Pressmeddelande

ESO-teleskop fångar en spektakulär kosmisk dans

16 augusti 2022, Skurup

ESO:s Very Large Telescope (VLT) har fotograferat resultatet av en spektakulär kosmisk kollision - galaxen NGC 7727 i stjärnbilden Vattumannen. Denna jätte bildades när två galaxer smälte samman, en händelse som inleddes för omkring en miljard år sedan. I dess centrum finns det närmaste dubbla supermassiva svarta hålet som har identifierats. Dessa två objekt är på väg att smälta samman till ett än mer massivt svart hål.

Även om galaxer kan kollidera med varandra är det mycket sällsynt att deras stjärnor gör det, eftersom avstånden mellan stjärnorna är mycket stora. Galaxerna börjar istället att dansa kring varandra samtidigt som de gravitationella tidvattenkrafterna förändrar utseendet hos det dansande paret. Svansar av stjärnor, gas och stoft kastas ut från galaxerna samtidigt som de förenas i en ny galax. Detta ser vi i det störda men vackert asymmetriska utseendet hos NGC 7727.

 

Konsekvenserna av denna galaktiska kollision är tydliga i denna bild av galaxen, tagen med FORS2-instrumentet (FOcal Reducer and low dispersion Spectrograph 2) på ESO:s VLT. Galaxen avbildades tidigare med ett annat ESO.teleskop, men denna nya bild visar intrikata detaljer både inom galaxen och i de tunna svansarna runt omkring den. 

 

De långa svansarna av stjärnor, gas och stoft bildades då de två galaxerna förenades. Delar av dessa armar är prydda av stjärnor som ses som ljusa blålila prickar i denna bild.

 

De två ljusa prickarna nära galaxens centrum är ett annat tecken på dess våldsamma förflutna. Kärnan i NGC 7727 består av två galaxkärnor, som var och en rymmer ett supermassivt svart hål. På ett avstånd av 89 miljoner ljusår är detta det närmaste dubbla supermassiva svarta hålet vi känner till.

 

De svarta hålen ligger 1600 ljusår från varandra och förväntas smälta samman inom 250 miljoner år, ett ögonblick i universums historia. Då kommer de två hålen bilda ett ännu mer massivt svart hål.

 

Sökandet efter gömda par av supermassiva svarta hål får troligen en ordentlig skjuts framåt med ESO:s kommande Extremely Large Telescope (ELT), som påbörjar observationer senare detta årtionde. Med ELT kan vi förvänta oss att hitta många fler av dessa objekt i galaxers centra.

 

Vår egen hemgalax rymmer även den ett supermassivt svart hål i sitt centrum. Vintergatan är på väg mot sin största närbelägna granne, Andromedagalaxen, och en oundviklig kollision som kommer att ske om flera miljarder år. Kanske kommer den resulterande sammansmältande galaxen se ut något i stil med den kosmiska dans vi ser i dag i NGC 7727, som på så sätt kan ge oss en skymt av framtiden.

Mer information

Denna bild togs som en del av ESO:s Cosmic Gems Programme, ett projekt för att avbilda intressanta, spännande eller visuellt anslående objekt med ESO:s teleskop, i syfte att användas för utbildning och utåtriktad verksamhet. Projektet utnyttjar teleskoptid som inte kan användas för vetenskapliga observationer, men den data som samlas in görs ändå tillgänglig för astronomer via ESO:s vetenskapliga arkiv.

 

Europeiska sydobservatoriet (ESO) möjliggör för astronomer världen över att utforska universums mysterier. Vi designar, konstruerar och driver markbaserade observatorier av yppersta världsklass – som astronomer använder för att besvara spännande och utmanande frågor och för att sprida astronomisk kunskap – och driver internationella samarbeten inom astronomin. ESO startade som en mellanstatlig organisation 1962 och har i dag 16 medlemsländer (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike), tillsammans med Chile som värdland och Australien som en strategisk partner. ESO:s högkvarter och besökscenter med planetarium, ESO Supernova, ligger nära München i Tyskland, medan teleskopen är placerade i Atacamaöknen i Chile, en unik plats för astronomiska observationer. ESO driver tre observatorier i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope och Very Large Telescope Interferometer. Där finns även två kartläggningsteleskop: VISTA som arbetar i infrarött ljus och VLT Survey Telescope som observerar i synligt ljus. Vid Paranal kommer även ESO att placera och driva Cherenkov Telescope Array South, världens största och känsligaste gammastrålningsteleskop. Tillsammans med internationella partners driver ESO de två anläggningarna APEX och ALMA på Chajnantorplatån som observerar himlen i millimeter- och submillimetervåglängder. Vid Cerro Armazones, nära Paranal, bygger vi för närvarande ESO:s Extremely Large Telescope, ”världens största öga mot himlen”. Från kontoret i Santiago, Chile, stödjer vi verksamheten i landet och samverkar med det chilenska samhället och våra samarbetspartners.

Länkar

• Foton av VLT
• För journalister: Prenumerera på pressmeddelanden under embargo på svenska
• För astronomer: Berätta om din forskning!

 

Kontakter

Johan Warell
Astronom och ESON-representant för Sverige
Skurup, Sverige
Tel: 0706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Bárbara Ferreira
ESO Media Manager
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
Mobil: +49 151 241 664 00
E-post: press@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso2211 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.