Advanced press release search

30 juli 2018: Astronomer som använt teleskopen ALMA och NOEMA har för första gången gjort en säker observation av radioaktiva molekyler i interstellära rymden. Den radioaktiva delen av molekylen är en aluminiumisotop. Observationerna avslöjar att isotopen spreds ut i rymden efter en kollision mellan två stjärnor som lämnade efter sig en stjärnrest med namnet CK Vulpeculae. Detta är första gången som man direkt observerat sådana aluminiumatomer hos en känd källa i rymden. Tidigare har denna isotop kunnat identifierats med hjälp av gammastrålning, men ursprunget till de radioaktiva ämnet var tidigare ökänt.

13 juni 2018: Två forskarlag har oberoende av varandra och med hjälp av ALMA presenterat övertygande bevis för tre unga planeter som kretsar kring den mycket unga stjärnan HD 163296. Genom att identifiera tre störningar i den gasfyllda skivan som omger den unga stjärnan kunde astronomerna få fram de starkaste bevisen hittills att nybildade planeter går i bana kring stjärnan. Planeterna anses vara de första som upptäckts med hjälp av ALMA.

4 juni 2018: Astronomer har med hjälp av teleskopen ALMA och VLT upptäckt att stjärnfabriker i både det unga universum och i en närliggande galax innehåller en mycket högre andel av massiva stjärnor än vad man hittar i lugnare galaxer. Dessa fynd utmanar dagens teorier om hur galaxer utvecklas och förändrar vår förståelse för hur stjärnor – och grundämnen – har skapats under universums historia.

16 maj 2018: Astronomer har med hjälp av observationer från ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) och ESO:s VLT (Very Large Telescope) kunnat fastställa att stjärnor började bildas oväntat tidigt i en mycket avlägsen galax. Upptäckten av det mest avlägsna reserverna av syre i universum tyder på att stjärnbildning i galaxen MACS1149-JD1 – som ligger längre bort än någon annan galax som skådats av ALMA eller VLT – började bara 250 miljoner år efter Stora smällen. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 17 maj 2018.

25 april 2018: Genom att skåda djupt in i rymden – tillbaka till en tid då universum bara var en tiondel av sin nuvarande ålder – har teleskopen ALMA och APEX bevittnat förstadierna till gigantiska kosmiska seriekrockar mellan galaxer. Astronomer har tidigare trott att dessa kollisioner mellan unga starburstgalaxer inträffade tre miljarder år efter big bang. De nya observationerna visar att de skedde när universum bara var hälften så gammalt. Dessa uråldriga system av galaxer antas bygga galaxhopar, de största strukturerna i det kända universum.

7 mars 2018: Denna fantastiska bild av nät av filament i Orionnebulosan har skapats utifrån nya mätningar gjorda med ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) och andra teleskop. Nätets detaljer är eldigt rödfärgade i denna dramatiska bild, men i själva verket är de så kalla att astronomer måste använda teleskop som ALMA för att kunna observera dem.

3 november 2017: Observatoriet ALMA i Chile har upptäckt damm runt solsystemets närmaste granne i rymden, stjärnan Proxima Centauri. De nya observationerna avslöjar kallt men svagt lysande stoftkorn inom ett område i rymden runt Proxima Centauri, mellan en och fyra gånger så långt ut från stjärnan som jordens avstånd från solen. Mätningarna tyder dessutom på att ett ännu svalare bälte av stoft och damm runt stjärnan. Det skulle tyda på att den har ett välutvecklat planetsystem. Strukturerna, som troligen utgörs av de partiklar av sten och is som blev kvar när planeter bildats, liknar vårt solsystems långt större bälten av småplaneter.

16 oktober 2017: ESO:s många teleskop i Chile har registrerat det första synliga ljuset från en källa för gravitationsvågor. De historiska observationerna tyder på att den unika ljuskällan skapats av två neutronstjärnor som slagits samman. Tack vare de kataklysmiska efterdyningar till sådana sammanslagningar sprids tunga grundämnen som guld och platina genom universum, tror forskare. Upptäckten av denna länge förutspådda fenomen, en så kallad kilonova, ger också det starkaste beviset hittills att korta gammablixtar skapas när neutronstjärnor går samman. Rönen publiceras i flera forskningsartiklar i bland annat i tidskriften Nature.

2 oktober 2017: Observationer som gjorts med teleskopet ALMA och ESA-sonden Rosetta har avslöjat förekomsten av organohalogenen Freon-40 (klormetan) i gasen omkring både en ung stjärna och en komet. På jorden bildas sådana molekyler genom organiska processer, men detta är den första upptäckten i den interstellära rymden. Fyndet tyder på att organohalogener inte är så bra markörer för liv som forskare hade hoppats, men de kan vara viktiga komponenter i materialet som planeter byggs från. Forskningsresultaten, som publiceras i tidskriften Nature Astronomy, understryker utmaningen med att hitta molekyler som kan indikera närvaron av liv bortom jorden.

20 september 2017: Astronomer har använt ALMA för att fånga vackra bilder av en skör bubbla av utkastat material omkring den exotiska röda stjärnan U Antliae. Dessa observationer kommer att hjälpa astronomer att bättre förstå hur stjärnor utvecklas under de senare stadierna av deras livscykel.

30 augusti 2017: Astronomer har använt teleskopet ALMA för att hitta reserver av turbulent men kall gas i det avlägsna universum. Upptäckten av molekylen CH+ hos galaxer där många stjärnor bildas samtidigt ger forskarna ett nytt fönster mot en viktig tid i kosmos historia. Molekylen vittnar om hur dessa stjärnfabriker lyckas med att förlänga produktionstakten. Forskningsresultaten publiceras i Nature.

8 juni 2017: ALMA har hittat spår av metylisocyanat - en av livets kemiska byggstenar – hos nyfödda stjärnor som i framtiden att likna solen. Det är första gången som den här prebiotiska molekylen upptäckts hos sollika protostjärnor, av samma typ från vilken vårt solsystem utvecklats. Upptäckten kan hjälpa astronomer att förstå hur liv uppstod på jorden.

25 april 2017: Det nya ALMA Residencia vid ALMA:s Operations Support Facility har nu överlämnats till Joint ALMA Observatory. Under firandet deltog ALMA:s styrelse och styrelseledamoterna för teleskopets tre partnerorganisationer – ESO, NAOJ och NRAO. Arkitekterna som ritat byggnaden var också närvarande. ALMA Residencia är det sista stora byggnadsprojektet som ESO levererar till ALMA-projektet.

7 april 2017: Stjärnexplosioner förknippas med stjärnors spektakulära död i supernovor, men nya observationer med ALMA ger istället en inblick i explosioner alldeles i början av stjärnors livscykel. Med hjälp av dramatiska bilder har astronomer kunnat studera de fyrverkeriliknande resterna efter födseln av en klunga av massiva stjärnor. Resultaten visar att också stjärnbildning kan vara en våldsam och explosiv process.

8 mars 2017: Astronomer har med hjälp av ALMA upptäckt stora mängder av glödande stjärnstoft i en galax som vi ser som den var då universum bara var en fjärdedel så gammalt som nu. Galaxen, som är den mest avlägsna galaxen i vilken man kunnat upptäcka stoft och damm, har observerats kort efter att den bildats. Detta är också den mest avlägsna observationen hittills av syre i universum. Forskningsresultaten ger helt nya insikter i hur de första stjärnorna föddes och deras explosiva död.

17 januari 2017: Tidigare dolda detaljer på solen har avslöjats i nya bilder från ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i Chile. Bland annat får vi en ny inblick i de mörka, förvridna, centrala delarna av en solfläck som är lika bred som två jordar. Dessa, de första bilderna som tagits av solen med ESO:s teleskop eller där ESO ingår som partner, innebär ett viktigt nytt sätt att undersöka fysiken hos vår närmaste stjärna. ALMA:s antenner är specialdesignade för att kunna avbilda solen utan att skadas av den intensiva hettan från det fokuserade ljuset.

21 december 2016: ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i Chile har börjat observera i en ny del av det elektromagnetiska spektrumet. Det har blivit möjligt tack vare nya mottagare som installerats på teleskopets antenner som kan upptäcka radiovågor med våglängder mellan 1,4 och 1,8 millimeter – ett intervall som inte tidigare kunnat utnyttjas av ALMA. Uppgradering möjliggör för astronomer att upptäcka svaga signaler från vatten i det närliggande universum.

29 september 2016: Japanska astronomer har med hjälp av ALMA upptäckt en varm och tät kokong av komplexa molekyler runt en nyfödd stjärna. Detta lilla moln, en så kallad het molekylkärna, är det första av sitt slag som upptäckts utanför Vintergatan. Dess sammansättning skiljer sig dessutom avsevärt från liknande kokonger i vår egen galax. Det kan betyda en större variationsrikedom i universums kemi än forskare tidigare väntat sig.

21 september 2016: En internationell forskargrupp har använt ALMA samt bland annat ESO:s Very Large Telescope för att upptäcka sanningen bakom en sällsynt typ av objekt i det avlägsna universum som kallas Lyman alfa-blobbar. Fram tills nu har astronomer inte förstått vad som gör att dessa enorma gasmoln lyser så starkt. Nu har ALMA sett två galaxer i hjärtat av ett av dessa objekt som lyser upp sin omgivning genom att bilda nya stjärnor i en frenetisk takt. Galaxparet ligger dessutom i mitten av en svärm av mindre galaxer som tycks utgöra en tidig fas i bildandet av en tung galaxhop. De två ALMA-källorna förväntas utvecklas till en enda jättelik elliptisk galax.

13 juli 2016: Teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har för första gången kunnat urskilja en protoplanetär skivas snölinje. Bortom denna linje är temperaturen i skivan omkring en ung stjärna tillräckligt låg för att snö ska kunna bildas. Snölinjen kunde observeras för första gången tack vare en dramatisk ökning i den unga stjärnan V883 Orionis ljusstyrka. Stjärnan värmde snabbt upp skivans inre delarna, med följden att snölinjen drevs ut till mycket större avstånd än vad som är vanligt för en protostjärna. Forskningsresultaten publiceras 14 juli 2016 i tidsskriften Nature.