfält och mycket känsliga detektorer kommer teleskopet att visa den södra stjärnhimlen i ett helt nytt ljus. Spektakulära nya bilder på Flamnebulosan, Vintergatans centrum och galaxhopen i Ugnens stjärnbild visar att det redan fungerar utomordentligt.

7 december 2009: Ett länge känt mysterium kring stjärnor som liknar solen lever kvar trots en ny, omfattande studie gjord med ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope). Under den senare delen av sina liv uppvisar omkring en tredjedel av alla solliknande stjärnor ovanliga och hittills oförklarade årslånga variationer i ljusstyrka. Under de senaste decennierna har astronomer kommit på många möjliga teorier till vad dessa svängningar kan bero på. Men de nya, noggranna observationerna motbevisar samtliga teorier och tycks bara fördjupa mysteriet. Jakten på en riktig förklaring har börjat.

3 december 2009: I ännu en praktfull ESO-bild framträder den unga stjärnhopen Trumpler 14. Det nya porträttets utsökta detaljrikedom ger en vacker inblick i livet hos ett stort stjärnsläkte. Bakom bilden ligger det avancerade instrumentet MAD, monterat på ESO:s jätteteleskop VLT. Aldrig förr har ett så stort område på natthimlen avbildats med så kallad adaptivoptikteknik [1], som astronomer använder för att ta bort atmosfärens utsmetande effekt på sina bilder.

30 november 2009: Vilka kommer först, de glupska supermassiva svarta hålen, eller de jättelika galaxerna i vars kärnor de håller till? Ett helt nytt scenario kan vara lösningen på gåtan. Med hjälp av unika observationer av ett bostadslöst svart hål har astronomer upptäckt att svarta hål skulle kunna "bygga" sina egna värdgalaxer. Detta skulle kunna vara den länge efterlysta felande länken som förklarar varför de supertunga svarta hålen har större massa i galaxer som innehåller fler stjärnor.

25 november 2009: Med nya, skarpa bilder tagna genom Vintergatans tjocka stoftmoln har astronomer upptäckt en mycket ovanlig blandning av stjärnor i stjärnhopen Terzan 5. Hopen ligger i vår galax så kallade bulb, svärmen av stjärnor som omger galaxens mitt. Terzan 5:s underliga uppsättning stjärnor är unik i bulben och pekar ut hopen som en av dess - och galaxens - byggstenar. Enligt forskarna kan den vara resten efter en dvärggalax som smälte samman med Vintergatan tidigt i dess liv.

20 november 2009: Ett nytt sätt att behandla bilder tagna i infrarött ljus med ESO:s 3,58-meters New Technology Telescope (NTT) har avslöjat en gigantisk kannibalgalax - och dess senaste måltid. Med den nya metoden har astronomer kunnat se igenom de mörka stoftstråken i galaxen Centaurus A och observera "maten", en liten spiralgalax, för närvarande förvriden och skev, i aldrig tidigare skådad detalj. Denna otroliga bild visar även tusentals stjärnhopar, utströdda som glimmande juveler, som virvlar runt inne i Centaurus A.

17 november 2009: Astronomer har utnyttjat ESO:s jätteteleskop VLT och dess förmåga att fånga bilder som är lika skarpa som om de var tagna från rymden för att göra en unik timelapse-film av en stjärnexplosion. På filmen framträder ett märkligt skal av gas som slungades ut av en "vampyrstjärna" i ett utbrott november 2000 som följde efter att den slukat delar av dess grannstjärnas materia. Med hjälp av bilderna har astronomerna kunnat mäta avståndet till stjärnan och därmed även den egentliga ljusstyrkan hos både stjärnan och utbrottet. Dubbelstjärnan tycks vara toppkandidat till något som astronomer länge efterlyst: föregångarstadiet till de stjärnexplosioner kända som Typ Ia supernovor, som är kritiska för studier av den mörka energin.

11 november 2009: En banbrytande kartläggning av 500 stjärnor, varav 70 har egna planeter, har lyckats koppla samman solens seglivade 'litium-gåta' med förekomsten av planetsystem. Med hjälp av ESO:s framgångsrika spektrograf HARPS har ett team astronomer upptäckt att stjärnor som liknar solen har gjort sig av med sitt litium mycket mer effektivt än "planetfria" stjärnor. Det nya resultatet kastar inte bara ljus på solens brist på litium. Det ger också astronomer ett mycket effektivt sätt att hitta stjärnor som har planetsystem.

3 november 2009: Astronomer har lyckats spåra ett gigantiskt, tidigare okänt sammanhängande sjok av galaxer som ligger nästan sju miljarder ljusår bort. Upptäckten, som möjliggjordes genom att kombinera två av världens kraftfullaste teleskop, är den första observationen av en sådan tydlig galaxstruktur i det avlägsna universum. Den ger nya insikter i vårt kosmos storskaliga, nätliknande struktur och hur den uppstod.

29 oktober 2009: Bilder från tre exceptionella teleskop, ESO:s Very Large Telescope, MPG/ESO 2,2-meters teleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble har kombinerats för att visa upp den fantastiska stjärnhopen Juvelskrinet i ett helt nytt ljus.

19 oktober 2009: Idag vid en internationell konferens anordnad av ESO och Universitetet i Porto, Portugal, rapporterar forskare om den häpnadsväckande upptäckten av 32 nya planeter som kretsar kring andra stjärnor. Bakom planetskörden ligger forskarteamet som byggt spektrografen HARPS (High Accuracy Radial Velocity Planet Searcher) vid ESO:s 3,6-meter teleskop, och resultaten bekräftar HARPS som världens främsta jägare av exoplaneter. Resultatet ökar det totala antalet kända planeter med låg massa med så mycket som 30 procent. Under de senaste fem åren har HARPS hittat fler än 75 av de cirka 400 exoplaneter som nu är kända.

14 oktober 2009: Idag visar ESO upp en fantastisk ny bild av en av våra närmaste galaktiska grannar, Barnards galax, även kallad NGC 6822. Galaxen innehåller både områden där nya stjärnor bildas och märkliga nebulosor, som till exempel bubblan som syns tydligt i ovan till vänster i denna imponerande stjärnlandskap. Astronomer klassificerar NGC 6822 som en oregelbunden dvärggalax på grund av dess udda form och en med galaktiska mått mätt relativt blygsam storlek. Sådana galaxer må vara missanpassade men hjälper ändå forskare att förstå hur galaxer växelverkar, utvecklas och ibland kannibaliserar på varandra för att lämna kvar lysande, stjärnspäckade rester.

5 oktober 2009: Idag börjar projektet GalileoMobile, en två månaders resa som ska sprida astronomins fantasieggande värld till unga människor i Chile, Bolivia och Peru. Med stöd från ESO och dess samarbetspartners kommer en grupp astronomer och lärare att resa genom ett område i bergskedjan Anderna ombord på bussen GalileoMobilen. De kommer att erbjuda astronomiska aktiviteter såsom workshops för skolstudenter och stjärnfester för allmänheten. Med på resan följer ett filmteam med uppdrag att producera en flerspråkig dokumentär som ska fånga upptäckarglädjen när man kombinerar naturvetenskap och kultur på resa.

28 september 2009: ESO-projektet GigaGalaxy Zooms tredje och sista bild har precis släppts. Nu blir det en djupdykning in i 370 megapixlar av interstellär skönhet då Lagunnebulosan står i fokus. Den nya bilden återfinns tillsammans med två tidigare bilder, på hela natthimlen och Vintergatans centrum, på GigaGalaxy Zooms hemsida www.gigagalaxyzoom.org.

23 september 2009: Det nya astronomiska observatoriet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har tagit ett steg framåt - och uppåt. En av dess toppmoderna antenner har för första gången burits upp till Chajnantor-platån, 5000 meter över havet i de chilenska Anderna. Antennen, som väger cirka 100 ton och har en diameter på 12 meter, bars upp ombord en specialbyggd jättelastbil.

21 september 2009: Nu släpps den andra av de tre bilderna i ESO:s projekt GigaGalaxy Zoom. Den är en ny, häftig, 340-megapixel stor vy mot Vintergatans mitt, sedd från ESO:s Paranal-observatorium med ett amatörteleskop.

16 september 2009: Numera känner man till 370 planeter i andra solsystem. Den minsta bland dessa exoplaneter är CoRoT-7 b, som upptäcktes 2007. Nu har europeiska forskare lyckats mäta hur mycket den väger: bara fem gånger jordens massa. Den nya mätningen gör denna 'superjord' till den första bekräftade steniga planeten utanför vårt solsystem.

14 september 2009: Europeiska sydobservatoriets projekt GigaGalaxy Zoom har nu premiär och finns tillgänglig för alla på nätet. Det bjuder på en magnifik 800-megapixels-panoramabild på hela natthimlen sedd från ESO:s bergtoppsobservatorier i Chile.

2 september 2009: Europeiska sydobservatoriet, ESO, har släppt en dramatisk ny bild på en närliggande galax som astronomer tror liknar vår egen, Vintergatan.

26 augusti 2009: ESO har släppt en ny bild av Trifidnebulosan som visar varför den är en favorit bland både proffs- och amatörastronomer. Denna jättelika stjärnfabrik, som har fått sitt namn av de mörka stoftband som delar dess glödande hjärta i tre delar, utgör en sällsynt kombination av tre olika nebulosatyper. I Trifiden avslöjas nytända stjärnors starka sken och skvallrar om ännu ofödda generationer av stjärnor.

19 augusti 2009: I dessa nysläppta bilder från ESO dyker vi djupt in i hjärtat av ett kosmiskt moln. I molnet, som kallas RCW 38, trängs framtidens stjärnor och planetsystem. Där bombarderar unga stjärnor knappt flygfärdiga solar och planeter med kraftiga vindar och ett lika kraftigt sken, understödda av kortlivade, tunga stjärnor som exploderar som supernovor. I vissa fall kokar processen bort den materia som senare skulle kunna bli till nya solsystem. Forskare tror att vårt eget solsystem kom till i just en sådan miljö.

5 augusti 2009: ESO har släppt en svindlande ny bild av ett stjärnfält i den södra stjärnbilden Kölen. Denna imponerande syn sprakar med stjärnor i alla ljusstyrkor och nyanser, några av dem mot en fond av moln av gas och stoft. En ovanlig stjärna i mitten av molnet, HD 87643, har studerats noga med flera ESO-teleskop, bland dem VLTI, Very Large Telescope Interferometer. Stjärnan – omgiven av en komplex, utsträckt nebulosa som är slutprodukten efter tidigare våldsamma utkastningar – har visat sig ha en kompanjon. Växelverkningar i detta dubbelstjärnesystem, som omges av en stoftrik skiva, kan vara motorn som driver den märkvärdiga nebulosan.

29 juli 2009: Två forskarlag har använt ESO:s jätteteleskop VLT i Chile för att ta några av de skarpaste bilderna någonsin på stjärnan. Bilderna ger nya insikter i hur sådana bjässar till stjärnor skapar sina mäktiga stjärnvindar.

16 juli 2009: Nu har ESO släppt en ny och häpnadsväckande bild av himlen runt Örnnebulosan, en stjärnornas barnkammare där nyfödda stjärnhopar skulpterar monsterliknande kolumner av stoft och gas.

7 juli 2009: Omeganebulosan är en stjärnornas barnkammare där mycket unga stjärnor lyser upp omgivningen och skulpterar ett vidsträckt, pastellfärgat sagolandskap ur stoft och gas. I en ny bild från ESO framträder den i all sin prakt.

1 juli 2009: Astronomer har avtäckt en makalös ny atlas över vår hemgalax Vintergatans inre delar, där tusentals hittills okända täta moln av kallt kosmiskt stoft – framtida födelseställen för unga stjärnor – ligger utströdda i rymden. Kartläggningen, som har skapats med observationer från teleskopet APEX i Chile, är den största hittills av galaxens kalla stoft. Den kommer att bli en ovärderlig karta inför observationer med det kommande teleskopet ALMA och med ESA:s nyligen uppsända rymdteleskop Herschel

25 juni 2009: Thanks to a unique "ballistic study" that combines data from ESO's Very Large Telescope and NASA's Chandra X-ray Observatory, astronomers have now solved a long-standing mystery of the Milky Way’s particle accelerators. They show in a paper published today on Science Express that cosmic rays from our galaxy are very efficiently accelerated in the remnants of exploded stars.

18 juni 2009: The next generation of instruments for ground-based telescopes took a leap forward with the development of a new ultra-fast camera that can take 1500 finely exposed images per second even when observing extremely faint objects. The first 240x240 pixel images with the world's fastest high precision faint light camera were obtained through a collaborative effort between ESO and three French laboratories from the French Centre National de la Recherche Scientifique/Institut National des Sciences de l'Univers (CNRS/INSU). Cameras such as this are key components of the next generation of adaptive optics instruments of Europe's ground-based astronomy flagship facility, the ESO Very Large Telescope (VLT).

4 juni 2009: Using ESO’s Very Large Telescope, astronomers have obtained one of the sharpest views ever of the Arches Cluster — an extraordinary dense cluster of young stars near the supermassive black hole at the heart of the Milky Way. Despite the extreme conditions astronomers were surprised to find the same proportions of low- and high-mass young stars in the cluster as are found in more tranquil locations in our Milky Way.

25 maj 2009: ESO’s Very Large Telescope — Europe’s flagship facility for ground-based astronomy — has been equipped with the first of its second generation instruments: X-shooter. It can record the entire spectrum of a celestial object in one shot — from the ultraviolet to the near-infrared — with high sensitivity. This unique new instrument will be particularly useful for the study of distant exploding objects called gamma-ray bursts.

20 maj 2009: Using ESO's Very Large Telescope, astronomers have succeeded in measuring the size of giant galaxy Messier 87 and were surprised to find that its outer parts have been stripped away by still unknown effects. The galaxy also appears to be on a collision course with another giant galaxy in this very dynamic cluster.

6 maj 2009: Scientists and engineers working on the world's largest ground-based astronomical project, the Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), have achieved another milestone — the successful linking of two ALMA astronomical antennas, synchronised with a precision of one millionth of a millionth of a second — to observe the planet Mars. ALMA is under construction by an international partnership in the Chilean Andes.

28 april 2009: ESO's Very Large Telescope has shown that a faint gamma-ray burst detected last Thursday is the signature of the explosion of the earliest, most distant known object in the Universe (a redshift of 8.2). The explosion apparently took place more than 13 billion years ago, only about 600 million years after the Big Bang.

22 april 2009: A new study published in Nature this week reveals that asteroid surfaces age and redden much faster than previously thought — in less than a million years, the blink of an eye for an asteroid. This study has finally confirmed that the solar wind is the most likely cause of very rapid space weathering in asteroids. This fundamental result will help astronomers relate the appearance of an asteroid to its actual history and identify any after effects of a catastrophic impact with another asteroid.

21 april 2009: Well-known exoplanet researcher Michel Mayor today announced the discovery of the lightest exoplanet found so far. The planet, “e”, in the famous system Gliese 581, is only about twice the mass of our Earth. The team also refined the orbit of the planet Gliese 581 d, first discovered in 2007, placing it well within the habitable zone, where liquid water oceans could exist. These amazing discoveries are the outcome of more than four years of observations using the most successful low-mass-exoplanet hunter in the world, the HARPS spectrograph attached to the 3.6-metre ESO telescope at La Silla, Chile.

4 april 2009: To celebrate the 100 Hours of Astronomy, ESO is sharing two stunning images of unusual galaxies, both belonging to the Sculptor group of galaxies. The images, obtained at two of ESO’s observatories at La Silla and Paranal in Chile, illustrate the beauty of astronomy.

30 mars 2009: A live 24-hour free public video webcast, “Around the World in 80 Telescopes”, will take place from 3 April 09:00 UT/GMT to 4 April 09:00 UT/GMT, chasing day and night around the globe to let viewers “visit” some of the most advanced astronomical telescopes on and off the planet. The webcast, organised by ESO for the International Year of Astronomy 2009 (IYA2009), is the first time that so many large observatories have been linked together for a public event.

24 mars 2009: ESO’s La Silla Observatory, which is celebrating its 40th anniversary, became the largest astronomical observatory of its time. It led Europe to the frontline of astronomical research, and is still one of the most scientifically productive in ground-based astronomy.

16 mars 2009: The ESO Very Large Telescope has taken the best image ever of a strange and chaotic duo of interwoven galaxies. The images also contain some surprises — interlopers both far and near.

10 mars 2009: Astronomers have obtained exceptional 3D views of distant galaxies, seen when the Universe was half its current age, by combining the twin strengths of the NASA/ESA Hubble Space Telescope’s acute eye, and the capacity of ESO’s Very Large Telescope to probe the motions of gas in tiny objects. By looking at this unique “history book” of our Universe, at an epoch when the Sun and the Earth did not yet exist, scientists hope to solve the puzzle of how galaxies formed in the remote past.

9 mars 2009: As part of a wide range of education and public outreach activities for the International Year of Astronomy 2009 (IYA2009), ESO, together with the Association of French Language Planetariums (APLF), has produced a 30-minute planetarium show, In Search of our Cosmic Origins. It is centred on the global ground-based astronomical Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) project and represents a unique chance for planetariums to be associated with the IYA2009.

2 mars 2009: Using ESO's Very Large Telescope, astronomers have gained valuable new insights about the atmosphere of the dwarf planet Pluto. The scientists found unexpectedly large amounts of methane in the atmosphere, and also discovered that the atmosphere is hotter than the surface by about 40 degrees, although it still only reaches a frigid minus 180 degrees Celsius. These properties of Pluto's atmosphere may be due to the presence of pure methane patches or of a methane-rich layer covering the dwarf planet's surface.

25 februari 2009: A deep new image of the magnificent Helix planetary nebula has been obtained using the Wide Field Imager at ESO's La Silla Observatory. The image shows a rich background of distant galaxies, usually not seen in other images of this object.

18 februari 2009: A team of French astronomers has captured one of the sharpest colour images ever made. They observed the star T Leporis, which appears, on the sky, as small as a two-storey house on the Moon [1]. The image was taken with ESO's Very Large Telescope Interferometer (VLTI), emulating a virtual telescope about 100 metres across and reveals a spherical molecular shell around an aged star.

12 februari 2009: The latest ESO image reveals amazing detail in the intricate structures of one of the largest and brightest nebulae in the sky, the Carina Nebula (NGC 3372), where strong winds and powerful radiation from an armada of massive stars are creating havoc in the large cloud of dust and gas from which the stars were born.

4 februari 2009: A team of French and Italian astronomers have devised a new method for measuring the size and shape of asteroids that are too small or too far away for traditional techniques, increasing the number of asteroids that can be measured by a factor of several hundred. This method takes advantage of the unique capabilities of ESO's Very Large Telescope Interferometer (VLTI).

28 januari 2009: Astronomers have a new insight into the active galaxy Centaurus A (NGC 5128), as the jets and lobes emanating from the central black hole have been imaged at submillimetre wavelengths for the first time. The new data, from the Atacama Pathfinder Experiment (APEX) telescope in Chile, which is operated by ESO, have been combined with visible and X-ray wavelengths to produce this striking new image.

19 januari 2009: Thanks to the Very Large Telescope's acute and powerful near-infrared eye, astronomers have uncovered a host of new young, massive and dusty stellar nurseries in nearby galaxy NGC 253. The centre of this galaxy appears to harbour a twin of our own Milky Way's supermassive black hole.

5 januari 2009: As is now the tradition, the European Southern Observatory looks back at the exciting moments of last year. 2008 was in several aspects an exceptionally good year. Over the year, ESO's telescopes provided data for more than 700 scientific publications in refereed journals, making ESO the most productive ground-based observatory in the world.

18 december 2008: High in the Atacama region in northern Chile, one of the world's most advanced telescopes has just passed a major milestone. The first of many state-of-the-art antennas has just been handed over to the Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) project. ALMA is under construction on the plateau of Chajnantor, at an altitude of 5000 m. The telescope is being built by a global partnership, including ESO as the European partner.

16 december 2008: The festive season has arrived for astronomers at the European Southern Observatory (ESO) in the form of this dramatic new image. It shows the swirling gas around the region known as NGC 2264 — an area of sky that includes the sparkling blue baubles of the Christmas Tree star cluster.

12 december 2008: Combining a double natural "magnifying glass" with the power of ESO's Very Large Telescope, astronomers have scrutinised the inner parts of the disc around a supermassive black hole 10 billion light-years away. They were able to study the disc with a level of detail a thousand times better than that of the best telescopes in the world, providing the first observational confirmation of the prevalent theoretical models of such discs.

10 december 2008: In a 16-year long study, using several of ESO's flagship telescopes, a team of German astronomers has produced the most detailed view ever of the surroundings of the monster lurking at our Galaxy's heart — a supermassive black hole. The research has unravelled the hidden secrets of this tumultuous region by mapping the orbits of almost 30 stars, a five-fold increase over previous studies. One of the stars has now completed a full orbit around the black hole.

4 december 2008: Three undergraduate students, from Leiden University in the Netherlands, have discovered an extrasolar planet. The extraordinary find, which turned up during their research project, is about five times as massive as Jupiter. This is also the first planet discovered orbiting a fast-rotating hot star.

2 december 2008: Omega Centauri is one of the finest jewels of the southern hemisphere night sky, as ESO's latest stunning image beautifully illustrates. Containing millions of stars, this globular cluster is located roughly 17 000 light-years from Earth in the constellation of Centaurus.

25 november 2008: Astronomy is enjoying a golden age of fundamental, exciting discoveries. Europe is at the forefront, thanks to 50 years of progress in cooperation. To remain ahead over the next two to three decades, Europe must prioritise and coordinate the investment of its financial and human resources even more closely. The ASTRONET network, backed by the entire European scientific community, supported by the European Commission, and coordinated by the CNRS, today presents its Roadmap for a brilliant future for European astronomy. ESO's European Extremely Large Telescope is ranked as one of two top-priority large ground-based projects.

21 november 2008: A team of French astronomers using ESO's Very Large Telescope have discovered an object located very close to the star Beta Pictoris, and which apparently lies inside its disc. With a projected distance from the star of only 8 times the Earth-Sun distance, this object is most likely the giant planet suspected from the peculiar shape of the disc and the previously observed infall of comets onto the star. It would then be the first image of a planet that is as close to its host star as Saturn is to the Sun.

18 november 2008: Astronomers have used two different telescopes simultaneously to study the violent flares from the supermassive black hole in the centre of the Milky Way. They have detected outbursts from this region, known as Sagittarius A*, which reveal material being stretched out as it orbits in the intense gravity close to the central black hole.

11 november 2008: Illustrating the power of submillimetre-wavelength astronomy, an APEX image reveals how an expanding bubble of ionised gas about ten light-years across is causing the surrounding material to collapse into dense clumps that are the birthplaces of new stars. Submillimetre light is the key to revealing some of the coldest material in the Universe, such as these cold, dense clouds.

7 november 2008: Anyone who has wondered what it might be like to dive into a pool of millions of distant galaxies of different shapes and colours, will enjoy the latest image released by ESO. Obtained in part with the Very Large Telescope, the image is the deepest ground-based U-band image of the Universe ever obtained. It contains more than 27 million pixels and is the result of 55 hours of observations with the VIMOS instrument.

30 oktober 2008: The 22nd James Bond adventure is due for release tomorrow, 31 October 2008, in the UK and a week later in the rest of the world. A key location in the movie is the Residencia, the hotel for astronomers and staff at ESO's Paranal Observatory.

21 oktober 2008: A new image released by ESO shows the amazing intricacies of a vast stellar nursery, which goes by the name of Gum 29. In the centre, a small cluster of stars — called Westerlund 2 — has been found to be the home of one of the most massive double star systems known to astronomers.

15 oktober 2008: Unique observations of the flickering light from the surroundings of two black holes provide new insights into the colossal energy that flows at their hearts. By mapping out how well the variations in visible light match those in X-rays on very short timescales, astronomers have shown that magnetic fields must play a crucial role in the way black holes swallow matter.

10 oktober 2008: Astronomers have used ESO's Very Large Telescope Interferometer to conduct the first high resolution survey that combines spectroscopy and interferometry on intermediate-mass infant stars. They obtained a very precise view of the processes acting in the discs that feed stars as they form. These mechanisms include material infalling onto the star as well as gas being ejected, probably as a wind from the disc.

8 oktober 2008: Telescopes on the ground and in space have teamed up to compose a colourful image that offers a fresh look at the history of the star-studded region NGC 346. This new, ethereal portrait, in which different wavelengths of light swirl together like watercolours, reveals new information about how stars form.

2 oktober 2008: A record two-hour observation of Jupiter using a superior technique to remove atmospheric blur has produced the sharpest whole-planet picture ever taken from the ground. The series of 265 snapshots obtained with the Multi-Conjugate Adaptive Optics Demonstrator (MAD) prototype instrument mounted on ESO's Very Large Telescope (VLT) reveal changes in Jupiter's smog-like haze, probably in response to a planet-wide upheaval more than a year ago.

25 september 2008: Over a decade after it exploded, one of the nearest supernovae in the last 25 years has been identified. This result was made possible by combining data from the vast online archives from many of the world’s premier telescopes.

23 september 2008: Astronomers have discovered a most bizarre celestial object that emitted 40 visible-light flashes before disappearing again. It is most likely to be a missing link in the family of neutron stars, the first case of an object with an amazingly powerful magnetic field that showed some brief, strong visible-light activity.

19 september 2008: New, very precise measurements have shown that the rotation of the Milky Way is simpler than previously thought. A remarkable result from the most successful ESO instrument HARPS, shows that a much debated, apparent 'fall' of neighbourhood Cepheid stars towards our Sun stems from an intrinsic property of the Cepheids themselves.

18 september 2008: The PRIMA instrument [1] of the ESO Very Large Telescope Interferometer (VLTI) recently saw "first light" at its new home atop Cerro Paranal in Chile. When fully operational, PRIMA will boost the capabilities of the VLTI to see sources much fainter than any previous interferometers, and enable astrometric precision unmatched by any other existing astronomical facility. PRIMA will be a unique tool for the detection of exoplanets.

10 september 2008: Astronomers from around the world combined data from ground- and space-based telescopes to paint a detailed portrait of the brightest explosion ever seen. The observations reveal that the jets of the gamma-ray burst called GRB 080319B were aimed almost directly at the Earth.

8 september 2008: Astronomers have been able to study planet-forming discs around young Sun-like stars in unsurpassed detail, clearly revealing the motion and distribution of the gas in the inner parts of the disc. This result, which possibly implies the presence of giant planets, was made possible by the combination of a very clever method enabled by ESO's Very Large Telescope.