Pressmeddelanden

9 juli 2014: En grupp astronomer har lyckats följa hur stjärnstoft formas i realtid – under efterdyningarna av en supernovaexplosion. För första gången visar de att dessa kosmiska stoftfabriker skapar stoftet i en tvåstegsprocess som påbörjas strax efter explosionen, men som fortsätter långt därefter. Gruppen använde ESO:s Very Large Telescope (VLT) i norra Chile för att analysera ljuset från supernovan SN 2010jl allteftersom den sakta bleknade. De nya resultaten publiceras i tidskriften Nature 9 juli 2014.

2 juli 2014: Gum 15 är ett ganska okänt moln av kosmiskt stoft och gas, men är en plats där heta unga stjärnor bildas. Det är dessa vackra men lömska stjärnor som formar hur modernebulosan ser ut. Men när de växer upp är det också de som förstör den.

19 juni 2014: Idag firades det första spadtaget för ESO:s E-ELT (European Extremely Large Telescope) – i form av en bergssprängning. En del av toppen på det 3000 meter höga berget Cerro Armazones sprängdes bort. Utjämningen av bergstoppen är nästa milstolpe inför byggandet av världens största teleskop för synligt och infrarött ljus.

11 juni 2014: Med teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har astronomer för första gången kunnat kartlägga både damm och molekylär gas i galaxerna som är värdar för universums största explosioner, gammablixtarna. Till forskarnas stora förvåning upptäckte man mindre gas än man förväntat sig, men desto mer stoft och damm, som gör att vissa av dessa explosioner uppträder som så kallade mörka gammablixtar. Rönen, som publiceras i tidsskriften Nature den 12 juni 2014, är ALMA:s första forskningsresultat som rör gammablixtar, och visar hur väl ALMA kan hjälpa oss att utforska dessa objekt i framtiden.

4 juni 2014: SPHERE, ett nytt kraftfullt instrument som använder flera avancerade metoder i kombination för att upptäcka och studera exoplaneter, har installerats på ESO:s jätteteleskop VLT vid Paranalobservatoriet i Chile. Instrumentet, som nu har gjort sina första observationer, ger en enorm prestandaökning jämfört med tidigare instrument. Redan under de första observationsdagarna har det framställt häpnadsväckande bilder av bland annat stoftskivor runt närliggande stjärnor. SPHERE har utvecklats och tillverkats av ett konsortium som består av många europeiska institut under ledning av Institutet för planetologi och astrofysik i Grenoble, Frankrike, i partnerskap med ESO. Instrumentet förväntas skapa en revolution inom forskningen om exoplaneter och stjärnornas stoftskivor.

21 maj 2014: Den här nya färgrika bilden från MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile visar stjärnhopen NGC 3590. Stjärnorna skiner klart framför ett dramatiskt landskap av mörka stoftfläckar och färgsprakande moln av glödande gas i olika nyanser. Denna lilla samling stjärnor ger astronomer ledtrådar om hur dessa stjärnor bildas och utvecklas, men hjälper oss också att förstå galaxens spiralarmar.

14 maj 2014: Magnetarer är bisarra, supertäta kvarlevor efter supernovaexplosioner. De är de starkaste magneterna man känner till i hela universum – miljoner gånger starkare än de starkaste magneterna på jorden. Ett team europeiska astronomer som har använt ESO:s Very Large Telescope (VLT) tror nu att de för första gången hittat en magnetars partnerstjärna. Upptäckten hjälper forskare att förstå hur magnetarer bildas, något som varit ett mysterium de senaste 35 åren. Det förklarar också varför just den här stjärnan inte störtade samman till ett svart hål så som astronomer annars hade förväntat sig.

30 april 2014: Observationer med ESO:s Very Large Telescope (VLT) har för första gången gjort det möjligt att bestämma hur snabbt en exoplanet roterar. De nya mätningarna visar att planeten Beta Pictoris b har ett dygn på bara åtta timmar. Den roterar mycket snabbare än någon av planeterna i vårt solsystem – dess ekvator rör sig med nästan 100 000 kilometer i timmen. Sambandet mellan massa och rotation som råder i vårt solsystem tycks därmed gälla även för större planeter. Med liknande metoder kommer astronomer kunna använda det framtida jätteteleskopet E-ELT (Europeiska Extremely Large Telescope) för att göra detaljerade kartor över exoplaneter.

16 april 2014: Den här nya bilden från ESO:s La Silla-observatorium i Chile avslöjar en doldis bland nebulosor: ett vätemoln vid namn Gum 41. I mitten av molnet ger ljusstarka heta unga stjärnor ifrån sig energirik strålning som får det omgivande vätet att glöda med en karakteristisk röd ton.

9 april 2014: Astronomer har med hjälp av ESO:s Very Large Telescope i Chile fångat en fängslande bild på den planetariska nebulosan PN A66 33, oftast kallad Abell 33. Den vackra blå bubblan bildades när en åldrad stjärna ömsade sina yttersta lager, och ligger av en tillfällighet i samma siktlinje som en stjärna i förgrunden. Den nästan cirkulära formen gör att den påminner om en förlovningsring prydd med en gnistrande diamant – en riktig kosmisk pärla.

2 april 2014: Den här nya bilden från MPG/ESO 2,2-metersteleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile visar två mycket olika galaxer. Galaxen NGC 1316 och dess mindre granne NGC 1317. De ligger ganska nära varandra i rymden, men har väldigt olika bakgrundshistoria. Den lilla spiralgalaxen NGC 1317 har levt ett stillsamt liv medan NGC 1316 har slukat flera andra galaxer genom sin våldsamma historia och har tydliga krigsskador.

26 mars 2014: Observationer från många platser i Sydamerika, däribland ESO:s La Silla-observatorium, har bidragit till en överraskande upptäckt, nämligen att den avlägsna asteroiden Chariklo omges av två täta och smala ringar. Man känner sedan tidigare bara till fyra himlakroppar med ringar – de mycket större planeterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus – så det här är den överlägset minsta himlakroppen med ringar hittills. Ringarnas ursprung är ännu ett mysterium, men de kan vara resultatet av en kollision som skapade en skiva av stenkross. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Natures nätupplaga den 26 mars 2014.

12 mars 2014: ESO:s Very Large Telescope Interferometer har upptäckt den största kända gula stjärnan. Den är också en av de tio största stjärnorna som har upptäckts hittills. Hyperjätten, som har en diameter på mer än 1300 gånger solens, ingår också i ett dubbelstjärnesystem, där den andra stjärnan ligger så nära att de nuddar vid varandra. Observationer från de senaste sextio åren, där vissa gjorts av amatörastronomer, visar också att denna ovanliga och anmärkningsvärda himlakropp förändras fort. Troligen genomgår den nu en mycket kort livsfas.

6 mars 2014: En grupp astronomer meddelar idag att de med hjälp av ALMA-teleskopet (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i norra Chile har upptäckt en oväntad klump av kolmonoxidgas i den stoftrika skivan runt stjärnan Beta Pictoris. Upptäckten är överraskande, eftersom man tror att molekylerna i sådan gas borde brytas sönder av stjärnans strålning. Någonting måste se till att gasen fortlöpande ersätts med ny gas. Troligen kan upprepade krockar mellan små isiga himlakroppar som kometer ligga bakom detta.

5 mars 2014: Ett nyskapande instrument som heter MUSE (Multi Unit Spectroscopic Explorer) har installerats på ESO:s Very Large Telescope (VLT) vid Paranalobservatoriet i norra Chile. MUSE har observerat avlägsna galaxer, ljusstarka stjärnor och andra testobjekt under en första omgång mycket lyckade observationer.

19 februari 2014: En ny bild från ESO:s La Silla-observatorium i Chile visar den ljusstarka stjärnhopen Messier 7. Den kan lätt ses med blotta ögat i närheten av svansen på stjärnbilden Skorpionen, och är en av de tydligast framträdande öppna stjärnhoparna på stjärnhimlen. Detta gör den till ett viktigt forskningsobjekt för astronomer.

5 februari 2014: ESO:s teleskop NTT (New Technology Telescope) har använts för att hitta de första bevisen för att asteroider kan ha en mycket varierad inre struktur. Med hjälp av oerhört precisa mätningar har astronomer upptäckt att de olika delarna av asteroiden Itokawa har olika täthet. Kunskap om vad som finns under en asteroids yta avslöjar inte bara hemligheter om hur den har bildats. Den berättar även om vad som händer när himlakroppar kolliderar i solsystemet, och ger på så sätt ledtrådar om hur planeter bildas.

29 januari 2014: ESO:s Very Large Telescope har använts för att skapa den första kartan någonsin av vädret på ytan av den bruna dvärg som ligger närmast jorden. Ett internationellt team har gjort ett diagram över mörka och ljusa områden på WISE J104915.57-531906.1B, som även har det informella namnet Luhman 16B. Den är en av de två nyligen upptäckta bruna dvärgar som utgör ett par bara sex ljusår från solen. De nya resultaten publiceras i det senaste numret av Nature som kommer ut 30 januari 2014.

22 januari 2014: Kartläggningsteleskopet VST (VLT Survey Telescope) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile har tagit den här nya och djupt detaljerade bilden av Lagunnebulosan. I detta vidsträckta moln av gas och stoft bildas intensivt ljusstarka unga stjärnor, och här finns även flera unga stjärnhopar. Bilden är bara en liten del av en av de nu pågående elva allmänt tillgängliga kartläggningarna av himlen med ESO-teleskop. Tillsammans förser de världens astronomer med ett enormt arv av offentlig data.

15 januari 2014: Astronomer har använt ESO:s planetjägare HARPS i Chile tillsammans med andra teleskop över hela världen och upptäckt tre planeter i omloppsbana runt stjärnor i stjärnhopen Messier 67. Trots att mer än tusen planeter utanför solsystemet har bekräftats som upptäckta så har bara en handfull av dessa hittats i stjärnhopar. Det är dessutom anmärkningsvärt att en av dessa nya exoplaneter kretsar kring en stjärna som är en ovanlig soltvilling – en stjärna som är nästan identisk med solen i alla avseenden.

6 januari 2014: Nya observationer med teleskopet ALMA har för första gången fångat resterna efter en ung supernova och visat att de är proppfulla av nybildat stjärnstoft. Mängden stoft och damm kan förklara galaxers ibland dammiga och dunkla utseende – om nu kornen kan klara den farliga resan ut i den interstellära rymden.

5 december 2013: Den 4 december 2013 vid ESO:s högkvarter i Garching utanför München i Tyskland hölls en officiell invigningsceremoni för kontorsbyggnadens nya utbyggnad. Vid firandet deltog medlemmar i ESO:s råd, lokala myndigheter, arkitekterna Auer+Weber+Assoziierte, byggherren BAM Deutschland AG samt ESO:s ledning.

3 december 2013: ESO har fått en donation i form av ett planetarium och besökscentrum som ska byggas vid platsen för dess huvudkontor i Garching utanför München, Tyskland. Centret kommer att vara en storslagen uppvisning av astronomi för allmänheten. Detta blir möjligt tack vare Klaus Tschira-stiftelsen, som har erbjudit sig att till fullo bekosta bygget.

27 november 2013: Det Stora Magellanska molnet är en av våra närmaste granngalaxer. Astronomer har nu använt kraften hos ESO:s Very Large Telescope för att utforska en av dess mindre kända områden. Den här nya bilden visar gas- och stoftmoln där nya stjärnor håller på att födas, vilka ger upphov till molnens underliga former. Men på bilden ser vi också effekten av stjärnors död - stråk som bildas av supernovaexplosioner.

13 november 2013: Astronomer på ESO har tagit den bästa bilden hittills av de underliga molnen omkring stjärnhopen NGC 3572. Den här nya bilden visar hur detta gas- och stoftmoln har formats de unga stjärnornas vindar till konstiga bubblor, bågar och former som kallas elefantsnablar. De starkast lysande stjärnorna i den här hopen är mycket tyngre än solen och deras liv kommer att sluta med att de exploderar som supernovor.

6 november 2013: Idag för 50 år sedan började ett mycket fruktsamt samarbete mellan ESO och Chile. Samarbetet har gjort att både europeisk och chilensk astronomi har kunnat skjuta gränserna för vetenskap, teknologi och kultur framåt mot framtiden.

28 oktober 2013: Sebastián Piñera, Chiles president, lämnade igår över de nyligen underskrivna juridiska dokumenten som intygar att den chilenska staten lämnar över marken kring Cerro Armazones till ESO. Överlämnandet skedde vid en ceremoni som hölls igår vid ESO:s Paranalobservatorium i den chilenska Atacamaöknen. Cerro Armazones, en bergstopp 3060 meter över havet som ligger ungefär 20 kilometer från ESO:s jätteteleskop VLT på Cerro Paranal, kommer att bli hem för det framtida E-ELT (European Extremely Large Telescope).

16 oktober 2013: Två internationella astronomteam har utnyttjat kraften hos Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) för att studera jetstrålar från supertunga svarta hål i mitten av galaxer, och för att observera hur de påverkar deras omgivning. Det ena forskarlaget har tagit den bästa bilden hittills av den molekylära gasen omkring ett relativt närbeläget och lugnt svart hål. Det andra teamet har fått en oväntad titt på hur en kraftfull jetstråle skjuts ut från området alldeles intill ett avlägset svart hål.

9 oktober 2013: ESO:s teleskop VLT (Very Large Telescope) har tagit en spektakulär och detaljerad bild av Toby jug-nebulosan, ett moln av gas, stoft och damm som omger en röd jättestjärna. Bilden visar nebulosans karaktäristiska form, vilken den fått sitt namn från, och liknar en liten kanna med ett handtag.

1 oktober 2013: Den sista antennen till ALMA-projektet (ALMA – Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har just lämnats över till observatoriet. Parabolen, med 12 meters diameter, har tillverkats av det europeiska konsortiet AEM, och leveransen betyder att alla 25 europeiska antenner har överlämnats – det största kontraktet hittills för ESO.

25 september 2013: Ett nytt instrument som kallas ArTeMiS har med framgång installerats på APEX – Atacama Pathfinder Experiment. APEX är ett 12-metersteleskop som ligger på hög höjd i Atacamaöknen, och som observerar millimeter och submillimetervågor – mellan infrarött ljus och radiovågor i det elektromagnetiska spektret – ett värdefullt redskap som låter astronomerna kika in i universums kallaste områden. Den nya kameran har redan tagit en spektakulär och detaljerad bild på nebulosan NGC 6334, även känd som Kattassnebulosan.

18 september 2013: Det glödande gasmolnet i den här nya bilden är en stjärnbarnkammare som kallas Räknebulosan. Bilden är tagen med kartläggningsteleskopet VST vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile, och är antagligen den skarpaste bilden som någonsin tagits av detta objekt. Klumpar av heta nyfödda stjärnor är belägna mellan molnen som utgör nebulosan.

12 september 2013: Två forskarteam har med hjälp av data från ESO:s teleskop skapat den bästa tredimensionella kartan hittills över Vintergatans centrala delar. De har upptäckt att sedda från vissa vinklar bildar dessa inre områden en form som påminner om en jordnöt eller bokstaven X. Den märkliga formen har också kartlagts med publika data från ESO:s kartläggningsteleskop VISTA tillsammans med mätningar av rörelserna hos hundratals mycket ljussvaga stjärnor i galaxens centrala bula.

4 september 2013: Astronomer har använt ESO:s New Technology Telescope (NTT) och NASA/ESA:s Hubbleteleskop för att utforska över 100 planetariska nebulosor i Vintergatans centrala bula. De har kommit fram till att fjärilsformade planetariska nebulosor är inriktade på ett mystiskt sätt - ett överraskande resultat eftersom de har olika historier och varierande egenskaper.

28 augusti 2013: Ett internationellt astronomteam lett av astronomer i Brasilien har använt ESO:s Very Large Telescope för att identifiera och studera den äldsta soltvilling man hittills upptäckt. Stjärnan HIP 102152 ligger 250 ljusår från jorden och liknar solen ännu mer än någon annan soltvilling - förutom att den är nästan fyra miljarder år äldre. Denna äldre, men annars nästan identiska, tvilling ger oss en möjlighet utan motstycke att se hur solen kommer att se ut när den åldras. De nya observationerna ger också en viktig första länk mellan en stjärnas ålder och dess halt av grundämnet litium, samt antyder att HIP 102152 kan omges av steniga planeter.

20 augusti 2013: Astronomer har använt teleskopet ALMA för att ta en närbild av material som strömmar ut från en nyfödd stjärna. Genom att titta på lysande koloxidmolekyler i ett objekt som kallas Herbig-Haro 46/47 har de upptäckt att dess jetstrålar är ännu mer energiska än vad man tidigare trott. De nya, mycket detaljerade bilderna visar dessutom upp en ny, tidigare helt okänd jetstråle som pekar i en helt annan riktning.

7 augusti 2013: I Vintergatans granngalax Stora Magellanska molnet har ESO:s Very Large Telescope fotograferat ett spännande område där stjärnor bildas. Den här skarpa bilden visar upp två mycket olika lysande gasmoln: det rödaktiga NGC 2014 och dess blå granne NGC 2020. Även om de är väldigt olika har de båda formats av kraftfulla stjärnvindar från heta, nyfödda stjärnor i närheten som strålar in i gasen och gör att den lyser starkt.

24 juli 2013: Nya observationer med teleskopet ALMA i Chile visar upp gigantiska utflöden av molekylrik gas från den närliggande Bildhuggargalaxen. De dramatiska bilderna kan förklara varför mycket stora galaxer är sällsynta i universum och ger astronomer den bästa bilden hittills av en dramatisk process: gas slängs ut från områden där en galax bildar nya stjärnor, och därmed berövas nya generationer stjärnor på det bränsle de skulle behöva för att bildas och växa. Studien publiceras i tidskriften Nature den 25 juli 2013.

18 juli 2013: För första gången har astronomer observerat snögränsen i ett ungt och avlägset solsystem. Denna gräns, som ligger i skivan som omger den solliknande stjärnan TW Hydrae, lovar att berätta mer om för oss om hur planeter och kometer bildas, vad som bestämmer deras innehåll, och till och med vårt eget solsystems historia. Resultaten publiceras idag i Science Express.

17 juli 2013: Nya observationer med ESO:s Very Large Telescope visar för första gången ett gasmoln som dras sönder av det supertunga svarta hålet i Vintergatans mitt. Molnet är nu så utdraget att dess främre del redan har passerat förbi det svarta hålet och färdas iväg från det med en hastighet större än 10 miljoner kilometer i timmen, medan dess svans fortfarande faller emot det.

10 juli 2013: Nya observationer med Atacama Large Millimeter/submillimeter Arrray (ALMA) har gett forskare den hittills bästa bilden av en monsterstjärna som håller på att bildas inuti ett mörkt moln. Astronomer har upptäckt en stjärnlivmoder som är över 500 gånger tyngre än solen - den största man hittat i Vintergatan - och som dessutom håller på att växa. Inuti molnet äter en ännu ofödd stjärna glupskt av materialet som rör sig inåt. Här, tror forskarna, kommer det att födas en stjärna med en massa som kan vara hela 100 gånger solens.

4 juli 2013: En avlägsen galax som ivrigt mumsar i sig gas från sin närhet har upptäckts med hjälp av ESO:s jätteteleskop VLT. Astronomer har sett gas som faller inåt mot galaxen och skapar ett flöde som inte bara ger upphov till nya stjärnor, utan även driver galaxens rotation. Detta är det bästa direkta beviset hittills till stöd för teorin om att galaxer drar till sig och förtär material i sin närhet för att växa och bilda fler stjärnor. Forskningsresultaten publiceras den 5 juli 2013 i tidskriften Science.

1 juli 2013: Den nya 3D-filmen Hidden Universe (svensk titel Universums hemligheter) släpps nu i IMAX-salonger och storformatbiografer över hela världen, med världspremiärer den 28 juni 2013 på Great Lakes Science Center i Cleveland, Ohio, USA och den 29 juni på Tycho Brahe-planetariet i Köpenhamn. Filmen visar världens mest avancerade teleskop i högupplösta bildserier, hypnotiserande tredimensionella modeller av olika himlaobjekt, och en tredimensionell simulering av universums utveckling.

25 juni 2013: Ett astronomteam har kombinerat nya observationer av Gliese 667C med redan existerande data från instrumentet HARPS på ESO:s 3,6-metersteleskop i Chile, och hittat ett system med åtminstone sex planeter. Tre av dessa är superjordar som ligger i området kring stjärnan där flytande vatten kan finnas, vilket är flest hittills, och gör att de är möjliga kandidater för att ha liv. Detta är det första system som har en fullpackad sådan beboelig zon.

20 juni 2013: ESO:s Very Large Telescope Interferometer har gjort de hittills mest detaljerade observationerna av stoftet omkring det svarta hålet i mitten av en aktiv galax. Man förväntade sig att allt stoft skulle vara samlat i en munkformad torus omkring det svarta hålet, men observationerna visar att en hel del finns också över och under torusen. Stoftet kastas också ut från det svarta hålet som en kall vind – ett oväntat fynd som utmanar dagens teorier och som kan lära oss mer om hur supertunga svarta hål utvecklats och växelverkar med sin omgivning.

12 juni 2013: Astronomer har upptäckt en ny slags pulserande stjärna, med hjälp av det schweiziska 1,2-metersteleskopet vid ESO:s observatorium La Silla i Chile. Upptäckten baseras på de otroligt små skillnader ljusstyrka man sett hos stjärnorna i en stjärnhop. Observationerna avslöjar tidigare okända egenskaper hos dessa stjärnor som går emot dagens teorier och ger upphov till frågor om variationernas ursprung.

6 juni 2013: Med det nya teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har astronomer avbildat ett område omkring en ung stjärna där stoftpartiklar kan växa sig större genom att packa ihop sig. Det är första gången en sådan så kallad stoftfälla har otvetydigt observerats och modellerats. Upptäckten löser ett långvarigt mysterium om hur partiklarna av stoft och damm som samlas i skivor runt stjärnor kan växa sig större och bilda kometer, planeter och andra steniga kroppar. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Science den 7 juni 2013.

3 juni 2013: Med ESO:s jätteteleskop VLT har ett team av astronomer tagit en bild av en ljussvag himlakropp som rör sig nära en ljusstark stjärna. Dess massa uppskattas vara fyra till fem gånger Jupiters, vilket betyder att den kan vara den lättaste planeten hittills utanför vårt solsystem som kunnat avbildas direkt. Upptäckten är ett viktigt bidrag till vår förståelse av hur planetsystem bildas och utvecklas.

29 maj 2013: Astronomer förväntar sig att stjärnor som solen kommer att kasta ut en stor del av materialet i sina utkanter när de närmar sig livets slut. Men nya observationer av en gigantisk stjärnhop gjorda med ESO:s Very Large Telescope visar att de flesta stjärnor – mot alla förväntningar – aldrig ens når denna fas i sin utveckling. Det internationella teamet bakom observationerna fann också att halten av grundämnet natrium i stjärnorna var en perfekt indikation för att förutspå hur stjärnorna dör.

23 maj 2013: ESO firar 15 år av jätteteleskopet VLT (Very Large Telescope), världens mest avancerade teleskop för synligt ljus - med den här spektakulära nya bilden. Här svävar silhuetterna av täta, mörka stoftmoln framför ett rosaskimrande töcken av gas som astronomer kallar IC 2944. Likt droppar av bläck i en jordgubbscocktail, har de märkliga mörka molnen fått sina oregelbundna former av den kraftiga strålningen från stjärnorna i närheten.

15 maj 2013: I den här dramatiska bilden ser kosmiska stoftmoln i stjärnbilden Orion ut att bilda ett glödande band i himlen. Den brandgula färgen representerar det svaga ljuset från små, kalla stoftkorn i rymden mellan stjärnorna. Ljuset har alldeles för lång våglängd för att våra ögon skulle kunna se det men har här avbildats av teleskopet APEX (Atacama Pathfinder Experiment) i Chile, som drivs av ESO.

2 maj 2013: En ny, dramatisk bild, tagen med det danska 1,54-metersteleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium, fångar ett område i rymden som kallas NGC 6559. Den visar upp den anarki som härjar där stjärnor bildas inuti ett interstellärt moln.

25 april 2013: Astronomer har använt ESO:s Very Large Telescope (VLT), tillsammans med radioteleskop över hela världen, för att hitta och studera två mycket underliga stjärnor. Stjärnparet består av den tyngsta neutronstjärna man hittills har hittat, och en vit dvärgstjärna som kretsar omkring den. Denna underliga dubbelstjärna låter forskarna testa Einsteins gravitationsteori - den allmänna relativitetsteorin - på nya sätt som tidigare inte varit möjliga. Än så länge överensstämmer de nya observationerna perfekt med förutsägelserna från den allmänna relativitetsteorin, och stämmer inte med vissa andra alternativa teorier. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Science den 26 april 2013.

17 april 2013: Ett astronomteam har använt det nya teleskopet ALMA för att noggrant pricka in positionerna för mer än 100 av de frodigaste galaxerna som vi känner till i det unga universum. ALMA visade upp sin kraft genom att på bara några timmar göra lika många mätningar av dessa galaxer som världens teleskop tillsammans kunnat göra under ett drygt decennium.

10 april 2013: I den här spännande nya bilden från ESO:s teleskop VLT ser vi den planetariska nebulosan IC 1295. Denna gröna nebulosa omger en svag och döende stjärna som ligger ungefär 3300 ljusår från oss i stjärnbilden Skölden. Detta är den mest detaljerade bild som någonsin tagits av detta objekt.

27 mars 2013: Den här vackra gruppen av blå stjärnor är den unga stjärnhopen NGC 2547 i den södra stjärnbilden Seglet. Bilden är tagen med kameran Wide Field Imager på MPG/ESO:s 2,2 metersteleskop vid ESO:s observatorium La Silla i Chile.

20 mars 2013: Ungefär 35 miljoner ljusår från jorden i stjärnbilden Floden Eridanus ligger spiralgalaxen NGC 1637. År 1999 rubbades galaxens rofyllda uppsyn av en mycket ljusstark supernova. Astronomer som har studerat efterdyningarna efter denna stjärnexplosion med ESO:s Very Large Telescope vid Paranalobservatoriet i Chile har nu gett oss en fantastisk bild av en galax som ligger relativt nära oss.

15 mars 2013: Den 14 mars 2013 besökte Hans Kungliga Höghet Kronprinsen av Danmark tillsammans med sin hustru, Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan, ESO:s Paranalobservatoriet. Besöket ingick i ett officiellt besök i Chile. ESO:s generaldirektör Tim de Zeeuw visade kronprinsparet runt på ESO:s världsledande anläggning för astronomisk forskning vid Paranal.

13 mars 2013: Universums historia är kantad av episoder då många nya stjärnor bildades samtidigt. Nu visar nya observationer gjorda med teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) att de mest dramatiska av dessa utbrott skedde långt tidigare än forskare tidigare trott. Forskningsresultaten presenteras i en samling artiklar som publiceras i tidskriften Nature den 14 mars 2013 och även i Astrophysical Journal. De nya rönen är de senaste i en rad upptäckter från det nya internationella observatoriet ALMA, som invigs idag.

13 mars 2013: Idag i en avlägsen del av de chilenska Anderna invigdes ALMA, Atacama Large Millimeter/submillimeter Array, under högtidliga former. Ceremonin innebär början på en ny tid: nu är det gigantiska teleskopets alla system i drift och övergången från ett byggprojekt till regelrätt observatorium är avklarad. ALMA är ett partnerskap mellan Europa, Nordamerika och Ostasien i samarbete med Chile.

6 mars 2013: Det tog nästan ett decennium av noggranna observationer. Nu har ett internationellt astronomteam mätt upp avståndet till vår granngalax, det Stora Magellanska molnet, mer noggrant än någonsin tidigare. Den nya mätningen förbättrar samtidigt vår kunskap om hur snabbt universum expanderar - enligt den så kallade Hubblekonstanten. Dessutom innebär mätningen ett viktigt steg för att förstå den underliga mörka energin som gör att expansionen accelererar. Teamet använde teleskop vid ESO:s La Silla observatorium i Chile, samt andra över hela världen. Resultaten publiceras den 7 mars 2013 i tidskriften Nature.

28 februari 2013: Astronomer har använt ESO:s teleskop VLT för att för första gången direkt observera vad som verkar vara en planet som håller att bildas, inbäddad i en tjock skiva av gas och stoft. Om upptäckten bekräftas kommer den innebära ett stort steg framåt i vår förståelse om hur planeter bildas. Dessutom ger den astronomer för första gången möjligheten att jämföra dagens teorier med ett verkligt exempel.

20 februari 2013: En ny bild från ESO:s teleskop VISTA visar upp ett himmelskt landskap med lysande gasmoln och stoft som omger unga heta stjärnor. Den infraröda bilden visar upp stjärnbarnkammaren NGC 6357 i nytt ljus. Den togs som en del av VISTA:s kartläggning av hela Vintergatan som görs för att kartlägga galaxens struktur och förklara hur den bildades.

14 februari 2013: Noggranna observationer med ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) av resterna av en tusen år gammal supernova har avslöjat ledtrådar i jakten på de mystiska kosmiska partiklarna. För första gången pekar observationerna på materia i supernovaresten som rör sig fort - och som kan vara föregångare till partiklarna som utgör den kosmiska strålningen. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Science den 14 februari 2013.

13 februari 2013: Den här bilden, tagen av kameran Wide Field Imager på MPG/ESO:s 2,2 metersteleskop vid ESO:s La Silla observatorium i Chile, visar upp stjärnhopen NGC 6520 och dess granne, det underliga ödleformade mörka molnet Barnard 86. Bakgrunden till detta kosmiska par utgörs av miljontals stjärnor från de starkast lysande delarna av Vintergatan. Här ligger stjärnorna så tätt att man knappt kan se någon mörk himmel någonstans.

6 februari 2013: Den här nya bilden från ESO visar en del av ett moln av gas och stoft som går under namnet Måsnebulosan. Här bildar sköra, avlånga röda moln “vingarna” hos den himmelska fågeln. I bilden framträder en spännande blandning båda mörka och ljusa moln, som en vävnad i olika nyanser av rött mellan stjärnorna. Denna nya bild togs med kameran Wide Field Imager på MPG/ESO:s 2,2 metersteleskop vid ESO:s La Silla observatorium i Chile.

28 januari 2013: Ett flertal högt uppsatta europeiska delegationer besökte ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile under de senaste dagarna. Besöken följde toppmötet CELAC-EU i Santiago den 22-28 januari 2013, där länderna i Latinamerika, Karibien samt Europeiska unionen deltog. Toppmötet är den största sådana tillställning som organiserats i Chile. ESO hade en ledande roll i evenemanget, som gav ett perfekt tillfälle för att visa upp organisationens arbete och dess anläggningar för medlemsstaterna.

23 januari 2013: En ny bild från APEX-teleskopet (Atacama Pathfinder Experiment) i Chile visar en vacker vy mot kosmiska stoftmoln i Orion-nebulosan. För teleskop som endast registrerar synligt ljus är dessa täta moln mörka eller helt dolda. Men APEX och dess kamera LABOCA kan detektera värmestrålningen från stoftkornen i molnen och avslöja de gömda platser där nya stjärnor håller på att bildas - och ett av molnen som inte är vad det verkar vara.

16 januari 2013: En ny stämningsfull bild från ESO visar upp ett mörkt moln där nya stjärnor håller på att bildas, tillsammans med en hop starkt lysande stjärnor som redan tittat fram från sin dammiga barnkammare. Den nya bilden är tagen av MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid La Silla-observatoriet i Chile, och det är den bästa bilden i synligt ljus hittills av detta sällan studerade objekt.

10 januari 2013: I denna nya, påfallande detaljerade bilden, tagen av ESO:s teleskop VISTA i infrarött ljus, framträder den klotformiga stjärnhopen 47 Tucanae. Bland hopens miljontals stjärnor finns många i dess mitt som är exotiska och har ovanliga egenskaper. Att studera stjärnorna i hopar som 47 Tucanae kan hjälpa oss att förstå hur dessa underliga himlakroppar bildas och växelverkar med andra stjärnor. Denna skarpa långexponering visar upp även de svagare stjärnorna i 47 Tucanae, tack vare VISTA-teleskopets storlek, känslighet och observationsplats vid ESO:s observatorium Paranal i Chile.

2 januari 2013: Astronomer har med teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) för första gången sett en viktig fas i hur stora planeter föds. Vidsträckta strömmar av gas flödar över en hålighet i skivan runt en ung stjärna. Det är första gången sådana strömmar, som antas bero på stora planeter i skivan som slukar gas, har observerats direkt. Resultaten publiceras i forskningstidskriften Nature den 2 januari 2013.

21 december 2012: En av världens mest kraftfulla superdatorer har nu installerats och testats på sin avlägsna plats i Anderna i norra Chile. Detta är en av de stora kvarvarande milstolparna innan ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array), världens hittills mest avancerade markbaserade teleskop, är färdigt. ALMA:s specialtillverkade korrelator har över 134 miljoner processorer och kan utfära 17 000 biljoner beräkningar per sekund. Det är en hastighet som är jämförbar med de snabbaste universella superdatorerna som finns idag.

19 december 2012: Vissa är i gott skick även vid 90 års ålder medan andra blir skröpliga innan 50-årsdagen. Hur snabbt människor åldras är bara löst kopplat till hur gamla de egentligen är och kan ha mer med livsstil att göra. En ny studie gjord med MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s La Silla-observatorium och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble visar att samma sak gäller även stjärnhopar.

12 december 2012: KMOS är ett kraftfullt nytt instrument som precis testats färdigt på ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) vid Paranalobservatoriet i Chile. KMOS kan observera infrarött ljus från hela 24 objekt på himlen samtidigt, vilket gör det till ett unikt verktyg för astronomer. Genom att samtidigt studera strukturen i många objekt kommer KMOS att snabbare än vad som tidigare varit möjligt göra viktiga mätningar som ökar vår kunskap om hur galaxer växte till sig och utvecklades när universum var ungt. KMOS byggdes av ett konsortium av universitet och forskningsinstitut i Storbritannien och Tyskland i samarbete med ESO.

6 december 2012: Idag invigs nya VLT Survey Telescope (VST) vid en ceremoni i Neapel. För att fira detta släpper ESO en spektakulär ny bild på Carinanebulosan från Paranalobservatoriets nya teleskop. Bilden togs med hjälp av Chiles president Sebastián Piñera då han besökte teleskopet vid ESO:s Paranalobservatorium den 5 juni 2012.

5 december 2012: En ny typ av galax har upptäckts tack vare observationer gjorda med ESO:s jätteteleskop VLT tillsammans med teleskopet Gemini South och Canada-France-Hawaii-teleskopet. På grund av deras märkliga utseende har galaxerna fått smeknamnet “gröna bön-galaxer”. Bakom galaxernas lyskraft ligger den intensiva strålningen som skickas ut från områdena kring gigantiska svarta hål. Dessa galaxer är bland de mest sällsynta i universum.

30 november 2012: Astronomer har med hjälp av teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) gjort en överraskande upptäckt i en skiva av stoft och damm som omger en brun dvärg. Där hittade de tecken på millimeterstora stoftkorn som påminner om kornen som har tidigare hittats i de tätare skivor som omger nyfödda stjärnor. Fyndet är en utmaning för teorier om hur stenplaneter av samma storlek som jorden bildas, och tyder på att stenplaneter kan vara ännu mer vanligt förekommande än någon tidigare trott.

28 november 2012: Astronomer har använt ESO:s Very Large Telescope (VLT) och hittat en kvasar vars utflöden är de mest energirika hittills, åtminstone fem gånger kraftigare än något som tidigare observerats. Kvasarer är extremt ljusstarka galaxkärnor vars kraftkällor är supertunga svarta hål. Många kvasarer skickar ut stora mängder material i sina värdgalaxer och dessa utflöden spelar en viktig roll i galaxernas utveckling. Men fram till nu har de utflöden man observerat inte varit lika kraftfulla som teoretiker har förutspått.

21 november 2012: Astronomer har använt tre teleskop vid ESO:s observatorier i Chile för att observera dvärgplaneten Makemake när den passerade framför en avlägsen stjärna och blockerade dess ljus. Med de nya observationerna har man för första gången kunnat kontrollera om denna kyliga lilla himlakropp, som kretsar långt ut i solsystemet, har en egen atmosfär. Forskarna trodde att Makemake precis som Pluto skulle ha en egen atmosfär (eso0908), men mätningarna visar att så inte är fallet. Dessutom har forskarna för första gången mätt Makemakes täthet. De nya resultaten publiceras i tidskriften Nature den 22 november 2012.

14 november 2012: Astronomer har med hjälp av ESO:s Very Large Telescope samt Canada-France-Hawaii Telescope identifierat vad som sannolikt är en planet som rör sig genom rymden utan en stjärna att kretsa omkring. Bland planetkandidater av den här typen är den den mest spännande som hittills upptäckts. Den ligger också närmast vårt solsystem, på ett avstånd av ungefär 100 ljusår. Tack vare planetens närhet till oss samt avsaknaden av en stjärna nära den har forskarna också kunnat detaljstudera dess atmosfär. Upptäckten ger astronomerna en försmak av exoplaneterna som framtida instrument ska observera runt andra stjärnor än solen.

8 november 2012: Med ESO:s jätteteleskop VLT har astronomer upptäckt en dubbelstjärna i mitten av en av himlens mest iögonfallande planetariska nebulosor. Upptäckten bekräftar en länge debatterad teori om hur materia som slängs ut i rymden bildar sådana spektakulära och symmetriska former, och vad som styr processen. Forskningsresultaten presenteras i tidskriften Science den 9 november 2012.

31 oktober 2012: Den här färgglada bilden av den klotformiga stjärnhopen NGC 6362 är tagen av kameran WFI på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s observatorium La Silla i Chile. Tillsammans med en ny bild av hopens mitt tagen av NASA/ESA:s Hubbleteleskop, ger bilden ny information om en annars ganska okänd stjärnhop. Klotformiga stjärnhopar, eller klothopar, består till huvudsak av tiotusentals mycket gamla stjärnor. De kan också innehålla stjärnor som ser misstänkt unga ut.

24 oktober 2012: Med hjälp av en gigantisk bild, nio gigapixlar stor, har ett internationellt astronomteam skapat en katalog över över 84 miljoner stjärnor i mitten av Vintergatan. Bilden togs i infrarött ljus med kartläggningsteleskopet VISTA vid ESO:s Paranalobservatorium. Jättekatalogen innehåller mer än tio gånger fler stjärnor än tidigare studier och innebär ett stort steg framåt för forskare som vill förstå vår hemgalax. För betraktaren ger den fantastiska bilden dessutom möjligheten att zooma in mot de centrala delarna av vår galax.

16 oktober 2012: Europeiska astronomer har upptäckt en planet som väger ungefär lika mycket som jorden som finns i stjärnsystemet närmast jorden – Alfa Centauri. Den är dessutom den lättaste exoplaneten som hittills upptäckts runt en stjärna som liknar solen. Fyndet gjordes med instrumentet HARPS på 3,6-metersteleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. Forskningsresultaten publiceras online i tidskriften Nature den 17 oktober 2012.

12 oktober 2012: Kvällen den 11 oktober 2012 hölls en galatillställning på palatset München Residenz för att fira Europeiska sydobservatoriets 50-årsdag. Höjdpunkten i firandet var när representanter för ESO:s medlemstater och dess värdland Chile, bland dem sju ministrar och två ambassadörer, samt representanter för observatoriet, signerade en prototypspegel till E-ELT (European Extremely Large Telescope).

10 oktober 2012: Med hjälp av teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har astronomer upptäckt en helt oväntad spiral i rymden. Spiralstrukturen finns i materian som omger den gamla stjärnan R Sculptoris. Det är första gången som en sådan struktur, tillsammans med ett sfäriskt yttre skal, har hittats runt en röd jättestjärna. Det är också första gången som astronomer har kunnat samla information om hur en sådan spiral ser ut i tre dimensioner. Den underliga formen skapades troligen av en hittills okänd stjärna som kretsar kring den röda jätten. Studien publiceras i veckans nummer av tidskriften Nature och är en av de första upptäckterna som gjorts med ALMA.

5 oktober 2012: Idag, den 5 oktober 2012, firar Europeiska sydobservatoriet (ESO) att det gått 50 år sedan det bildades. Under de senaste fem decennierna har ESO blivit världens mest produktiva astronomiska observatorium. På morgonen den 5 oktober observerade ESO:s teleskop VLT för första gången någonsin ett objekt på stjärnhimlen som valts ut av allmänheten. Vinnaren av jubileumstävlingen riktade VLT mot den spektakulära nebulosan Tors hjälm, och observationerna direktsändes över Internet. För att fira jubileet anordnar ESO och dess samarbetspartners en mängd andra aktiviteter i ESO:s 15 medlemsländer.

26 september 2012: I en ny bild från ESO:s La Silla-observatorium framträder en del av den så kallade Måsnebulosan, ett ställe där nya stjärnor bildas. Detta moln av gas, som har den formella beteckningen Sharpless 2-292, tycks bilda måsens huvud och lyser starkt tack vare strålning från en mycket het och ung stjärna som ligger dold i dess hjärta. Bakom den nya, detaljerade bilden ligger kameran WFI (Wide Field Imager) på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop.

12 september 2012: På den här nya bilden ser vi det spektakulära gasmolnet Penn-nebulosan. Den är en liten del av en större ring från spillrorna efter en stjärna som exploderade som en supernova för ungefär 11 000 år sedan. Den här detaljerade bilden är tagen av kameran Wide Field Imager på MPG/ESO:s 2.2 metersteleskop vid ESO:s observatorium La Silla i Chile. 


5 september 2012: På den här nya bilden från ESO:s observatorium La Silla i Chile ser vi den spektakulära klotformiga stjärnhopen Messier 4. Den här bollen utgörs av tusentals uråldriga stjärnor och är en av de närmaste och mest studerade klotformiga hoparna. Ny forskning visar att en av hopens stjärnor har konstiga och oväntade egenskaper, och sitter uppenbarligen inne på hemligheten om evig ungdom.

29 augusti 2012: Ett forskarteam har med hjälp av teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) hittat sockermolekyler i gas omkring en ung stjärna som liknar solen. Detta är första gången man hittat socker runt en sådan stjärna. Upptäckten visar att livets byggstenar finns på rätt plats, vid den rätta tiden, för att kunna ingå i planeter som bildas runt stjärnan.

15 augusti 2012: René Magritte skrev “Detta är ingen pipa” på sin välkända målning. Det här är inte heller någon pipa, utan en bild av delar av ett vidsträckt stoftmoln som kallas Pipnebulosan. Den här nya och mycket detaljerade bilden av nebulosan, som också kallas Barnard 59, togs av kameran Wide Field Imager på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop på ESO:s La Silla-observatorium. Av en händelse släpper vi den här bilden på 45 årsdagen av målarens död.

8 augusti 2012: ESO bygger och driver några av världens mest avancerade jordbaserade teleskop, bland annat Very Large Telescope (VLT) vid Paranalobservatoriet. Dessa gigantiska maskiner har gjort många fantastiska upptäckter om universum. Nu, för första gången någonsin, kan du själv bestämma vad VLT ska observera, och till och med vinna en fantastisk resa till Chiles Atacamaöken för att själv hjälpa till att utföra observationerna.

1 augusti 2012: Spiralgalaxen NGC 1187 framträder i en ny bild tagen med ESO:s teleskop VLT. Denna imponerande galax ligger ungefär 60 miljoner ljusår från oss i den sydliga stjärnbilden Floden Eridanus. Två supernovor har exploderat i NGC 1187 under de senaste trettio åren, varav den senaste i 2007. Den här bilden av galaxen är den mest detaljerade som någonsin tagits.

26 juli 2012: En ny studie med ESO:s jätteteleskop VLT visar att de flesta ljusstarka och tunga stjärnorna inte lever ensamma. Nästan tre fjärdedelar av sådana stjärnor, som spelar en nyckelroll i galaxers utveckling, har en nära följeslagare. Det är mycket vanligare än vad man tidigare trott. De flesta av dessa dubbelstjärnor växelverkar dessutom med varandra, som att material flyttas över från en stjärna till den andra. Ännu en överraskning är att så många som en tredjedel av stjärnparen väntas slutligen att smälta samman till en stjärna. Resultaten publiceras i forskningstidskriften Science den 27 juli 2012.

18 juli 2012: Ett internationellt astronomteam har gjort den skarpaste bilden hittills av hjärtat av en avlägsen kvasar, med en detaljrikedom som är två miljoner gånger bättre än våra ögons. Observationerna gjordes då man för första gången kopplade samman teleskopet APEX [1] med två andra teleskop på olika kontinenter. Det här är första steget mot det spektakulära målet för projektet “Event Horizon Telescope” [2]: att avbilda de supertunga svarta hålen som finns i mitten av Vintergatan och andra galaxer.

11 juli 2012: En okänd fas i galaxernas utveckling har skymtats för första gången. Så kallade mörka galaxer har förutspåtts av teoretiker men aldrig tidigare observerats. Galaxerna innehåller stora mängder gas men i stort sett inga stjärnor. Ett internationellt forskarteam har nu med ESO:s teleskop VLT upptäckt skenet från dessa svårfångade galaxer som lyser på grund av strålning från en närliggande kvasar.

27 juni 2012: En ny metod har gjort det möjligt för astronomer att detaljstudera en exoplanets atmosfär – trots att den aldrig passerar framför sin stjärna. Ett internationellt forskarlag använde ESO:s jätteteleskop VLT för att direkt fånga det svaga skenet från planeten Tau Boötis b och därmed även studera planetens atmosfär. För första gången sedan planeten upptäcktes för 15 år sedan kunde forskarna dessutom göra pålitliga mätningar av planetens bana och dess massa. Planetens atmosfär verkar vara svalare längre upp, något som överraskat forskarna. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 28 juni 2012.

20 juni 2012: ESO:s jätteteleskop VLT har tagit den hittills mest detaljerade bilden på en spektakulär del av en stjärnbarnkammaren som astronomer känner som NGC 6357. Teleskopets blick fångar många unga, heta stjärnor, glödande gasmoln och bisarra stoftstrukturer som huggits fram av ultraviolett strålning och stjärnvindar.

11 juni 2012: ESO ska bygga världens största teleskop för synligt och infrarött ljus. Vid ett möte idag i Garching, Tyskland, gav ESO:s råd grönt ljus åt byggplanen för teleskopet E-ELT (European Extremely Large Telescope), förutsatt att fyra så kallade ad referendum-röster [1] bekräftas. Driftstart för E-ELT blir tidigt under nästa årtionde.