Pressmeddelanden

7 juni 2012: Onsdagen den 6 juni besökte Spaniens kung, hans majestät Kung Juan Carlos I, ESO:s Paranalobservatorium. Där mötte han presidenterna i Chile, Colombia, Mexiko och Peru, samt andra högt uppsatta representanter som deltog i Stillahavsalliansens fjärde toppmöte.

6 juni 2012: Presidenterna i Chile, Colombia, Mexiko och Peru möttes idag på ESO:s Paranalobservatorium i Atacamaöknen i Chile, och fick uppleva de världsledande teleskopen och tekniken bakom dem på ESO:s främsta observationsplats. Presidenterna samlades vid Paranal för det fjärde toppmötet i Stillahavsalliansen, där de undertecknade alliansens strukturella överenskommelse.

31 maj 2012: Det nya observatoriet ALMA har tagit sin första bild av den särpräglade galaxen Centaurus A. Med ALMA kan astronomer nu med bättre kvalitet än någonsin se igenom damm och stoft mot mitten av galaxen. Trots att ALMA fortfarande är under uppbyggnad och gör just nu sina första observationer är det redan världens kraftfullaste teleskop i sitt slag. Nu efterlyses dessutom nya projekt från världens astronomer som kan ta vara på teleskopets utökade färdigheter.

16 maj 2012: I den här nya bilden från ESO syns den underliga galaxen Centaurus A. Med en exponeringstid på över 50 timmar är det här antagligen den bästa bilden som tagits av detta spektakulära och märkliga ställe i rymden. Bilden togs med kameran WFI på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop som finns på ESO:s La Silla-observatorium i Chile.

9 maj 2012: Den här nya infraröda bilden av Messier 55, tagen med ESO:s kartläggningsteleskop VISTA, visar tiotusentals stjärnor som är hoppackade som en bisvärm. Stjärnorna är inte bara ovanligt ihopträngda. De är också ovanligt gamla, bland de äldsta universum. Astronomer studerar Messier 55 och andra liknande objekt, som kallas klothopar, för att förstå hur galaxer utvecklas och hur stjärnor åldras.

2 maj 2012: I en ny bild tagen med teleskopet APEX framträder moln av kosmiskt stoft som trätts genom en nebulosa som pärlor på ett halsband. Bilden visar området omkring reflektionsnebulosan Messier 78, som ligger strax norr om Orions bälte. Observationerna, som är känsliga för värmestrålning från interstellära stoftkorn, visar för astronomer platserna där nya stjärnor håller på att bildas.

25 april 2012: Stjärnhopen NGC 6604 framträder i en ny bild som är tagen med kameran WFI på MPG/ESO:s 2,2 meters-teleskop vid La Silla-observatoriet i Chile. På himlen ligger NGC 6604 bara ett vingslag bort från sin mer framträdande granne, Örnnebulosan (även känd som Messier 16). Den vackra inramningen i den här bilden, med stjärnhopen i ett landskap av gas och stoftmoln, visar att NGC 6604 är ett vackert objekt på egna meriter.

18 april 2012: Den mest noggranna studien hittills av hur stjärnorna i Vintergatan rör sig har inte hittat några bevis för mörk materia i ett stort område runt solen. Enligt dagens allmänt accepterade teorier borde rymden i vår närhet vara fylld av mörk materia. Detta mysteriska och osynliga ämne kan bara detekteras med indirekta metoder, tack vare dess gravitationella effekt. Men en ny studie gjord av astronomer i Chile har funnit att teorierna inte kan stämma överens med observationerna. Det kan betyda att experiment som försöker att detektera mörk materie-partiklar på jorden sannolikt kommer att misslyckas.

12 april 2012: Ett nytt teleskop som fortfarande håller på att byggas har gjort ett stort genombrott för förståelsen av en grannstjärnas planetsystem. Observationerna har också gett värdefulla ledtrådar om hur sådana system bildas och utvecklas. Astronomerna har med hjälp av teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) upptäckt att eventuella planeter som kretsar kring stjärnan Fomalhaut måste vara mycket mindre än vad man tidigare har trott. Det här är de första publicerade resultaten från ALMA:s första observationsperiod som var öppen för astronomer från hela världen (cykel 0).

4 april 2012: ESO har låtit arkitektbyrån Auer+Weber formge en utbyggnad till sitt högkvarter i Garching i Tyskland. Den nya byggnaden har en innovativ stil och kommer att inhysa ESO:s växande personalstyrka. Det är också den plats där ESO:s nya ambitiösa projekt, till exempel E-ELT, kommer att utvecklas, Bygget förväntas vara färdigt i slutet av 2013 och kommer att vara ett viktigt bidrag till forskningscampuset i Garching.

28 mars 2012: Ny forskning gjord med ESO:s planetletare HARPS visar att det är vanligt med stenplaneter som inte är mycket större än jorden i den beboeliga zonen runt ljussvaga röda stjärnor. Enligt det internationella forskarteamet kan det finnas tiotals miljarder sådana planeter bara i Vintergatan, och ungefär ett hundra i vår absoluta närhet. Det här är det första direkta mätningen av hur vanligt det är med sådana superjordar runt röda dvärgar, vilka utgör 80 procent av alla stjärnor i Vintergatan.

21 mars 2012: ESO:s teleskop VISTA har använts för att skapa den samtidigt största och bästa bilden någonsin av himlen i infrarött ljus. Tagen som en del av himmelskartläggningen UltraVISTA, visar bilden en oansenlig del av himlen som ändå bjuder på mer än 200 000 galaxer. Den nya bilden ingår i en stor samling av data från flera kartläggningsprojekt som genomförts med VISTA och som ESO nu gör tillgänglig för astronomer världen över. UltraVISTA är en skattkammare som redan nu används för många forskningsprojekt, bland annat just för att studera avlägsna galaxer i det unga universum.

14 mars 2012: Nya observationer gjorda med ESO:s jätteteleskop VLT ökar våra kunskaper om hur unga galaxer växer. Astronomer som gjort den största galaxkartläggningen i sitt slag har upptäckt att galaxer ändrar sina matvanor under “tonåren”, perioden mellan 3 och 5 miljarder år efter big bang. I början av denna fas föredrog galaxerna att småäta på jämna gasflöden. Senare växte galaxerna till sig genom att kannibalisera på mindre galaxer.

7 mars 2012: ESO: kartläggningsteleskop VST, som ligger vid Paranalobservatoriet i Chile, har avbildat en fascinerande samling av växelverkande galaxer i stjärnbilden Herkules. För det nya kraftfulla teleskopet VST och dess kamera OmegaCAM tog det mindre än tre timmar att ta denna otroligt skarpa bild. Bilden visar upp VST:s förmåga att utforska vårt kosmiska närområde.

29 februari 2012: Genom att observera månen med ESO:s teleskop VLT har astronomer funnit bevis för att det finns liv i universum - på vår egen jord. Att finna liv på vår egen planet kan verka enkelt, men det internationella teamet har använt en metod som i framtiden kan användas för att upptäcka liv på andra platser i universum. Resultaten presenteras i en forskningsartikel i tidskriften Nature den 1 mars 2012.

15 februari 2012: I en ny bild från APEX-teleskopet i Chile framträder ett slingrande stråk av kosmiskt stoft och gas som är över tio ljusår långt. I dess inre gömmer sig nyfödda stjärnor och i kompakta gasmoln håller ännu fler stjärnor på att bildas. Detta är ett av de ställen där nya stjärnor bildas som ligger närmast oss i rymden. Stoftkornen är så kalla att man måste observera vid våglängder av ungefär en millimeter, som man gjort här med med kameran LABOCA på APEX, för att detektera den svaga strålningen.

8 februari 2012: ESO:s jätteteleskop VLT, Very Large Telescope, bjuder på den mest detaljerade bilden hittills av Carinanebulosan, ett område i Vintergatan där nya stjärnor bildas. Ur ett spektakulärt kosmiskt landskap skapat av gas, stoft och unga stjärnor träder tidigare okända stjärnor och stjärnhopar fram. Bilden är en av de mest dramatiska som någonsin tagits med VLT.

1 februari 2012: Den här nya bilden på stjärnbarnkammaren NGC 3324 är tagen med kameran WFI på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s La Silla-observatorium. Gasmolnets vackra färger uppstår då det träffas av strålning som sänts ut från unga och heta stjärnor i NGC 3324. Strålningen har också snidat ut en hålighet i den omgivande gasen och stoftet.

25 januari 2012: Astronomer har hittat det hittills starkaste beviset för hur dagens tyngsta galaxer kom till. Observationer med teleskopet APEX i Chile tyder på att galaxerna härstammar från häftiga utbrott av stjärnbildning som setts i det unga universum. När universum var ungt blomstrade galaxerna och bildade otaliga stjärnor. Sedan avtog stjärnbildningstakten och galaxerna blev till de massiva, passiva samlingarna av åldrade stjärnor som nu befolkar vår närhet i universum. Forskarna misstänker att det var de första supertunga svarta hålen som till slut hejdade galaxernas ivriga stjärnbildning.

19 januari 2012: ESO:s teleskop VISTA vid Paranalobservatoriet i Chile har tagit en imponerande ny bild av Helixnebulosan. Bilden, tagen i infrarött ljus, visar upp stråk av kall gas som man inte ser i bilder tagna i synligt ljus. Bakom nebulosan skymtar en rik bakgrund av stjärnor och galaxer.

11 januari 2012: Ett internationellt forskarlag, i vilket tre astronomer från Europeiska sydobservatoriet (ESO) ingår, har använt tekniken mikrolinsning för att mäta hur vanligt det är med planeter i Vintergatan. Efter sex års arbete och miljontals observerade stjärnor slår teamet fast att planeter runt stjärnor är regeln snarare än undantaget. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 12 januari 2012.

10 januari 2012: En mycket het, tung och ung hop av galaxer är den största som någonsin upptäckts i det avlägsna universum. Nu har galaxhopen detaljstuderats av ett internationellt forskarlag med hjälp av ESO:s jätteteleskop VLT i Chiles Atacamaöken samt med NASA:s rymdteleskop Chandra och Atacama Cosmology Telescope. Forskningsresultaten presenteras den 10 januari 2012 vid det Amerikanska astronomiska sällskapets 219:e årliga möte i Austin, Texas.

5 januari 2012: År 2012 är det femtio år sedan Europeiska sydobservatoriet (ESO) bildades. ESO är världens främsta mellanstatliga samarbetsorganisation för astronomi. Firandet under året som kommer ge möjligheter att titta tillbaka på ESO:s historia, att prisa dess vetenskapliga och teknologiska bedrifter, och att blicka framåt mot kommande ambitiösa projekt. ESO planerar en rad spännande evenemang under året.

4 januari 2012: En ny bild av Omeganebulosan, tagen med ESO:s jätteteleskop VLT, är en av de skarpaste som någonsin tagits av detta objekt från marken. I bilden kan man se de stoftfyllda, rosafärgade centrala delarna av denna välbekanta stjärnbarnkammare. Med utomordentlig detaljrikedom avslöjar bilden ett kosmiskt landskap som är uppbyggt av gasmoln, stoft och nyfödda stjärnor.

24 december 2011: Den nyligen upptäckta kometen Lovejoy framträder i nya häpnadsväckande fotografier och en timelapse-film tagna vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Den södra stjärnhimlen hedrades av ett besök av kometen efter att den oväntat överlevde ett nära möte med solen.

15 december 2011: Kartläggningsteleskopet VST (VLT Survey Telescope) har fångat skönheten hos den närliggande spiralgalaxen NGC 253. Det nya porträttet är troligen den mest detaljerade vidvinkelbild på galaxen och dess omgivning som någonsin tagits. Det bevisar att VST, det nyaste teleskopet vid ESO:s Paranalobservatorium, ger vidsträckta bilder av himlen samtidigt som det bjuder på imponerande bildskärpa.

14 december 2011: Astronomer har upptäckt ett moln av gas med en massa på flera gånger jordens som accelererar mot det svarta hålet i Vintergatans centrum. Upptäckten gjordes med ESO:s jätteteleskop VLT. Det är första gången någonsin som ett sådant dödsdömt moln har observerats när det närmar sig ett supertungt svart hål. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 5 januari 2012.

9 december 2011: Europeiska sydobservatoriets styrande Råd har godkänt ESO:s budget för 2012. Inkluderad i budgeten är arbete med förberedelserna på vägen till platsen för E-ELT vid Cerro Armazones och start för konstruktionen av några av teleskopets mest utmanande optiska delar. Ett flertal av ESO:s medlemsstater har nu förbundit sig att bidra med sin del av den nödvändiga ytterligare finansieringen. Det slutliga godkännandet av hela E-ELT-projektet förväntas komma i mitten av år 2012.

8 december 2011: Belgiens kronprins besökte ESO:s Paranalobservatorium tillsammans med en affärsdelegation som utforskar framtida möjligheter för europeisk industri i samband med ESO:s jätteteleskopprojekt E-ELT (European Extremely Large Telescope).

7 december 2011: Astronomer har tagit de bästa bilderna någonsin av en stjärna som blivit av med större delen av sitt material till en vampyrliknande följeslagare. Genom att kombinera ljus infångat av fyra teleskop vid ESO:s Paranalobservatorium skapade de ett 130 meter stort virtuellt teleskop med 50 gånger skarpare syn än NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble. Överraskande nog visar de nya resultaten att överföringen av massa från den ena stjärnan till den andra i dubbelstjärnesystemet går lugnare till än vad man tidigare trott.

5 december 2011: ESO:s jätteteleskop VLT har fått syn på den snabbast roterande stjärnan som hittills upptäckts. Denna tunga, unga stjärna ligger i vår granngalax Stora magellanska molnet, omkring 160 000 ljusår från jorden. Astronomer tror att den kan ha haft ett våldsamt förflutet. Den kan ha kastats ut ur ett dubbelstjärnesystem av sin exploderande följeslagare.

24 november 2011: Den 24 november 2011 hade ESO:s Paranalobservatorium i Chile äran att besökas av Deras Kungliga Högheter Prinsen och Prinsessan av Asturien.

16 november 2011: Observationer gjorda med APEX-teleskopet i ljus med våglängd strax under millimetern avslöjar de kalla, stoftrika moln ur vilka stjärnor bildas i Carinanebulosan. Detta våldsamt stjärnbildande komplex är värd för några av vår galax tyngsta stjärnor. Nebulosan är en utmärkt arena för att studera hur dessa unga stjärnor växelverkar med molekylmolnen de skapades från.

11 november 2011: Nya observationer visar att asteroiden Lutetia är ett överblivet fragment av samma ursprungsmaterial som jorden, Venus och Merkurius bildades från. Astronomer har kombinerat data från ESA:s rymdfarkost Rosetta, ESO:s teleskop NTT och teleskop tillhörande NASA. De upptäckte att asteroidens egenskaper var mycket lika de hos en ovanlig typ av meteoriter som hittats på jorden och som troligen bildats i solsystemets inre delar. Lutetia måste vid någon tidpunkt ha flyttat ut till sin nuvarande position i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter.

2 november 2011: Ett internationellt astronomteam har använt det kortvariga men intensiva ljuset från en avlägsen gammablixt för att undersöka vad avlägsna galaxer innehåller. Observationerna, gjorda med ESO:s jätteteleskop VLT, bjöd på en överraskning. De har visat upp två galaxer i det unga universum som har ett rikare innehåll av tunga grundämnen än solen. De två galaxerna kan vara i färd med att smälta samman. Sådana händelser i universums barndom kommer att orsaka att mängder av nya stjärnor bildas, och kan själva vara just det som utlöser gammablixtar.

26 oktober 2011: Astronomer har för första gången lyckats noggrant mäta den avlägsna dvärgplaneten Eris diameter. Mätningen kunde göras tack vare att den i slutet av 2010 passerade framför en ljussvag stjärna. Händelsen observerades av teleskop i Chile, bland andra det belgiska TRAPPIST-teleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium. Observationerna visar att Eris storleksmässigt är i det närmaste en identisk tvilling till Pluto. Eris förefaller dessutom ha en högreflekterande yta. Det pekar på att dvärgplaneten är helt täckt av ett tunt islager, antagligen en frusen atmosfär. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 27 oktober.

19 oktober 2011: Två nyupptäckta klothopar har lagts till på listan över de bara 158 kända klotformiga stjärnhopar i Vintergatan. De upptäcktes i nya bilder som tagits med ESO:s kartläggningsteleskop VISTA som en del av ett projekt som kallas VVV. Kartläggningen har även upptäckt den första stjärnhopen som ligger långt bortom Vintergatans centrum. Dess ljus har färdats rakt igenom gasen och stoftet i Vintergatans hjärta innan det når oss.

17 oktober 2011: På lördagen den 15 oktober öppnade Europeiska sydobservatoriet portarna till huvudkontoret i Garching utanför München för allmänheten. Under dagen fick tusentals besökare själva bygga en modell i skala 1:1 av spegeln för världens just nu största planerade teleskop, E-ELT (European Extremely Large Telescope). Besökarna fick även uppleva andra sidor av ESO:s arbete.

13 oktober 2011: Vid en ceremoni idag i Santiago skrev Chiles utrikesminister, Alfredo Moreno, och ESO:s generaldirektör Tim de Zeeuw på ett avtal som rör jätteteleskopet E-ELT (European Extremely Large Telescope). I avtalet mellan ESO och den chilenska regeringen ingår en donation av mark till teleskopet, samt en långsiktig koncession som innebär etableringen av ett skyddat område runt omkring teleskopet och stöd från Chiles regering för inrättandet av E-ELT.

12 oktober 2011: Forskare har använt ESO:s jätteteleskop VLT för att göra flera nedslag i tiden då universum blev genomskinligt för ultraviolett ljus. Denna korta men dramatiska fas i den kosmiska historien, som ägde rum för cirka 13 miljarder år sedan, kallas återjoniseringens tidsålder. Genom att studera några av de mest avlägsna galaxerna som någonsin upptäckts kunde forskarna för första gången upprätta en tidslinje för återjoniseringen. De kunde dessutom bevisa att denna fas måste ha varit kortare än vad astronomer tidigare har trott.

3 oktober 2011: Det är det mest komplicerade markbaserade astronomiska observatorium som människan någonsin byggt, och nu har ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) officiellt öppnats för astronomer. Teleskopets första publicerade bild har tagits innan teleskopet är färdigbyggt. Ändå låter den oss se universum på ett sätt som teleskop för synligt och infrarött ljus inte kan. Tusentals forskare runt om i världen har konkurrerat om att bli bland de få som först får använda detta nya astronomiska verktyg. Målet: att utforska några av de mörkaste, kallaste, mest avlägsna och gömda hemligheterna i kosmos.

28 september 2011: Astronomer har använt ESO:s jätteteleskop VLT för att avbilda en kolossal stjärna: en gul hyperjätte. Sådana stjärnor är bland de mest ovanliga som finns i universum. Den nya bilden är den bästa som någonsin tagits av den här typen av stjärna. För första gången kan man att se att hyperjätten i mitten är omgiven av ett väldigt dubbelskal av stoft. Stjärnan med sina skal liknar en äggvita runt sin gula. Därför har astronomerna gett den smeknamnet Stekt ägg-nebulosan (“Fried Egg Nebula” på engelska).

21 september 2011: I en ny bild från vidvinkelkameran WFI på ESO/MPG:s 2,2-metersteleskop visas Lambda Centauri-nebulosan: ett moln av glödande vätgas och nyfödda stjärnor i stjärnbilden Kentauren. Nebulosan, med beteckningen IC 2944, kallas ibland för “Running Chicken Nebula” på grund av den fågellika skepnad som en del tycker sig ana i dess mest ljusstarka region.

12 september 2011: Astronomer som har använt ESO:s världsledande exoplanetjägare, instrumentet HARPS, avslöjar idag nya fynd. De har upptäckt fler än 50 nya exoplaneter: bland dem 16 så kallade superjordar, varav en med omloppsbana vid randen av sin stjärnas beboeliga zon. Teamet har även studerat egenskaperna hos alla de planeter som HARPS hittills upptäckt. De finner att ungefär 40% av stjärnor som liknar solen har åtminstone en planet som är lättare än Saturnus.

7 september 2011: Den uppseendeväckande vyn mot stjärnhopen NGC 2100 har fångats på bild av ESO:s teleskop NTT (“New Technology Telescope”). Den ljusstarka, så kallade öppna stjärnhopen är ungefär 15 miljoner år gammal och är belägen i det Stora magellanska molnet, en nära granne och satellitgalax till Vintergatan. Runt omkring hopen glöder gas som tillhör den närbelägna Tarantelnebulosan.

31 augusti 2011: Ett team av europeiska astronomer har med hjälp av ESO:s jätteteleskop VLT hittat en stjärna i Vintergatan som många forskare inte trodde kunde finnas. Stjärnan består nästan uteslutande av väte och helium, upptäckte astronomerna, med uppseendeväckande små mängder av andra grundämnen. Enligt en allmänt accepterad teori för hur stjärnor bildas placerar dess märkliga sammansättning stjärnan i ett “förbjudet område”. Enligt teorin borde en sådan stjärna aldrig ha kunnat bildas. Forskningsresultaten presenteras i tidskriften Nature den 1 september.

24 augusti 2011: ESO:s jätteteleskop VLT har tagit denna effektfulla bild av ett vackert men säreget par av galaxer med smeknamnet Ögonen. Den större av de två, NGC 4438, har en gång i tiden varit en spiralgalax men har blivit deformerad av kollisioner med andra galaxer under de senaste två-trehundra miljoner åren. Den här bilden är den första som släppts från ESO:s ”Cosmic Gems”-program. I detta projekt har ESO öronmärkt observationstid till att ta bilder som kan väcka allmänhetens intresse.

17 augusti 2011: ESO:s jätteteleskop VLT har avslöjat kraftkällan för ett ovanligt, vidsträckt moln av glödande gas i det tidiga universum. Den gigantiska gasklumpen, en så kallad Lyman-alfa-blobb, är en av de största enskilda himlakroppar vi känner till. De nya observationerna visar att molnets kraftkälla måste vara galaxer som är inbäddande inuti det. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 18 augusti.

10 augusti 2011: Den här nya bilden från ESO:s jätteteleskop VLT visar NGC 3521, en spiralgalax på ett avstånd av ungefär 35 miljoner ljusår från oss i stjärnbilden Lejonet. Den spektakulära galaxen är runt 50 000 ljusår tvärs över och har en ljusstark, kompakt kärna, omgiven av ett detaljrikt spiralmönster.

3 augusti 2011: Med data från kartläggningsteleskopet VISTA vid ESO:s Paranalobservatorium har ett internationellt astronomteam upptäckt 96 nya öppna stjärnhopar, gömda bakom stoftslöjor i Vintergatan. Dessa mycket små och ljussvaga objekt var osynliga för tidigare kartläggningsprojekt. Men de kunde inte komma undan den genomträngande blicken hos världens största kartläggningsteleskop och dess känsliga detektorer för infrarött ljus. Aldrig tidigare har så många nya ljussvaga och små stjärnhopar hittats på en och samma gång.

28 juli 2011: Den första europeiska antennen i ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har nått nya höjder. Den 27 juli 2011 transporterades den till observatoriets drift- och uppställningsplats (Array Operations Site, AOS). Tolvmetersantennen anlände därmed till slutdestinationen Chajnantor, 5000 meter över havet, där den nu har sällskap av antenner från andra internationella partner i ALMA-projektet. Det totala antalet antenner uppgår nu till 16.

27 juli 2011: En triplett av ljusstarka galaxer i stjärnbilden Lejonet framträder i en jättelik bild från det nya kartläggningsteleskopet VST och dess kamera OmegaCAM vid ESO:s Paranalobservatorium. För astronomer blir det dock de ljussvaga objekten i bildens bakgrund som kommer att fånga uppmärksamheten. VST:s skarpa syn av dessa svårdetekterade objekt skvallrar om kraften hos teleskopet och OmegaCAM just när det gäller att kartlägga det avlägsna universum.

20 juli 2011: ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) har fångat denna uppseendeväckande bild av nebulosan runt stjärnhopen NGC 1929 i Stora magellanska molnet, en satellitgalax till vår egen Vintergata. Ett kolossalt exempel på det som astronomer kallar en superbubbla dominerar denna stjärnornas barnkammare. Den håller på att mejslas fram av vindarna från ljusstarka unga stjärnor och chockvågorna från supernova-explosioner.

13 juli 2011: En ny studie av de väldiga, aktiva svarta hål i centrum av galaxer har gett astronomer en rejäl överraskning. Studien kombinerar data från ESO:s jätteteleskop VLT och ESA:s röntgenteleskop i rymden XMM-Newton. De flesta av de supertunga svarta hålen som blev aktiva under de senaste 11 miljarder åren gjorde inte det på grund av galaxkollisioner, som man tidigare trott.

6 juli 2011: Molekyler av väteperoxid har för första gången upptäckts i den interstellära rymden. Upptäckten ger ledtrådar till kemin hos två livsviktiga molekyler: vatten och syre. På jorden spelar väteperoxid en nyckelroll i vatten- och ozonkemi i vår planets atmosfär. Den är även känd för att användas som desinfektionsmedel eller för att bleka håret. Nu har den hittats i rymden av ett svensklett team av astronomer som använt teleskopet APEX, som ESO driver i Chile.

29 juni 2011: Ett europeiskt forskarlag har använt ESO:s jätteteleskop VLT tillsammans med en mängd andra teleskop för att upptäcka och studera den mest avlägsna kvasaren som man hittills har hittat. Denna strålande fyrbåk drivs av ett svart hål med en massa på två miljarder gånger solens, och är utan konkurrens det mest ljusstarka objekt som hittills upptäckts i det tidiga universum. Forskningsresultaten kommer att publiceras i tidskriften Nature den 30 juni 2011.

23 juni 2011: Astronomer har med aldrig tidigare uppnådd detaljskärpa avbildat en komplex och ljusstark nebulosa runt stjärnan Betelgeuse. Den nya bilden är tagen med instrumentet VISIR på ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope). Nebulosan, som påminner om flammor från stjärnan, bildas när jätten kastar av sig materia ut i rymden.

22 juni 2011: Ett forskarteam har studerat galaxhopen Abell 2744, som har fått smeknamnet Pandora-hopen. Genom att använda teleskop både i rymden och på marken, bland dem ESO:s jätteteleskop VLT och rymdteleskopet Hubble, har de pusslat samman hopens komplicerade och våldsamma förflutna. Abell 2744 förefaller att vara resultatet av en krock mellan åtminstone fyra separata galaxhopar. Denna komplicerade kollision har gett upphov till ett antal märkliga fenomen som aldrig tidigare har skådats på samma plats i rymden.

8 juni 2011: Kartläggningstelekopet VST, det senaste tillskottet på ESO:s Paranalobservatorium, har debuterat med tre imponerande bilder av objekt på den södra stjärnhimlen. I hjärtat av VST, ett toppmodernt 2,6-metersteleskop, ligger den väldiga 268-megapixelkameran OmegaCAM. Denna kamera är konstruerad för att kartlägga himlavalvet snabbt och med hög bildkvalitet. Teleskopet, som observerar i synligt ljus, kompletterar perfekt ESO:s kartläggningsteleskop VISTA, som observerar i infrarött ljus. Nya bilder av Omega-nebulosan, den klotformiga stjärnhopen Omega Centauri och galaxerna i Leo-tripletten visar upp kraften hos VST.

1 juni 2011: ESO-astronomer har använt WFI-kameran på MPG/ESO 2,2-metersteleskopet för att fånga NGC 6744 på bild. Denna uppseendeväckande spiralgalax ligger ungefär 30 miljoner ljusår bort, i stjärnbilden Påfågeln på den södra stjärnhimlen. Men bilden skulle nästan ha kunnat vara ett foto-vykort föreställande vår egen Vintergata, taget och skickat av en extragalaktisk vän, eftersom denna galax är mycket lik vår egen.

25 maj 2011: En synnerligen ljusstark men ovanligt ensam stjärna har upptäckts i en närliggande galax. Stjärnan lyser tre miljoner gånger starkare än solen. Liknande “superstjärnor” har tidigare endast upptäckts inuti stjärnhopar, men just den här stjärnan lyser i ensamt majestät. Stjärnans ursprung är höljt i dunkel: föddes den ensam eller blev den utstött från en stjärnhop? Oavsett vilket av alternativen som är korrekt så utmanar upptäckten astronomernas förståelse för hur stjärnor bildas.

19 maj 2011: En ovanlig storm i planeten Saturnus atmosfär har studerats mer ingående än vad som tidigare varit möjligt. Observationerna gjordes av ESO:s jätteteleskop VLT har tillsammans med NASA:s rymdsond Cassini. Studien är gjord av ett internationellt forskarteam och kommer att publiceras den här veckan i tidskriften Science.

4 maj 2011: NGC 2442, som kallas "the Meathook Galaxy" av engelsktalande astronomer, har en uppseendeväckande asymmetrisk form. Den ena spiralarmen, som nyligen var värd åt en supernova, är tätt virad runt galaxen. Fläckar av ny stjärnbildning ligger utströdda i den andra armen som sträcker sig långt ut från galaxkärnan. 2,2-meters MPG/ESO-teleskopet och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble har tagit två bilder som visar kontrasterna i denna asymmetriska galax.

20 april 2011: Galaxerna i detta kosmiska par, här fångade med kameran WFI på 2,2 meters MPG/ESO-teleskopet vid La Silla-observatoriet i Chile, uppvisar en del underliga drag. De ligger så nära varandra att de förvrids av den inbördes tyngdkraftens verkningar. Den gravitationella dragkampen galaxerna emellan har förvrängt spiralformen i den ena galaxen, NGC 3169, och dragit isär stoftstråk i dess följeslagare NGC 3166. Samtidigt sitter en tredje, mindre galax – nedan till höger i bilden – på första parkett för att bevittna hur dessa krafter vrider och drar i dess större grannar.

13 april 2011: Gigantiska öglor av gas som påminner om protuberanser från solen syns i denna bild på nebulosan NGC 3582, som fångats av kameran WFI (Wide Field Imager) på 2,2-meters MPG/ESO-teleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. Öglorna tros ha skapats av döende stjärnor, men i denna stjärnornas barnkammare bildas också nya stjärnor. De energiska ungarna strålar intensivt i ultraviolett ljus som får gasen att glöda och skapar bildens praktfulla eldshow.

7 april 2011: Den 6 april 2011 fick ESO:s Paranalobservatorium äran av att ta emot besök från Tjeckiens president Václav Klaus och hans fru Livia Klausová. De tog även tillfället i akt att beundra berget Cerro Armazones, där det planerade E-ELT ska placeras.

30 mars 2011: Det intensivt röda molnet i den här bilden, tagen med ESO:s jätteteleskop VLT, är ett område fyllt av glödande vätgas som omger stjärnhopen NGC 371. Denna stjärnornas barnkammare är belägen i vår granngalax Lilla magellanska molnet.

23 mars 2011: Observationer med ESO:s jätteteleskop VLT har, tillsammans med två andra teleskop, upptäckt en ny utmanare till titeln som den kallaste stjärnan. Denna stjärna är en brun dvärg i ett dubbelsystem med en temperatur som motsvarar en nybryggd kopp te – varmt med mänskliga mått men mycket kallt för en stjärnas yta. Den är så kall att den tangerar den otydliga gränsen mellan små, svala stjärnor och stora, varma planeter.

16 mars 2011: En ny bild från ESO:s jätteteleskop VLT visar i närbild den dramatiska påverkan som nyfödda stjärnor har på gasen och stoftet de bildats ur. Stjärnorna verkar utan att synas själva: material som slungats ut från dem har kolliderat med de omgivande gas- och stoftmolnen. Kollisionerna skapar ett surrealistiskt landskap av glödande bågar, fläckar och strömmar.

9 mars 2011: Astronomer har upptäckt och uppmätt avståndet till den mest avlägsna fullvuxna galaxhopen som hittills hittats. För att göra det användes mängder av olika teleskop på marken och i rymden, bland dem ESO:s jätteteleskop VLT vid Paranalobservatoriet i Chile. Trots att hopen ses vid en tidpunkt då universum var yngre än en fjärdedel av sin nuvarande ålder så är den överraskande lik galaxhopar i vårt nuvarande universum.

2 mars 2011: Den här bilden av NGC 247 avslöjar fina detaljer i denna nästan kantställda spiralgalax samt dess lika detaljrika bakgrund. Bilden togs med WFI-kameran på 2,2-meter MPG/ESO-teleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. Galaxens avstånd har tidigare överskattats, och enligt astronomer är förklaringen dess extrema lutning sett från jorden.

24 februari 2011: Ett internationellt team av astronomer har använt ESO:s jätteteleskop VLT för att studera en skiva av material som omger en ung stjärna. Sådana kortlivade skivor finns runt stjärnorna under de tidiga stadierna när ett planetsystem föds. För första gången så har man upptäckt en mindre följeslagare till stjärnan som kan vara orsak till det stora mellanrum som hittats i skivan. Framtida observationer kommer att avgöra om följeslagaren är en planet eller en brun dvärg.

16 februari 2011: Nebulosan Messier 78 tar huvudrollen i den här bilden, tagen med WFI-kameran på 2,2-meter MPG/ESO-teleskopet vid La Silla-observatoriet i Chile, medan stjärnorna som driver den lysande uppvisningen håller sig i bakgrunden. Det bländande stjärnljuset studsar på stoftpartiklar i nebulosan och lyser upp den med utspritt blått ljus. Igor Chekalin var totalvinnaren i ESO:s ”Hidden Treasures 2010”-tävling för astrofotografi med sin bild av denna häpnadsväckande astronomiska skönhet.

2 februari 2011: Den ljusstarka galaxen NGC 3621, här fångad på bild av WFI-kameran på 2,2-meterteleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile, ser ut som en klassisk spiralgalax. Men egentligen är den ovanlig: den saknar utbuktning i mitten och kallas därför för renodlad skivgalax.

19 januari 2011: Det är en nästan overkligt skimrande Orionnebulosa som möter betraktaren i den här nya bilden, tagen med kameran WFI på 2,2-meters MPG/ESO-teleskopet vid La Silla-observatoriet i Chile. Nebulosan är inte bara snygg – för astronomer är det ett ställe i rymden där tunga stjärnor bildas och som är tillräckligt nära för att studeras i detalj. Därmed kan vi utöka vår förståelse om hur stjärnor föds och utvecklas. Bilden skapades av data som valdes ut av Igor Chekalin (Ryssland), en av deltagarna i ESO:s astrofototävling Hidden Treasures 2010. Igors egen bild av Orionnebulosan kom på sjunde plats i tävlingen, men en av hans andra bilder vann hela tävlingen.

12 januari 2011: Astrofototävlingen ESO:s Hidden Treasures 2010 lockade nära hundra deltagare och ESO har nu nöjet att tillkännage vinnarna. Tävlingen gav amatörastronomer möjligheten att leta igenom ESO:s enorma arkiv av astronomiska data för att hitta en väl gömd kosmisk pärla. Astronomientusiasten Igor Chekalin från Ryssland vann förstapriset i denna svåra men givande utmaning – en resa för livet till ESO:s jätteteleskop VLT vid Paranal i Chile.

5 januari 2011: Den här nya bilden av Lagunnebulosan i infrarött ljus fångades som en del av en femårsstudie av Vintergatan med ESO:s teleskop VISTA vid Paranalobservatoriet i Chile. Den visar ett litet stycke ur en mycket större bild av området omkring nebulosan. Den större bilden är i sin tur bara en del i ett jättelikt kartläggningsprojekt.

30 december 2010: Federalrepubliken Brasilien skrev igår under det formella tillträdesavtalet som banar vägen för landet att bli medlem i Europeiska sydobservatoriet ESO (European Southern Observatory). När dess regering har ratificerat detta blir Brasilien det femtonde medlemslandet och det första utanför Europa.

16 december 2010: Gammablixtar är bland universums mest energirika händelser, men trots detta är en del av dem märkligt ljussvaga i synligt ljus. Den hitintills största studien av dessa så kallade mörka gammablixtar har nu gjorts med instrumentet GROND på 2,2-meter MPG/ESO-teleskopet vid La Silla i Chile. Studien visar att de egendomliga jätteexplosionerna trots allt kan förklaras utan exotiska inslag. Ljussvagheten hos blixtarna kan tillskrivas en kombination av orsaker, varav den viktigaste är förekomsten av stoft och damm mellan jorden och explosionen.

8 december 2010: Vi känner till ungefär 150 stycken klotformiga stjärnhopar, var och en innehållande ett stort antal gamla stjärnor, som kretsar kring Vintergatan. Den här nya och skarpa bilden av Messier 107, tagen av WFI-kameran på 2,2-metersteleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile, visar i detalj den inre strukturen i en av dessa klothopar. Studier av dessa myllrande stjärnsamlingar har avslöjat mycket om vår galax historia och om hur stjärnor utvecklas.

1 december 2010: För första gången har atmosfären runt en superjord analyserats av en internationell forskargrupp av astronomer som använde ESO:s jätteteleskop VLT. Planeten, som betecknas GJ 1214b, observerades då den passerade framför sin värdstjärna. En del av ljuset från stjärnan passerade genom planetens atmosfär och forskarna kunde därigenom fastslå att atmosfären antingen mest består av vattenånga alternativt av tjocka moln eller dis. Resultaten från studien publiceras i tidskriften Nature den 2 december 2010.

24 november 2010: Ett internationellt forskarlag har upptäckt den första dubbelstjärnan där en cepheidvariabel och en annan stjärna passerar framför varandra. Därmed har de lyckats komma tillrätta med ett mysterium som rör pulserande stjärnor och som varit utan lösning i decennier. Den högst ovanliga upplinjeringen av de två stjärnornas banor har gjort det möjligt att mäta cepheidens massa med en noggrannhet utan motstycke. Fram till nu så har astronomer haft två oförenliga teorier som anger olika massor för cepheidvariabler. Den nya upptäckten visar att förutsägelsen som härstammar från teorin om stjärnpulsationer är på pricken korrekt, medan förutsägelsen från stjärnutvecklingsteorin inte stämmer med de nya observationerna.

18 november 2010: Ett europeiskt forskarlag av astronomer har upptäckt en exoplanet som kretsar kring en stjärna som lämnat en annan galax för Vintergatan. Upptäckten gjordes med 2,2-meters MPG/ESO-teleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. Den Jupiter-liknande planeten är synnerligen ovanlig. Den är i omloppsbana runt en stjärna som börjar närma sig slutet av sitt liv, och planeten kan dessutom vara på väg att bli uppslukad av stjärnan. Planetsystemet ger spännande ledtrådar om vårt eget solsystems avlägsna framtid.

10 november 2010: Astronomer vid Europeiska sydobservatoriet (ESO) har skapat en spektakulär ny bild av den berömda Atomer för fred-galaxen, som även kallas NGC 7252. Denna galaktiska hopslagning efter en kollision mellan två galaxer ger ett utmärkt tillfälle för astronomerna att studera hur sammansmältande galaxer påverkar universums utveckling.

4 november 2010: En nyinvigd datakabel som sträcker sig hela 100 kilometer genom Chiles karga Atacamaöken ger nya möjligheter för ESO:s Paranalobservatorium och Cerro Armazones-observatoriet. Nu när dessa anläggningar kopplas ihop med Latinamerikas dataryggrad för forskning fylls det sista glappet i en höghastighetslänk mellan observatorierna och Europa.

27 oktober 2010: Sex spektakulära spiralgalaxer framträder i ett nytt, klart ljus i nya bilder från ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) vid Paranalobservatoriet i Chile. Bilderna, som har tagits i infrarött ljus med den kraftfulla kameran HAWK-I, kommer att hjälpa astronomer till att förstå mer om hur de gåtfulla spiralmönstrena i dessa galaxer bildas och utvecklas.

20 oktober 2010: Ett europeiskt forskarlag har med ESOs Very Large Telescope mätt avståndet till den mest avlägsna galaxen som hittills upptäckts. Genom att noggrannt analysera det svaga skenet av infrarött ljus från galaxen har de upptäckt de ser galaxen som den var när universum bara var 600 miljoner år gammalt (vid en rödförskjutning på 8,6). Det här är första gången som astronomer har lyckats bekräfta att de ser en galax vars ljus håller på att skingra den dimma av vätgas som fyllde kosmos när universum ännu var mycket ungt. Resultaten publiceras i tidskriften Nature den 21 oktober.

13 oktober 2010: Med hjälp av nya observationer gjorda med ESO:s VLT har astronomer lyckats bevisa att unga galaxer kan växa genom att suga in omgivande gas och använda den som bränsle för att skapa mängder av nya stjärnor. Detta kan ge svar på en av de hetaste frågorna inom den moderna astrofysiken: varför den typiska galaxen gick dramatiskt upp i vikt under de första miljarder åren efter big bang. Forskningsresultaten presenteras i veckans nummer av tidskriften Nature.

6 oktober 2010: En ny bild tagen med ESO:s VISTA-teleskop avslöjar ett märkvärdigt kosmiskt landskap av gasstrimmor, mörka moln och unga stjärnor i stjärnbilden Enhörningen. I området, som kallas Monoceros R2, bildas nya stjärnor inuti ett enormt mörkt moln. Regionen är nästan osynlig i synligt ljus på grund av mängden interstellärt stoft, men gör här ett effektfullt intryck i infrarött ljus.

22 september 2010: En ny bild tagen med den kraftfulla kameran HAWK–I på ESO:s jätteteleskop VLT i Chile visar den vackra stavspiralgalaxen NGC 1365 som den ser ut i infrarött ljus. NGC 1365 ingår i en galaxhop i stjärnbilden Ugnen och är belägen ungefär 60 miljoner ljusår från jorden.

8 september 2010: ESO har publicerat en ny spektakulär bild av spiralgalaxen NGC 300. Den liknar Vintergatan, men tillhör en galaxgrupp ungefär sex miljoner ljusår från oss i stjärnbilden Bildhuggaren. Bilden, som avslöjar hur galaxen är uppbyggd i enastående detalj, är ett resultat av 50 timmars exponering med vidvinkelkameran WFI vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. På himlen täcker NGC 300 ett område stort som två tredjedelar av en fullmåne.

1 september 2010: Galaxen NGC 4666 intar huvudpositionen i mitten av den här nya bilden, tagen i synligt ljus med vidvinkelkameran WFI på MPG/ESO–2.2–meter-teleskopet vid La Silla-observatoriet i Chile. NGC 4666 är en spännande galax med mycket livlig stjärnbildning och en ovanlig “supervind” som består av gas som strömmar ut från galaxen. Den har tidigare observerats i röntgenstrålning av ESA:s rymdteleskop XMM-Newton. Den aktuella bilden togs för att detaljstudera andra källor som upptäckts i röntgenobservationerna.

24 augusti 2010: Genom att använda ESO:s världsledande HARPS-instrument har astronomer upptäckt ett planetsystem som innehåller minst fem planeter i omloppsbana runt den solliknande stjärnan HD 10180. Forskarna har även suggestiva bevis för att ytterligare två planeter kan finnas i systemet, den ena av dem skulle om den bekräftas vara den lättaste planet man någonsin upptäckt. Detta skulle betyda att systemet liknar vårt solsystem i förhållande till antalet planeter (sju stycken, i jämförelse med solsystemets åtta). Dessutom har forskarlaget funnit bevis för att avstånden mellan planeterna och deras stjärna följer ett regelbundet mönster, vilket också är fallet i vårt solsystem.

18 augusti 2010: Med hjälp av ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) har europeiska astronomer för första gången bevisat att en magnetar – en ovanlig sorts neutronstjärna – bildades ur en stjärna med massa minst 40 gånger större än solen. Resultatet innebär en ordentlig utmaning för dagens teorier om hur stjärnor utvecklas. En så pass tung stjärna väntades skapa ett svart hål i slutet av sitt liv, inte en magnetar. Nu väcks en fundamental fråga: exakt hur tung behöver en stjärna vara för att kunna sedan bli ett svart hål?

11 augusti 2010: Som en del av ett nytt kartläggningsprojekt har astronomer tagit en spektakulär bild av Tarantelnebulosan i det Stora magellanska molnet. I kartläggningen, som görs med ESO:s teleskop VISTA bevakar astronomer himlen kring våra granngalaxer de Magellanska molnen. Den nya panoramabilden i infrarött ljus fångar både nebulosans detaljer och den stjärnrika himlen omkring den. Bilden togs i inledningen av en mycket ambitiös kartläggning av våra granngalaxer de Magellanska molnen och deras omgivning.

4 augusti 2010: Astronomer har använt ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) för att för första gången ge en tredimensionell bild över den inre delen av materialet som slängts ut i rymden av en stjärna som nyligen exploderat, en supernova. Smällen var enligt de nya resultaten inte bara kraftfull: den var också mer koncentrerad åt ett håll, vilket tyder starkt på att supernovan måste ha varit mycket osymmetrisk. Det i sin tur stödjer de senaste datormodellerna av supernovaexplosioner.

28 juli 2010: En spektakulär ny bild från ESO:s vidvinkelkamera WFI vid La Silla-observatoriet i Chile visar den lysande och ovanliga stjärnan WR 22 och dess färggranna omgivning. WR 22 är en mycket het och starkt lysande stjärna som kastar sin atmosfär ut i rymden i en takt som överstiger solens med många miljoner gånger. Stjärnan ligger i den dramatiska Carina-nebulosan, ur vilken den en gång bildades.

21 juli 2010: Med en kombination av instrument vid ESO:s jätteteleskop VLT har astronomer upptäckt de tyngsta stjärnor som hittills hittats. En av dem vägde vid sin födsel mer än 300 gånger solens massa, vilket är mer än dubbelt så mycket som den hittills högsta kända stjärnmassan. Hur tunga kan stjärnor egentligen bli? Att sådana här bjässar kan finnas, miljoner gånger ljusstarkare än solen och med kraftiga vindar som gör att de går ner i vikt, kan ge ett svar på frågan.

14 juli 2010: Astronomer har lyckats ta den första bilden på en stoftskiva som omger en tung bebis till stjärna. Bilden är ett direkt bevis för att tyngre stjärnor bildas på samma sätt som deras lättviktigare syskon. Upptäckten, som har kunnat göras tack vare flera av ett samarbete mellan flera av ESO:s teleskop, beskrivs i en artikel i veckans nummer av tidskriften Nature.

7 juli 2010: Genom att kombinera observationer från ESO:s jätteteleskop VLT och NASA:s röntgenteleskop Chandra har astronomer upptäckt de kraftfullaste jetstrålarna som någonsin setts från ett mindre svart hål. Hålet, som är en så kallad mikrokvasar, blåser ut en jättelik, 1000 ljusår bred bubbla av het gas. Bubblan är dubbelt så stor som i andra liknande objekt, och mikrokvasaren är tiotals gånger mer kraftfull. Upptäckten rapporteras i veckans nummer av tidskriften Nature.